one direction tvåtusentjugo

Kapitel 24

Kategori: Tvåtusentjugo

intervjun
Harrys perspektiv
- Så killar, ni har ju varit stora länge nu, hur känns det att fortfrande ha fans runt er hela tiden? Frågade Programledaren Chris Jones.
- Det är fortfarande helt sjukt. Vi fattar inte hur många fans det finns! Var vi än är hittar de oss och det är verkligen helt otroligt! Svarade Liam.
- Ni kommer ju med en ny singel här snart, eller hur?
- Ja, precis. Den släpps om bara någon dag. Svarade Zayn.
- Och vad tror ni? Kan det bli sommarens hit?
- Haha ja det får vi väl hoppas. Svarade jag.
- Berätta lite om låten. Sa Chris.
- Låten heter "you make me happy" och den är tillägnad till våra fruar/flickvänner. Vi vill visa vår uppskattning till dem och låta våra fans få veta hur mycket våra familjer betyder för oss. De är liksom alltid där för att stötta oss även om vi är runt om i hela världen. Sa Niall.
- Vi väntar alla spänt på den nya låten. Och Niall, du nämde flickvänner där. Jag har hört och sett bild på dig och en rödhårig mystisk tjej. Kan vi få upp en bild på...där ja. Niall, vem är denna tjej?
-hehe det är faktiskt min flickvän Mathilda. sa Niall.
- Jasså jasså. Vad kul för dig. Så nu har alla flickvänner?
- Nix! Fortfarande singel! Sa Zayn och räckte upp handen.
- Zayn, din tur kommer snart. Sa Louis och klappa Zayn på axeln.
- Nu ska vi se. Liam du har en son, och Harry du har en dotter?
- Aa det stämmer. Sa Liam.
- Hur gamla är dem? Fråga Chris.
- Båda är 6 år gamla. Sa jag.
- Men gud! När ni var här sist så va era fruar gravida!
- Hahaha ja oj. Det var ju ett tag sen! Sa Liam.
- Och Harry. Du visste nog att denna frågan skulle komma. Jag såg i tidningen i morse. En bild på dig och Felicia. Kan vi få upp artiklen? Där ja. Så rubriken lyder. "Harry Styles från One Direction och hans fru väntar tillskott". Harry, är detta sant?
Jag kollade bort mot Felicia som stod och kollade på hela intervjun. Hon nickade och log.
- Ja, det är sant. Sa jag och log stort.
- Men då får vi väl säga grattis! Harry Styles erkänner, Han och Felicia väntar barn. Hur känns detta?
- Det känns underbart. Vi har länge velat ha ett till barn och nu är det påväg. Svarade jag.
- Är Felicia här? Frågade Chris.
- Ja, hon står där borta. Sa Zayn och pekade på henne. Jag såg henne skaka huvudet i panik på att de kanske skulle filma in henne.
- Kan vi få en kamera på Felicia? Sa Chris.
Felicia gav oss en sur blick. Men när kameran kom på henne log hon och vinkade in i kameran.
Intervjun led mot sitt slut och vi hade haft riktigt roligt. Jag hade sett Felicia stå och skratta ibland så hon nästan grät.
- Tack så mycket för att ni ville komma hit idag killar. Hoppas allt kommer gå bra på premiären av den nya låten! Och all lycka till dig och Felicia, Harry!
- Tack för att vi fick komma! Sa Liam.
- Mina damer och herrar! ONE DIRECTION!
Alla apploderade och vi gick ut från scenen. Jag gick direkt till Felicia och kramade henne hårt.
- Då va det gjort. Sa hon och hon lät lättad.
- Ja snart kommer det stå överallt. Sa jag och log. Chris kom fram till oss.
- Grattis till dig också Felicia! Sist jag såg dig var du höggravid och nu så är du gravid igen. Jag önskar all lycka till er! Sa han och gav Felicia en kram.
- Tack så mycket Chris! Du har inte förändrats något du. Sa hon och skratta.
- Ne du vet, man får ju hålla sig i form.
- Hahaha ja men precis. Skrattade Felicia.
- Tack så mycket för idag allihopa! Ha det gött! Sa chris och gick.
- Så vad vill du göra hela eftermiddagen? Frågade jag.
- Vad sägs som att åka till hotellet och ligga vid poolen med vår dotter och svärmor? Sa Felicia.
- Låter underbart! Julia vill säkert bada.
- Haha bra då kan ni två bada medans jag jobbar på min solbränna.
- Haha åh nej så lätt kommer du inte undan. Sa jag och kysste henne.
intervjun
Harrys perspektiv
- Så killar, ni har ju varit stora länge nu, hur känns det att fortfrande ha fans runt er hela tiden? Frågade Programledaren Chris Jones.
- Det är fortfarande helt sjukt. Vi fattar inte hur många fans det finns! Var vi än är hittar de oss och det är verkligen helt otroligt! Svarade Liam.
- Ni kommer ju med en ny singel här snart, eller hur?
- Ja, precis. Den släpps om bara någon dag. Svarade Zayn.
- Och vad tror ni? Kan det bli sommarens hit?
- Haha ja det får vi väl hoppas. Svarade jag.
- Berätta lite om låten. Sa Chris.
- Låten heter "you make me happy" och den är tillägnad till våra fruar/flickvänner. Vi vill visa vår uppskattning till dem och låta våra fans få veta hur mycket våra familjer betyder för oss. De är liksom alltid där för att stötta oss även om vi är runt om i hela världen. Sa Niall.
- Vi väntar alla spänt på den nya låten. Och Niall, du nämde flickvänner där. Jag har hört och sett bild på dig och en rödhårig mystisk tjej. Kan vi få upp en bild på...där ja. Niall, vem är denna tjej?
-hehe det är faktiskt min flickvän Mathilda. sa Niall.
- Jasså jasså. Vad kul för dig. Så nu har alla flickvänner?
- Nix! Fortfarande singel! Sa Zayn och räckte upp handen.
- Zayn, din tur kommer snart. Sa Louis och klappa Zayn på axeln.
- Nu ska vi se. Liam du har en son, och Harry du har en dotter?
- Aa det stämmer. Sa Liam.
- Hur gamla är dem? Fråga Chris.
- Båda är 6 år gamla. Sa jag.
- Men gud! När ni var här sist så va era fruar gravida!
- Hahaha ja oj. Det var ju ett tag sen! Sa Liam.
- Och Harry. Du visste nog att denna frågan skulle komma. Jag såg i tidningen i morse. En bild på dig och Felicia. Kan vi få upp artiklen? Där ja. Så rubriken lyder. "Harry Styles från One Direction och hans fru väntar tillskott". Harry, är detta sant?
Jag kollade bort mot Felicia som stod och kollade på hela intervjun. Hon nickade och log.
- Ja, det är sant. Sa jag och log stort.
- Men då får vi väl säga grattis! Harry Styles erkänner, Han och Felicia väntar barn. Hur känns detta?
- Det känns underbart. Vi har länge velat ha ett till barn och nu är det påväg. Svarade jag.
- Är Felicia här? Frågade Chris.
- Ja, hon står där borta. Sa Zayn och pekade på henne. Jag såg henne skaka huvudet i panik på att de kanske skulle filma in henne.
- Kan vi få en kamera på Felicia? Sa Chris.
Felicia gav oss en sur blick. Men när kameran kom på henne log hon och vinkade in i kameran.
Intervjun led mot sitt slut och vi hade haft riktigt roligt. Jag hade sett Felicia stå och skratta ibland så hon nästan grät.
- Tack så mycket för att ni ville komma hit idag killar. Hoppas allt kommer gå bra på premiären av den nya låten! Och all lycka till dig och Felicia, Harry!
- Tack för att vi fick komma! Sa Liam.
- Mina damer och herrar! ONE DIRECTION!
Alla apploderade och vi gick ut från scenen. Jag gick direkt till Felicia och kramade henne hårt.
- Då va det gjort. Sa hon och hon lät lättad.
- Ja snart kommer det stå överallt. Sa jag och log. Chris kom fram till oss.
- Grattis till dig också Felicia! Sist jag såg dig var du höggravid och nu så är du gravid igen. Jag önskar all lycka till er! Sa han och gav Felicia en kram.
- Tack så mycket Chris! Du har inte förändrats något du. Sa hon och skratta.
- Ne du vet, man får ju hålla sig i form.
- Hahaha ja men precis. Skrattade Felicia.
- Tack så mycket för idag allihopa! Ha det gött! Sa chris och gick.
- Så vad vill du göra hela eftermiddagen? Frågade jag.
- Vad sägs som att åka till hotellet och ligga vid poolen med vår dotter och svärmor? Sa Felicia.
- Låter underbart! Julia vill säkert bada.
- Haha bra då kan ni två bada medans jag jobbar på min solbränna.
- Haha åh nej så lätt kommer du inte undan. Sa jag och kysste henne.

