Kapitel 9
Kategori: Tvåtusentjugo
Jag stod i fönstret och kollade ut när Zayn, Niall och Julia körde iväg för att hämta William innan de skulle åka till leklandet. Jag var övertygad om att Julia och Willi skulle få en riktigt rolig dag med deras "favvobarnvakter". Fast egentligen tror jag att Niall och Zayn tyckte att det var minst lika kul att springa runt och låtsas va 6 år igen, haha.
När de hade kört iväg vände jag mig om och såg Harry komma gåendes emot mig. Han hade redan hunnit duscha så jag antog att det var lika bra att jag hoppade in i duschen nu så vi kunde åka sen. Jag såg verkligen fram emot att få träffa Anne igen, det var så länge sen vi var där sist. När jag tänkte efter skulle hon antagligen bli väldigt besviken att Julia inte var med, hon älskade verkligen henne. Men kanske kunde vi trösta henne med att låta henne ta hand om Julia nån helg, så kunde jo jag och Harry åka iväg någonstans...
Senare bestämde vi oss för att åka in till stan för att shoppa lite och äta lunch innan vi åkte till Anne. När vi satt i bilen sa Harry
- hade det inte varit mysigt om vi kunde åka iväg en helg bara du och jag? Jag är säker på att mamma skulle bli överlycklig om hon fick skämma bort Julia en helg. Precis som om han hade läst mina tankar....
-jo det hade varit supermysigt.. Vi kan väl prata med Anne om det idag? Frågade jag.
-Haha ja, det kan vi göra men hon kommer garanterat säga ja! Men vart vill du åka älskling?
Jag funderade lite och kom till slut på det..
- kan vi inte åka hem till Sverige? Det var så länge sedan jag var där nu..
-jo det är väl klart vi kan göra det.. Jag har faktiskt saknat dina föräldrar nu när vi har varit iväg.
-när jag tänker efter så saknar jag också dom.. Men jag har det så bra här i London med dig och Julia så jag hinner inte tänka på det så ofta. Svarade jag.
Vi var helt plötsligt inne i stan och bestämde oss för att gå och äta lunch först. Vi hittade en liten mysig restaurang och gick in. Jag visste redan nu att detta skulle bli en supermysig eftermiddag. Det var så länge sedan vi fick tid att vara för oss själva.