- one direction tvåtusentjugo

Harrys perspektiv

- Wow, Niall har verkligen hittat en toppentjej. Sa jag till Felicia när vi gick och la oss.

- Ja verkligen. Hon var hur gullig somhelst! De är som gjorda för varandra. svarade Felicia.

- Precis som du och jag. Svarade jag och log samtidigt som jag la mig bredvid henne i sängen.

- Haha ja men precis. Svarade hon.

Jag la min arm om henne och började leka med hennes hår. Hon la sitt huvud på min bringa. Men plötsligt satte hon sig upp men händerna för munnen.

- Älskling vad är det? Svarade jag oroligt.

Hon svarade inte utan reste sig upp och sprang ut ur rummet.

- Felicia, vart ska du? Sa jag och reste mig upp och sprang efter henne.

Felicia hade sprungit in i badrummet och stängt dörren. Jag hörde henne spy i toaletten.

- Älskling, hur mår du? Sa jag och knackade på dörren. Jag kände på handtaget och dörren var öppen.

- Kom inte in Harry. Jag vill inte att du ska se mig såhär! Sa hon.

- Och det tror du på själv. Sa jag och gick fram till henne för att hålla upp hennes hår. Jag satte mig bredvid henne och strök henne längs ryggen medans hon fortsatte att spy. Efter ett tag satte hon sig upp.

- Hur mår du Felicia? Sa jag och gav henne tandborsten med tandkräm på.

- Usch, jag vet inte. Måste vara något jag ätit. Svarade hon.

- Behöver du spy mer? Frågade jag.

- Nä inte just nu. Älskling, vill du hämta ett glas vatten till mig? sa Felicia.

- Ja absolut. Gå och lägg dig igen så kommer jag. Sa jag och kysste henne på pannan innan jag gick för att hämta vatten.

När jag kom in i sovrummet så hade Felicia redan somnat. Jag ställde vattnet på hennes nattduksbord och la mig sedan ner bredvid henne.

Mitt i natten vaknade jag av ljud från badrummet igen. Jag sprang dit. Jag började bli orolig när jag såg Felicia för andra gången ligga och spy i toan. Återigen gick jag fram till henne och tog hand om henne.

När jag vaknade på morgonen sov Felicia fortfarande, så jag lät henne sova. Jag gick upp för att ta hand om Julia. När jag gick in på Juilas rum satt hon och lekte på golvet.

- Godmorgon sötnos. Sa jag samtidigt som jag satte mig bredvid henne och gav henne en puss på kinden.

- Pappa, jag har väntat på er jättelänge! Skrek Julia och hoppade i min famn.

- Men varför har du inte kommit in till oss då? Sa jag och log.

- För mamma lät konstigt inne i badrummet. Sa Julia och satte sig ner igen.

Jag insåg att hon hade hört Felicia spy. Och jag hade bara varit med henne två gånger inatt så hon måste ha spytt nu på morgonen också. Vi gick till köket och jag gjorde frukost åt Julia samtidigt som jag ringde mamma.

- Hej gubben, Hur är det? Svarade mamma.

- Hej mamma, Jodå det är bra med mig. Men Felicia har blivit magsjuk eller något. Så jag undrar om du kunde ta Julia i någon timme nu på morgonen så Felicia kan sova. Hon har varit uppe hela natten och jag vill inte att Julia ska bli smittad heller.

- Jadå jag kommer om 30 minuten. Svarade mamma.

- Tack så mycket! Då ses vi snart. Sa jag och la på.

Felicias Perspektiv!

Jag vaknade upp och såg att Harry inte låg bredvid mig. Troligen hade han gått upp för att ta hand om Julia. Jag hörde hur min mage kurrade. Ja det var nog inte något kvar i den efter att jag hade varit uppe och spytt 4 gånger inatt. Kanske det var dags att berätta för Harry. Men jag visste inte hur han skulle reagera. Glad, Ledsen? Det är jobbigt att berätta såna här saker.

Jag gick ner i köket för att ta något att äta. Harry satt vi köksbordet och kollade ut genom fönstret. När jag kom in kollade han upp på mig och log.

- Hur mår du idag Felicia? Frågade han.

- Hungrig. Svarade jag och log.

- Haha ja det kan jag tro. Hur många gånger va du uppe inatt? Sätt dig ner så ska jag fixa te och smörgås. sa Harry.

- Jag var uppe 4 gånger... Men vänta var är Julia? Frågade jag.

- Mamma var här och hämta henne. Jag sa att du va sjuk och inte ville smitta Julia. Svarade Harry.

Oh nej. Dags att berätta! tänkte jag för mig själv.

- Varsågod. sa Harry och gav mig frukost och kysste mig på pannan.

- Älskling... Sätt dig ner. Det är något jag måste berätta för dig. Sa jag nervöst.

- Vadå? Har det hänt något? Frågade Harry oroligt och satte sig på stolen bredvid mig.

- Emm...Ja det kan man väl säga. Sa jag och log.

- Felicia. Berätta nu innan jag blir för orolig. Sa Harry och tog min hand.

- Harry.....J...Jag. Emm jag vet inte hur jag ska säga det men...J.... *Jag tog ett djupt andetag* Jag är gravid Harry.

Harry glodde på mig som om han inte förstod vad jag sa. Nej nej nej, han vill nog inte ha ett barn till. Men sen brast ett stort leende upp i hand ansikte.

- FELICIA!! DET ÄR JU HELT OTROLIGT! VI SKA BLI FÖRÄLDRAR IGEN. Skrek han samtidigt som han hoppade upp från stolen. Han lyfte upp mig och snurrade runt mig.

- Harry, akta! Illamående du vet! Sa jag och skrattade.

Harry släppte ner mig och tog mitt ansikte mellan sina händer.

- Älskling, när hade du tänkt berätta detta! Hur långt har du gått? Frågade han med fortfarande sitt stora leende i ansiktet.

- Jag är inte riktigt säker. Syns det något? Frågade jag och drog upp tröjan.

Harry kände på min mage med sina varma händer.

- Du är så vacker Felicia. Och tänk att om några månader så kommer det komma en ny familjemedlem. Jag älskar dig såååå mycket. Sa Harry samtidigt som han lyfte upp mig och kysste mig.

- Harry, vi kanske borde vänta någon vecka till innan vi berättar för alla. Men vi kan berätta för våra föräldrar. Sa jag när han släppte ner mig.

- Ja som du vill gumman. Jag ska ringa till mamma och säga att hon kan komma hem med Julia igen. Sa Harry.

- Jag ska till barnmorskan imorgon. Vill du följa med? Frågade jag.

- Det är klart jag vill följa med! Mamma får passa Julia då. Sa Harry och log stort.

- Bra, ring nu Anne så jag kan få hem min lilla flicka. Sa jag och log tillbaka.