Kapitel 23

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
What´s up bro? Sa Louis när han kom ut från duschen.
- Inget särskilt. Tänker bara på Felicia och Julia.
- Harry ryck upp dig. Du har varit såhär sen vi åkte.
- Men Louis! Du skulle sett Julia i fönstret! Det var något av det smärtsamaste jag någonsin varit med om.
- Jag  vet Harry. Det är jobbigt att lämna dem. Men vi vet både du och jag att du älskar att uppträda.
- Jag älskar det. Men jag önskar jag kunde ta min familj med mig vart vi än åker.
- Jag har ju inte barn, så jag vet inte hur det känns. Men jag tycker också det är jobbigt att lämna Eleanor.
Det knackade på dörren och jag hörde Zayn.
- Louis, Harry! Dags för soundcheck!
- Vi kommer! skrek Louis tillbaka.
- Kom nu Hazza! Sa Louis.
- Ja, nu kör vi!
Jag älskade soundcheck. Det var riktigt roligt och Louis fick oss alltid att skratta. Vi var nu på sista låten. Och vi avslutade med "What makes you beautiful". Under mitt solo kände jag små händer runt ena mitt ben. Eftersom killarna alltid vill störa mig under mitt solo så trodde jag att de var dem som höll på. Men Musiken tystnade.
- Vad gör ni? Frågade jag och vände mig om. Då såg jag killarna stå och skratta. Jag kollade ner på mitt ben och...
- JULIA! Skrek jag och lyfte upp henne. Jag kramade henne hårt och pussade henne i hela ansiktet.
- Pappa, jag kan inte andas. Sa Julia.
- Men, men jag förstår inte. Sa jag förvånat. Då såg jag Felicia och mamma stå vid Paul. Deras leende var obeskrivliga. Zayn, Louis, Niall och Liam stod och skrattade åt mitt ansiktuttryck.
- Pappa, mamma vill också ha en kram. Viskade Julia i mitt öra.
- Tror du det? Svarade jag och log.
- Ja. Viskade hon.
Jag satte ner Julia och sprang till Felicia. Jag lyfte upp henne och kysste henne. Hon tog sina armar runt min nacke. Jag kände att hon log. Jag släppte ner henne och kramade om min mamma och gav henne en kyss på kinden.
- Men vad gör ni här? Fråga jag glatt.
- Din mor ville överraska dig och oss. Så hon hade bokat biljetter. Och ja, nu är vi här. Sa Felicia.
Julia sprang runt med killarna på scenen och sjöng i min microfon.
- Jag är verkligen glad att ni är här. Sa jag och la mina händer på Felicias lilla bebismage och log stort.
- Vi är verkligen glada att vara här. Svarade min mamma.
Under konserten fanns Felicia, Julia och min mamma backstege hela tiden. Det kändes skönt att ha de så nära mig. Efter så gick vi till mitt och Louis hotellrum. Men Louis hade flyttat in hos Niall istället. Vi somnade snabbt eftersom det var fel tid för oss fortfarande så var vi utmattade.
På morgonen kom Felicia och Julia springade in i sovrummet och la sig i sängen. Jag låssades sova och när Julia var riktigt nära så hoppade jag upp och tog tag i henne. Hon skrattade högt och Felicia satt på sängkanten. Hon log lite nervöst.
- Felicia, vad är det?
- Harry, kolla.
Hon la tidningen i mitt knä. På förstasida stod det med stor text "Harry Styles från One Direction och hans fru väntar tillskott" och under var det en bild på mig och Felicia från igår när jag hade lagt mina händer på hennes mage.
- Wow. Sa jag och gnuggade mina ögon.
- Ja det kan man ju säga. Svarade Felicia.
- Ja Felicia, Du ser verkligen het ut! Sa jag och log.
- Harry skärp dig!
- Varför är du sur?
- Det borde inte kommit ut än. Inte här i Australien.
- Ge din mamma en kram. Viskade jag till Julia. Hon gjorde som jag sa och jag såg ett leende växa fram på Felicias läppar.
- Jag har en intervju idag. Vad ska jag säga? frågade jag.
- Du kan ju inte ljuga. Sa Felicia och log.
- Är du redo att låta världen veta?
- Absolut. Sa hon och luta sig fram för att ge mig en kyss.
Harrys perspektiv
What´s up bro? Sa Louis när han kom ut från duschen.
- Inget särskilt. Tänker bara på Felicia och Julia.
- Harry ryck upp dig. Du har varit såhär sen vi åkte.
- Men Louis! Du skulle sett Julia i fönstret! Det var något av det smärtsamaste jag någonsin varit med om.
- Jag  vet Harry. Det är jobbigt att lämna dem. Men vi vet både du och jag att du älskar att uppträda.
- Jag älskar det. Men jag önskar jag kunde ta min familj med mig vart vi än åker.
- Jag har ju inte barn, så jag vet inte hur det känns. Men jag tycker också det är jobbigt att lämna Eleanor.
Det knackade på dörren och jag hörde Zayn.
- Louis, Harry! Dags för soundcheck!
- Vi kommer! skrek Louis tillbaka.
- Kom nu Hazza! Sa Louis.
- Ja, nu kör vi!
Jag älskade soundcheck. Det var riktigt roligt och Louis fick oss alltid att skratta. Vi var nu på sista låten. Och vi avslutade med "What makes you beautiful". Under mitt solo kände jag små händer runt ena mitt ben. Eftersom killarna alltid vill störa mig under mitt solo så trodde jag att de var dem som höll på. Men Musiken tystnade.
- Vad gör ni? Frågade jag och vände mig om. Då såg jag killarna stå och skratta. Jag kollade ner på mitt ben och...
- JULIA! Skrek jag och lyfte upp henne. Jag kramade henne hårt och pussade henne i hela ansiktet.
- Pappa, jag kan inte andas. Sa Julia.
- Men, men jag förstår inte. Sa jag förvånat. Då såg jag Felicia och mamma stå vid Paul. Deras leende var obeskrivliga. Zayn, Louis, Niall och Liam stod och skrattade åt mitt ansiktuttryck.
- Pappa, mamma vill också ha en kram. Viskade Julia i mitt öra.
- Tror du det? Svarade jag och log.
- Ja. Viskade hon.
Jag satte ner Julia och sprang till Felicia. Jag lyfte upp henne och kysste henne. Hon tog sina armar runt min nacke. Jag kände att hon log. Jag släppte ner henne och kramade om min mamma och gav henne en kyss på kinden.
- Men vad gör ni här? Fråga jag glatt.
- Din mor ville överraska dig och oss. Så hon hade bokat biljetter. Och ja, nu är vi här. Sa Felicia.
Julia sprang runt med killarna på scenen och sjöng i min microfon.
- Jag är verkligen glad att ni är här. Sa jag och la mina händer på Felicias lilla bebismage och log stort.
- Vi är verkligen glada att vara här. Svarade min mamma.
Under konserten fanns Felicia, Julia och min mamma backstage hela tiden. Det kändes skönt att ha de så nära mig. Efter så gick vi till mitt och Louis hotellrum. Men Louis hade flyttat in hos Niall istället. Vi somnade snabbt eftersom det var fel tid för oss fortfarande så var vi utmattade.
På morgonen kom Felicia och Julia springade in i sovrummet och la sig i sängen. Jag låssades sova och när Julia var riktigt nära så hoppade jag upp och tog tag i henne. Hon skrattade högt och Felicia satt på sängkanten. Hon log lite nervöst.
- Felicia, vad är det?
- Harry, kolla.
Hon la tidningen i mitt knä. På förstasida stod det med stor text "Harry Styles från One Direction och hans fru väntar tillskott" och under var det en bild på mig och Felicia från igår när jag hade lagt mina händer på hennes mage.
- Wow. Sa jag och gnuggade mina ögon.
- Ja det kan man ju säga. Svarade Felicia.
- Ja Felicia, Du ser verkligen het ut! Sa jag och log.
- Harry skärp dig!
- Varför är du sur?
- Det borde inte kommit ut än. Inte här i Australien.
- Ge din mamma en kram. Viskade jag till Julia. Hon gjorde som jag sa och jag såg ett leende växa fram på Felicias läppar.
- Jag har en intervju idag. Vad ska jag säga? frågade jag.
- Du kan ju inte ljuga. Sa Felicia och log.
- Är du redo att låta världen veta?
- Absolut. Sa hon och luta sig fram för att ge mig en kyss.

Kapitel 22

Kategori: Tvåtusentjugo

När vi skulle åka ifrån Zayn så hade Julia redan somnat. Jag undrade hur hon kunde sova så mycket. Hon var nästan värre än när jag var tonåring och hon är ändå bara 6 år. Jag och Harry sa hejdå till alla och gick sedan till bilen. Julia sov djupt.
- Felicia, du vet att jag inte skulle ha något emot att du tatuera in mitt namn på din handled. Sa Harry när vi börjat åka hemåt.
- Haha Det vet jag att du inte skulle, men jag tänker mer i framtiden. Tänk om vi skulle få för oss att skilja oss. Då hade det ju varit konstigt att ha ditt namn. Harry kollade oroligt och lite sur på mig.
- Älskling, varför säger du så? Jag skulle aldrig få för mig att sklija mig från dig! Du är mitt liv nu. Lova mig att du aldrig, aldrig säger så igen.
- Det var inte meningen Harry, förlåt om jag gjorde dig upprörd. Jag lovar. Jag älskar dig, Sa jag och kysste honom på kinden.
- Jag älskar dig med. Sa Harry och log.
Några dagar senare var det dags för killarna att åka till Australien i 2,5 vecka. De skulle ha konsert i Sydney och ha premiär av den nya musikvideon. Klart ville killarna att vi andra också skulle följa med till premiären, men vi hade ju våra jobb.
Harrys resväska stod i hallen och Julia ställde sig och bara kolla på den. Jag och Harry satt i soffan och kollade nyheterna. Jag kollade upp mot Julia och hon såg väldigt ledsen ut.
- Harry, kolla på henne. Sa jag och nickade mot Julia.
- Jag vet. Hon hatar det. Och det gör jag med. Jag gillar inte att lämna er här hemma. Men vi vet ju alla att jag måste.
- Harry, du lever dig dröm. Och du vet att vi stöttar dig genom allt. Ni är inte borta så länge denna gången.
- Jag vet. Men det känns som evigheter.
- Nejdå, det kommer gå snabbt. Tänk inte så mycket på det. Sa jag, men jag ljög. Tiden gick otroligt långsamt när Harry inte är hemma.
Det var dags för Harry att åka. Vi följde inte med till flygplatsen denna gången. Det var nog bäst så. Vi hade inte kommit ut med att jag vänta barn igen och det hade börjat synas lite. Harry kramade om oss länge. Jag försökte andas och inte gråta inför Julia. Harry kysste mig och sedan gick han ut mot bilen. Jag och Julia ställde oss i köksfönstret och vinkade. Julia började gråta och ropade på Harry. Harry såg henne och han bet sig i läppen för att själv hålla tillbaka tårarna. Han körde iväg och då fick jag försöka underhålla Julia.
- Julia älskling. Gråt inte mer nu. Pappa kommer hem snart igen. Vad vill du göra idag? Baka?
`- Mmm mamma. Jag vill baka.
- Då gör vi det. Ska vi göra prinsesscupcakes?
- Jaa, rosa. Svarade Julia och torkade sina tårar.
När Julia gått och lagt sig på kvällen ringde jag Anne.
- Hej lilla vän, Har han åkt nu? Frågade Anne.
- Ja han åkte i morse. Det kändes jobbigare än någonsin. Men jag har försökt underhålla Julia med bakning idag.
- Åh jag vet gumman. Men det tyckte hon väl var kul?
- Ja vi hade jätteroligt. Svarade jag.
- Felicia jag har en idè. Hade det inte varit kul att för en gångs skull överraska Harry?
- Hur menar du nu?
- Jo, Vad säger du om att vi tar en liten semester till Sydney?
- Hahaha jo det hade ju varit skönt. skojade jag.
- Bra. Jag köpte biljetter för ett tag sen för jag visste att det skulle bli jobbig för er.
-Men snälla Anne. Du är väl inte seriös??
- Jo klart jag är!
- Haha men mitt jobb då?
- Jag ringer dem direkt! Sa Anne.
- Jag vet inte vad jag ska säga.
- Tacka bara ja och säg att jag är bäst.
- Haha Anne du är den bästa svärmor man kan ha!
- Tack gumman. Vi åker om två dagar. Sätt igång och packa!
När vi skulle åka ifrån Zayn så hade Julia redan somnat. Jag undrade hur hon kunde sova så mycket. Hon var nästan värre än när jag var tonåring och hon är ändå bara 6 år. Jag och Harry sa hejdå till alla och gick sedan till bilen. Julia sov djupt.
- Felicia, du vet att jag inte skulle ha något emot att du tatuera in mitt namn på din handled. Sa Harry när vi börjat åka hemåt.
- Haha Det vet jag att du inte skulle, men jag tänker mer i framtiden. Tänk om vi skulle få för oss att skilja oss. Då hade det ju varit konstigt att ha ditt namn. Harry kollade oroligt och lite sur på mig.
- Älskling, varför säger du så? Jag skulle aldrig få för mig att sklija mig från dig! Du är mitt liv nu. Lova mig att du aldrig, aldrig säger så igen.
- Det var inte meningen Harry, förlåt om jag gjorde dig upprörd. Jag lovar. Jag älskar dig, Sa jag och kysste honom på kinden.
- Jag älskar dig med. Sa Harry och log.
Några dagar senare var det dags för killarna att åka till Australien i 2,5 vecka. De skulle ha konsert i Sydney och ha premiär av den nya musikvideon. Klart ville killarna att vi andra också skulle följa med till premiären, men vi hade ju våra jobb.
Harrys resväska stod i hallen och Julia ställde sig och bara kolla på den. Jag och Harry satt i soffan och kollade nyheterna. Jag kollade upp mot Julia och hon såg väldigt ledsen ut.
- Harry, kolla på henne. Sa jag och nickade mot Julia.
- Jag vet. Hon hatar det. Och det gör jag med. Jag gillar inte att lämna er här hemma. Men vi vet ju alla att jag måste.
- Harry, du lever dig dröm. Och du vet att vi stöttar dig genom allt. Ni är inte borta så länge denna gången.
- Jag vet. Men det känns som evigheter.
- Nejdå, det kommer gå snabbt. Tänk inte så mycket på det. Sa jag, men jag ljög. Tiden gick otroligt långsamt när Harry inte är hemma.
Det var dags för Harry att åka. Vi följde inte med till flygplatsen denna gången. Det var nog bäst så. Vi hade inte kommit ut med att jag vänta barn igen och det hade börjat synas lite. Harry kramade om oss länge. Jag försökte andas och inte gråta inför Julia. Harry kysste mig och sedan gick han ut mot bilen. Jag och Julia ställde oss i köksfönstret och vinkade. Julia började gråta och ropade på Harry. Harry såg henne och han bet sig i läppen för att själv hålla tillbaka tårarna. Han körde iväg och då fick jag försöka underhålla Julia.
- Julia älskling. Gråt inte mer nu. Pappa kommer hem snart igen. Vad vill du göra idag? Baka?
`- Mmm mamma. Jag vill baka.
- Då gör vi det. Ska vi göra prinsesscupcakes?
- Jaa, rosa. Svarade Julia och torkade sina tårar.
När Julia gått och lagt sig på kvällen ringde jag Anne.
- Hej lilla vän, Har han åkt nu? Frågade Anne.
- Ja han åkte i morse. Det kändes jobbigare än någonsin. Men jag har försökt underhålla Julia med bakning idag.
- Åh jag vet gumman. Men det tyckte hon väl var kul?
- Ja vi hade jätteroligt. Svarade jag.
- Felicia jag har en idè. Hade det inte varit kul att för en gångs skull överraska Harry?
- Hur menar du nu?
- Jo, Vad säger du om att vi tar en liten semester till Sydney?
- Hahaha jo det hade ju varit skönt. skojade jag.
- Bra. Jag köpte biljetter för ett tag sen för jag visste att det skulle bli jobbig för er.
-Men snälla Anne. Du är väl inte seriös??
- Jo klart jag är!
- Haha men mitt jobb då?
- Jag ringer dem direkt! Sa Anne.
- Jag vet inte vad jag ska säga.
- Tacka bara ja och säg att jag är bäst.
- Haha Anne du är den bästa svärmor man kan ha!
- Tack gumman. Vi åker om två dagar. Sätt igång och packa!

Kapitel 21

Kategori: Tvåtusentjugo

 

 

 

 

 

 

Nästa dag vaknade vi vid 11 av att Julia kom inspringande och frågade vad vi skulle göra idag. Eftersom vi inte hade bestämt något frågade vi henne vad hon ville göra. Hennes idé var att vi skulle ha vår tjejdag idag istället, så jag ringde till tjejerna och även de tyckte att det lät som en bra idé. När jag vaknat ordentligt ringde jag de andra tjejerna och vi bestämde att vi skulle träffas om en timme, så jag och Julia började göra oss klara. En timme senare var vi framme vid Starbucks, såklart var de andra redan där och väntade på oss. Vi hade bestämt att vi skulle börja med att äta brunch innan det var dags att shoppa.

 

 

 

-          Tjejer, jag har idé på en lite rolig sak vi skulle kunna göra! Sa Danielle plötsligt.

-          Vadå? Frågade Julia.

-          Inte du gumman. Eller jo kanske! Jag tänkte att vi skulle gå till en tatueringsstudio och skriva killarnas namn på handleden, fast med en penna alltså inte tatuera, haha. Sa Danielle.

-          Haha, så kan vi lura killarna att vi har tatuerat oss sen! Sa Eleanor.

-          Okej, vi gör detta tjejer! Julia kan jo skriva Willi! Sa Mathilda.

-          Om alla är klara kan vi jo gå och fixa det med en gång! Sa jag samtidigt som jag reste mig upp.

 

 

 

VI fortsatte gå till vi hittade en mysig studio, som vi bestämde oss för att å in i. När vi väl kom in gick vi fram till disken för att berätta om vår lilla plan.

 

 

 

-          Hej! Sa tjejen som satt bakom disken och hon såg riktigt chockad ut.

-          Hej du! Kan du hjälpa oss med en sak? Frågade jag.

-          Självklart, vad vill ni göra? frågade hon.

-          Jo, vi skulle vilja skriva in våra pojkvänners namn snyggt med en penna. Det ska liksom se ut som en riktig tatuering även om det inte är det. Förklarade Danielle.

-          Okej, vad heter era pojkvänner då?

-          Min heter William! Sa Julia självsäkert.

-          Min heter Niall, fortsatte Mathilda.

-          Min heter Louis, sa Eleanor.

-          Min heter Liam, sa Danielle.

-          Och min heter Harry. Sa jag.

-          Så, ni är alltså Felicia, Julia, Eleanor, Danielle och Mathilda? Frågade tjejen förvånat.

-          Ja det stämmer bra! Svarade vi i kör.

-          Okej, vänta lite bara så ska jag kolla om dem har tid att göra det direkt! Sa hon och gick därifrån med ett chockat ansiktsuttryck efter att ha insett att det verkligen var vi.

 

 

 

En stund senare kom vi ut därifrån, alla med våra pojkvänners namn på handlederna och med ett stort leende på läpparna. Killarna skulle bli så chockade! Vi bestämde oss för att strunta i shoppingen eftersom vi var så nyfikna på hur killarna skulle reagera och bestämde oss därför för att alla skulle åka till Zayns lägenhet där alla var. När vi väl kom innanför dörren kastade sig killarna runt oss och vi stod där och kramade om varandra en lång stund innan vi gick och satte oss i vardagsrummet.

 

 

 

-          Så killar, vi har en liten överraskning! Sa Danielle.

-          Jag älskar överraskningar! Sa Niall. Snälla berätta vad det är!

-          Okej, kolla på våra handleder så får ni veta svaret! Sa jag och vi alla började skratta när killarna kollade på våra handleder och andades in kraftigt.

-          Men vad har ni gjort?? Frågade Louis.

-          Vi har tatuerat in era namn, fint va? Svarade Eleanor och gav Louis en puss på kinden.

-          Jag har också tatuerat mig! Jag har skrivit Williams namn, kolla Willi. Nu är du min pojkvän och jag din flickvän. Sa Julia nöjt.

-          Detta betyder alltså att jag är den enda som är singel… Sa Zayn och såg lite ledsen ut.

-          Ta det lugnt Zayn. Du kommer snart hitta en tjej! Sa Harry. Och Felicia, är detta verkligen en riktig tatuering? Hur kunde du låta Julia göra det? Hon är SEX år!

 

 

 

Ingen av oss tjejer kunde hålla sig längre utan vi bröt ut i skratt och det tog inte lång tid innan killarna förstod att det var ett skämt och började skratta med oss. Detta var absolut en utav de roligaste sakerna vi någonsin gjort!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Hej alla fina, vi har fått några kommentarer om att läsa andra noveller och självklart gör vi det! Ska skriva en kommentar till er nu! Om ni vill får ni jättegärna tipsa om vår novell på er blogg så kan vi göra detsamma för er! Hoppas ni gillar kapitlet iallafall och kommentera gärna vad ni tycker!

 

Ha en fin kväll!

 

 

 

 

 

Zayn

Kategori: Tvåtusentjugo

Hej alla! Vi har fått någon kommentar om Zayn ska ha flickvän... Kommer alla ihåg tävlingen? Vi har valt en som ska vara Zayns "flickvän", men hon har inte svarat på vårt mail! Så snälla! Alla som vet att de tävlade, KOLLA ER MAIL!


Kram!!

Kapitel 20

Kategori: Tvåtusentjugo

 

 

 

 

 

 

 

Jag vaknade på morgonen av att solen lyste in genom fönstret och tänkte genast att detta var en perfekt dag att spendera utomhus. Idag skulle killarna iväg för att spela in en ny musikvideo, så alla tjejer skulle åka in till centrum för att shoppa. Jag och Julia satt ute på balkongen och åt frukost. Eller jag satt och åt frukost medan Julia sprang runt och skrek att hon snart skulle få träffa Willi, den enda killen som har tillåtelse att vara med på våra tjejdagar. Även Mathilda skulle med vilket var superkul, då vi alla ville lära känna henne bättre och hon var hur rolig som helst att umgås med.  När klockan slog tio var det hög tid att gå så jag och Julia gjorde oss redo och sen gick vi ut. När vi kom ut på gatan såg jag Harrys bil stå parkerad utanför och när han fick syn på oss hoppade han ur bilen och kom fram till oss för att ge oss båda en kram.

 

 

 

 

 

 

-          Hej mina älsklingar! Sa han samtidigt som han kramade oss båda och gav mig en puss på pannan.

-          Hej pappa, vad gör du här? Skulle inte ni spela in en film idag? Frågade Julia.

-          Jo det ska vi! Det är därför jag är här förstår ni. Jag ska hämta er för ni ska vara med i filmen så det blir ingen tjej dag för någon av er.  Sa Harry.

-          JAAAAA JAG SKA VA MED PÅ FILM!! SKA WILLI OCKSÅ VA MED?? Frågade Julia glatt.

-          Ja, alla ska vara med, gumman. Vi har skrivit en låt till er alla så självklart ska ni få vara med i musikvideon. Men nu måste vi åka så vi inte kommer försent! Svarade Harry Julia.

-          Harry… Måste jag vara med? Du vet att jag inte gillar det!! Sa jag när vi satt i bilen.

-          Snälla, för min skull! Du behöver bara stå där och vara så söt som bara du kan vara! Snälla, det skulle betyda jättemycket för mig om du vill göra det. Detta är vårt sätt att visa vår uppskattning och vad ni betyder för oss för våra fans. Svarade Harry och log så gulligt så att det blev omöjligt för mig att säga nej.

-          Okej då, bara för att du är så söt. Sa jag och skrattade åt Julia som satt i baksätet och applåderade över att hon skulle få vara med i filmen.

 

 

 

 

 

Det visade sig att vi skulle spela in musikvideon i den skogen som vi ofta åkte till allihop för att få vara ifred och slippa alla killarnas fans, även om vi alla älskade dem visste jag att killarna tycker det är skönt att slippa skriva autografer och ta kort med sina fans ibland. Alla vi tjejer, och Willi såklart, var superspända på att få höra killarnas låt som de tydligen hade skrivit speciellt för oss. När turturduvorna, Niall och Mathilda, äntligen hade kommit var det äntligen dags att få lyssna på låten. Det var en ballad och hela låten var riktad till killarnas familjer och de som tagit dem dit de är idag. Men det var en del som jag fastnade extra för:

 

 

 

 

 

 

I remember the first time I saw you

It was like everything around me disappeared and all I could see was you

You came into my life as an angel

And that’s what you’ll always be,

my beautiful angel.






Det fick mig att tänka på när jag och Harry träffades, och hur perfekt allt hade varit redan från början. Jag vet att Harry är den jag vill sitta med på ålderdomshemmet när vi blir gamla och minnas allt vi gjort. Precis som jag är hans ängel, är han min.

 

 

 

 

 

Efter att vi hade hört hela låten var det dags att spela in musikvideon. Jag tror att Willi och Julia var de som tyckte att de skulle bli allra roligast och de satt och prata om vilka roliga miner de skulle göra framför kameran. Mathilda och Niall stod och pratade och Niall försökte övertala Mathilda att vara med även om hon inte ville. Jag antog att hon var rädd för vad fansen skulle tycka om henne, precis som jag hade varit i början. Till slut lyckades Niall i alla fall övertala henne och efter att han hade kysst henne såg hon hur nöjd ut som helst och gick emot oss. Det jag tyckte var extra kul med Mathilda var att hon också var från Sverige, så äntligen hade jag någon att prata med utan att de andra förstod.

 

 

 

 

 

-          Så, Mathilda, vad sa Niall som fick dig att ändra dig? Frågade jag henne.

-          Han sa att han ville visa för alla att jag tillhörde honom och om han gjorde det nu i den nya musikvideon kanske fansen förstår hur mycket jag betyder för honom och hur lycklig jag gör honom. Sa Mathilda samtidigt som hon rodnade.

-          Ni två är jo bara för söta! Är du redo för att spela in nu då? Frågade jag glatt.

-          Ja, nu kör vi! Svarade hon och sträckte upp båda händerna i luften och började dansa någon fånig dans.

 

 

 

 

 

Att spela in musikvideon visade sig vara roligare än jag trodde att det skulle bli. Vi satt i skogen på vår absoluta favoritplats, vid en sjö, runt en eld med stora stockar runt om. Vi satt i par på stockarna. Jag & Harry, Liam & Danielle, Niall & Mathilda, Louis & Eleanor. Sen satt Zayn med Julia och Willi, de gjorde precis som de planerat massa konstiga grimaser och hade hur kul som helst. Julia och Willi hade verkligen det hur bra som helst, med så många personer runt omkring sig som skulle offra allt för deras skull. Jag satt på världens vackraste plats med helt underbara vänner runt omkring mig i världens underbaraste killes famn. När min favoritdel kom kollade Harry mig djupt i ögonen och sjöng det till mig, jag rös när jag hörde hans vackra röst.  Jag tror inte att livet kan bli mycket bättre än vad mitt är just nu.

 

 

 

 

När inspelningen var klar satt vi kvar satt vi kvar och killarna hade ordnat med massa mat. Vi satt kvar hur länge som helst och bara pratade om allt mellan himmel och jord. Men inom mig gnagde tanken kring att de snart skulle åka ut på turné igen. De hade verkligen blivit hur stora som helst, större än jag någonsin trott att de skulle bli.  Även om de var hur jobbigt som helst varje gång de åkte iväg visste jag att de snart skulle komma tillbaka igen, och under tiden hade jag tjejerna och Julia. När vi skulle gå tillbaka till bilarna frågade Louis om han och killarna kunde gå lite för sig själva då han hade något viktigt att prata med dem om och nyfiken som jag var frågade jag Harry vad han hade velat direkt när vi satt oss i bilen.

 

 

 

 

-          Du får snart veta det älskling, men jag lovar att du kommer bli hur glad som helst. Jag har haft det på känn att han skulle ta det ett steg längre inom kort. Svarade han med ett lyckligt leende på läpparna eftersom han visste hur mycket jag hatar hemligheter.


Så, här är kapitel 20.. Vad tror ni Louis hemlighet är då? Några gissningar? Kommentera gärna vad ni tycker, vad ni tycker vi ska göra annorlunda och vad som är bra! Vi blir så himla glada för kommentarer! ♥

Kapitel 19

Kategori: Tvåtusentjugo

Felicias perspektiv
Harry och Julia kom in genom ytterdörren. Båda var helt blöta och det såg ut som att de tagit en dusch. Jag började skratta åt dem. De såg ut som två blöta och ledsna hundar. Julia skakade av köld.
- Mamma, d-det regnar ute. Stammade Julia och hackade tänder.
- Aw lilla älskling. Kom så tar vi av dina blöta kläder så att du inte blir sjuk. Sa jag och började ta av hennes ytterkläder.
- Ska du inte ta av mina kläder? Jag fryser också! Sa Harry och gjorde hund ögon.
- Haha du kan ta av dina blöta kläder själv hoppas jag, eller vill du att jag ringer din mamma så att hon kan komma och göra det? Sa jag och skrattade.
- Nu var du allt rolig va? Sa Harry och försökte krama mig.
- Oh nej du, jag vill inte bli blöt. Sa jag. Harry kollade ner på Julia och jag såg att de planerade något. De började gå långsamt mot mig, båda log stort.
- Tänk inte ens tanken. Sa jag och sprang.
- Ta henne! Skrek Julia och båda började springa efter mig. De fick tag i mig och blötte ner mig totalt. Tillsist låg vi på golvet och skrattade.
- Nu måste jag med byta kläder ju! Sa jag.
- hahaha ja mamma! Sa Julia och skrattade. Hon började sen skaka igen.
- Vill du ha ett varmt bad? Frågade jag.
- Ja mamma! Skrek Julia och började springa mot badrummet.
- Får inte jag ett varmtbad? Frågade Harry och flinade.
- Haha jo visst! Ni två kan ta ett bad så fixar jag lite mys här nere. Sa jag.
Harry kysste mig och sen gick han till badrummet där Julia väntade ivrigt på ett varmt bad. Jag gick ut i köket för att ta hand om matvarorna som Harry och Julia kommit med. De hade köpt chips och godis och hyrt en film. Lejon kungen. En av mina favorit filmer. Typiskt Harry.
När Harry och Julia var klara kom de och satte sig bredvid mig i soffan. Vi svepte filtar om oss och allt var underbart. När filmen var slut så hade Julia somnat. Harry bar henne till hennes rum. Han kom sedan tillbaka, satte igång musik och satte sig bredvid mig med sina armar om mig. Plötsligt började "kiss me" av Ed Sheeran spelas. Harry började le.
- Kommer du ihåg? Frågade han.
- Harry, hur skulle jag någonsin kunna glömma? Svarade jag.
Låten hade jag hört första gången på vår första dejt. Harry och jag hade träffats första gången när jag var helt vilse på Arlanda. Harry och killarna hade hjälpt mig att hitta mina kompisar igen och innan vi skildes åt drog Harry mig åt sidan. Han sa att de skulle vara i Stockholm några extra dagar. Som semester. Han frågade om mitt nummer. Förtrollad av hans skönhet så fick han det direkt. Jag fick en kyss på kinden innan vi skildes åt. Jag kunde inte sova den natten. Hade allt varit en dröm? Svaret fick jag på morgonen när Harry ringde.
- Hej Felicia, Det är Harry.
- Hej Harry, hur är det? Frågade jag.
- Det är bra tack, hur är det själv? Du har hittat hem och så? Sa han och skrattade lite.
- Ha...ha... Kul du, Jag mår bra och jag är hemma. Sa jag.
- Bra och du har inget för dig idag? Frågade han.
- Nej inte vad jag vet. Svarade jag.
- Härligt! Då kommer jag och hämtar dig kl 19.00. Sa Harry.
- Låter bra! Vi ses då. Sa jag.
- Bra, ses sen Felicia. Sa Harry och la på.
Två minuter senare skickade Harry ett sms. " He..He.. Var ska jag hämta upp dig? Kram Harry <3". Jag svarade och kl 19.00 hämtade han upp mig. Vi hade en underbar middag och jag glömde bort att han var Harry Styles. Han betedde sig som vilken annan kille somhelst och jag älskade det. Sorgligt med sant led kvällen mot sitt slut. Harry och jag tog en promenad genom gamla stan. Han tog mig hand och jag kände att mina kinder blev varma och röda. Plötslig stannade han.
- Harry, vad gör du? Frågade jag.
- Felicia, jag måste bara berätta en sak för dig. Sa han.
- Vad? Du gör mig nervös Harry. sa jag.
- Felicia, du är en av de vackraste tjejer jag någonsin mött. När jag ser på dig så får du mitt hjärta att slå fortare än någonsin förr. Detta är första dejten, jag vet, men jag var bara tvungen att säga det till dig. Du får mig att känna som en vanlig tonårskille och inte som Harry Styles från One Direction.
- Wow, Jag vet inte vad jag ska säga Harry. Men jag gillar dig också. Sa jag.
Harry tog tag i min midja och drog mig emot sig. Han tittade in i mina ögon.
- Du vet att jag alltid kysser på första dejten? sa Han.
- Jag ha hört det ja. Sa jag och log.
Han lutade sig fram och hans läppar mötte mina läppar för första gången. Det känndes som fyrverkerier i min mage. Allt känndes så rätt. Regnet började falla och det var ett underbart slut på en helt otrolig kväll. En början på vårt förhållande. Harry och jag har sen den kvällen hållt ihop genom allt. Distansen mellan oss har aldrig stoppat oss. Jag flyttade något år senare till London med honom och nu har vi en egen familj. Jag kunde inte vara lyckligare.
Jag tittade på Harry och såg att han somnat. Jag la en filt över oss och vi sov i soffan hela natten. Jag kände mig trygg när han hade sina armar om mig. Men jag visste också att snart skulle han iväg igen. Bara 2 veckor denna gången. Men ändå. Det skulle kännas tomt utan honom.
Felicias perspektiv
Harry och Julia kom in genom ytterdörren. Båda var helt blöta och det såg ut som att de tagit en dusch. Jag började skratta åt dem. De såg ut som två blöta och ledsna hundar. Julia skakade av köld.
- Mamma, d-det regnar ute. Stammade Julia och hackade tänder.
- Aw lilla älskling. Kom så tar vi av dina blöta kläder så att du inte blir sjuk. Sa jag och började ta av hennes ytterkläder.
- Ska du inte ta av mina kläder? Jag fryser också! Sa Harry och gjorde hund ögon.
- Haha du kan ta av dina blöta kläder själv hoppas jag, eller vill du att jag ringer din mamma så att hon kan komma och göra det? Sa jag och skrattade.
- Nu var du allt rolig va? Sa Harry och försökte krama mig.
- Oh nej du, jag vill inte bli blöt. Sa jag. Harry kollade ner på Julia och jag såg att de planerade något. De började gå långsamt mot mig, båda log stort.
- Tänk inte ens tanken. Sa jag och sprang.
- Ta henne! Skrek Julia och båda började springa efter mig. De fick tag i mig och blötte ner mig totalt. Tillsist låg vi på golvet och skrattade.
- Nu måste jag med byta kläder ju! Sa jag.
- hahaha ja mamma! Sa Julia och skrattade. Hon började sen skaka igen.
- Vill du ha ett varmt bad? Frågade jag.
- Ja mamma! Skrek Julia och började springa mot badrummet.
- Får inte jag ett varmtbad? Frågade Harry och flinade.
- Haha jo visst! Ni två kan ta ett bad så fixar jag lite mys här nere. Sa jag.
Harry kysste mig och sen gick han till badrummet där Julia väntade ivrigt på ett varmt bad. Jag gick ut i köket för att ta hand om matvarorna som Harry och Julia kommit med. De hade köpt chips och godis och hyrt en film. Lejon kungen. En av mina favorit filmer. Typiskt Harry.
När Harry och Julia var klara kom de och satte sig bredvid mig i soffan. Vi svepte filtar om oss och allt var underbart. När filmen var slut så hade Julia somnat. Harry bar henne till hennes rum. Han kom sedan tillbaka, satte igång musik och satte sig bredvid mig med sina armar om mig. Plötsligt började "kiss me" av Ed Sheeran spelas. Harry började le.
- Kommer du ihåg? Frågade han.
- Harry, hur skulle jag någonsin kunna glömma? Svarade jag.
Låten hade jag hört första gången på vår första dejt. Harry och jag hade träffats första gången när jag var helt vilse på Arlanda. Harry och killarna hade hjälpt mig att hitta mina kompisar igen och innan vi skildes åt drog Harry mig åt sidan. Han sa att de skulle vara i Stockholm några extra dagar. Som semester. Han frågade om mitt nummer. Förtrollad av hans skönhet så fick han det direkt. Jag fick en kyss på kinden innan vi skildes åt. Jag kunde inte sova den natten. Hade allt varit en dröm? Svaret fick jag på morgonen när Harry ringde.
- Hej Felicia, Det är Harry.
- Hej Harry, hur är det? Frågade jag.
- Det är bra tack, hur är det själv? Du har hittat hem och så? Sa han och skrattade lite.
- Ha...ha... Kul du, Jag mår bra och jag är hemma. Sa jag.
- Bra och du har inget för dig idag? Frågade han.
- Nej inte vad jag vet. Svarade jag.
- Härligt! Då kommer jag och hämtar dig kl 19.00. Sa Harry.
- Låter bra! Vi ses då. Sa jag.
- Bra, ses sen Felicia. Sa Harry och la på.
Två minuter senare skickade Harry ett sms. " He..He.. Var ska jag hämta upp dig? Kram Harry <3". Jag svarade och kl 19.00 hämtade han upp mig. Vi hade en underbar middag och jag glömde bort att han var Harry Styles. Han betedde sig som vilken annan kille somhelst och jag älskade det. Sorgligt med sant led kvällen mot sitt slut. Harry och jag tog en promenad genom gamla stan. Han tog mig hand och jag kände att mina kinder blev varma och röda. Plötslig stannade han.
- Harry, vad gör du? Frågade jag.
- Felicia, jag måste bara berätta en sak för dig. Sa han.
- Vad? Du gör mig nervös Harry. sa jag.
- Felicia, du är en av de vackraste tjejer jag någonsin mött. När jag ser på dig så får du mitt hjärta att slå fortare än någonsin förr. Detta är första dejten, jag vet, men jag var bara tvungen att säga det till dig. Du får mig att känna som en vanlig tonårskille och inte som Harry Styles från One Direction.
- Wow, Jag vet inte vad jag ska säga Harry. Men jag gillar dig också. Sa jag.
Harry tog tag i min midja och drog mig emot sig. Han tittade in i mina ögon.
- Du vet att jag alltid kysser på första dejten? sa Han.
- Jag ha hört det ja. Sa jag och log.
Han lutade sig fram och hans läppar mötte mina läppar för första gången. Det känndes som fyrverkerier i min mage. Allt känndes så rätt. Regnet började falla och det var ett underbart slut på en helt otrolig kväll. En början på vårt förhållande. Harry och jag har sen den kvällen hållt ihop genom allt. Distansen mellan oss har aldrig stoppat oss. Jag flyttade något år senare till London med honom och nu har vi en egen familj. Jag kunde inte vara lyckligare.
Jag tittade på Harry och såg att han somnat. Jag la en filt över oss och vi sov i soffan hela natten. Jag kände mig trygg när han hade sina armar om mig. Men jag visste också att snart skulle han iväg igen. Bara 2 veckor denna gången. Men ändå. Det skulle kännas tomt utan honom.

Titta hit!

Kategori: Tvåtusentjugo

Hejsan! Tack för alla fina kommentarer! Både jag och Julia blir helt rörda! Hade tänkt lägga ut nytt kapitel idag men jag har inte hunnit skriva! Plus så har jag lite ide torka! Så om ni vill så får ni gärna komma med ideer! Kommentera bara vad ni tycker ska hända härnäst? Det kan vara vad som helst! Så SKRIV!! Krrram på er alla!!

Kapitel 18

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
- Så Felicia, du kan lägga dig ner. sa barnmorskan och Felicia la sig ner i stolen.
- Är du nervös älskling? Frågade Felicia mig och tog min hand.
- Nej nej, Vi har gjort det här förut. svarade jag.
Felicia log och rös till när barnmorskan klämde ut gél på hennes lilla bebismage. Plötsligt hörde vi små, små hjärtslag. Jag kände tårarna tränga fram av lycka. Det var helt otroligt att kunna höra vårt barns hjärta slå.
- Så hur långt har jag gått i tiden? frågade Felicia.
- Jadu, ungefär 6 veckor. Svarade vår barnmorska som hette Laila.
- 6 veckor?! Oj, Harry då måste jag blivit gravid precis när ni kommit hem från er turné. sa Felicia.
- Haha ja. Wow 6 veckor. Detta är helt otroligt! Sa jag.
- Haha jag älskar att se dig såhär glad Harry. Sa Felicia och jag luta mig fram mot henne och gav henne en kyss.
- Felicia, du är beräknad till att föda den 21 Januari. Sa barnmorskan.
- Det känns som hen hel evighet. Sa jag.
- Nädå älskling, det kommer att gå fort ska du se. Sa Felicia.
Vi åkte hem igen till Julia och Mamma. Innan vi hann gå genom dörren så kom mamma med alla frågor.
- Hur gick det? Hur långt har du gått? När ska det lilla änglabarnet komma? Sa mamma.
- Lugna dig mamma. Sa jag och skrattade.
- Men hon vill ju veta, och jag förstår henne. Sa Felicia.
- Tack Felicia, kom nu! jag har gjort te. Sa mamma och drog in oss i köket.
- Så berätta allt. Sa hon och log.
- Jag har gått 6 veckor och barnet är beräknat till den 21 Januari. Sa Felicia och log.
- Åh gud vad härligt! Jag ska bli farmor igen. Felicia jag måste ringa din mamma! Sa hon.
- Haha men varför det? frågade Felicia.
- Mormor- Farmor snack duvet! Sa hon.
- Hahaha det var något nytt. Skrattade jag.
- Har ni berättat killarna än? Har ni ens berättat för Julia? Frågade mamma.
- Nej, vi ville kolla hur det gick hos barnmorskan först innan vi berättade för dem. Sa jag.
Julia kom in i köket.
- Berätta vad pappa? frågade hon. Felicia kollade på mig och nickade.
- Julia, Jag och mamma har något att berätta för dig. sa jag.
- vad, vad? sa Julia glatt.
- Jo, det är såhär att mamma har en liten bebis i sin mage. Så du ska bli storasyster Julia. sa jag.
- Vaaaa!? Hur kom bebisen in i mammas mage? Sa julia förvånat.
Alla började skratta.
- Jadu, det kan man undra. Sa mamma.
- Mamma, ska jag verkligen bli storasyster? Frågade Julia och log.
- Ja gumman. Sa Felicia och log.
- JAAAAAAA!!! Skrek Julia och började hoppa runt i köket.
Det var så härligt att se hur glad hon blev. Tänk att min lilla flicka skulle få en syster eller bror.
På kvällen åkte jag, Felicia och Julia hem till Liam och Danielle för att träffa alla och berätta vår nyhet. Alla var samlade och Mathilda var också där med Niall.
- Hallå, Jag och Felicia har något vi måste berätta för er. Sa jag och tog Felicias hand.
- Vad är det nu? Frågade Zayn och tittade oroligt på oss.
- Ska ni flytta???? Frågade Liam.
- Till Sverige??? Frågade Eleanor.
-Lugna er så ska vi berätta. Sa Felicia och log.
- Berätta nu då! Sa Niall.
- Jag är gravid. Sa Felicia. Det blev tyst en sekund, sen hoppade alla upp av glädje.
- Åhhh Felicia det är så fantastisk! Sa Danielle och kramade om henne.
- Bra jobbar bro. Sa Louis och kramade mig.
- Danielle, vi ligger ett steg bakom nu. Sa liam.
Alla började skratta och Danielle gav Liam en sur blick.
- Tänk killar! Vi ska bli farbröder igen! Skrek Zayn och började dansa runt. Jag och de andra killarna hängde på honom och vi dansade runt.
- Killar, nu får ni allt lugna er! Sa Eleanor.
- Ja stackars Mathilda, hon ser helt vettskrämd ut. Sa Danielle.
- Haha allt är lugnt med mig. Grattis Felicia! Sa Mathilda och gav henne en kram.
- Tack vännen. Sa Felicia och log.
När alla lugnat ner sig berättade vi hur allt låg till i tiden. Alla var glada för vår skull. Men ingen var nog så glad som jag. Eller jo, kanske Felicia. Detta hade jag väntat på länge. Jag skulle bli pappa igen. Det finns inget bättre än att få veta att man ska bli pappa. Jag tittade bort mot Felicia och Julia som satt och prata med Mathilda. Mina favorit flickor. De gör mig så lycklig. De är mitt liv, mitt allt.
Harrys perspektiv
- Så Felicia, du kan lägga dig ner. sa barnmorskan och Felicia la sig ner i stolen.
- Är du nervös älskling? Frågade Felicia mig och tog min hand.
- Nej nej, Vi har gjort det här förut. svarade jag.
Felicia log och rös till när barnmorskan klämde ut gél på hennes lilla bebismage. Plötsligt hörde vi små, små hjärtslag. Jag kände tårarna tränga fram av lycka. Det var helt otroligt att kunna höra vårt barns hjärta slå.
- Så hur långt har jag gått i tiden? frågade Felicia.
- Jadu, ungefär 6 veckor. Svarade vår barnmorska som hette Laila.
- 6 veckor?! Oj, Harry då måste jag blivit gravid precis när ni kommit hem från er turné. sa Felicia.
- Haha ja. Wow 6 veckor. Detta är helt otroligt! Sa jag.
- Haha jag älskar att se dig såhär glad Harry. Sa Felicia och jag luta mig fram mot henne och gav henne en kyss.
- Felicia, du är beräknad till att föda den 21 Januari. Sa barnmorskan.
- Det känns som hen hel evighet. Sa jag.
- Nädå älskling, det kommer att gå fort ska du se. Sa Felicia.
Vi åkte hem igen till Julia och Mamma. Innan vi hann gå genom dörren så kom mamma med alla frågor.
- Hur gick det? Hur långt har du gått? När ska det lilla änglabarnet komma? Sa mamma.
- Lugna dig mamma. Sa jag och skrattade.
- Men hon vill ju veta, och jag förstår henne. Sa Felicia.
- Tack Felicia, kom nu! jag har gjort te. Sa mamma och drog in oss i köket.
- Så berätta allt. Sa hon och log.
- Jag har gått 6 veckor och barnet är beräknat till den 21 Januari. Sa Felicia och log.
- Åh gud vad härligt! Jag ska bli farmor igen. Felicia jag måste ringa din mamma! Sa hon.
- Haha men varför det? frågade Felicia.
- Mormor- Farmor snack duvet! Sa hon.
- Hahaha det var något nytt. Skrattade jag.
- Har ni berättat för killarna än? Har ni ens berättat för Julia? Frågade mamma.
- Nej, vi ville kolla hur det gick hos barnmorskan först innan vi berättade för dem. Sa jag.
Julia kom in i köket.
- Berätta vad pappa? frågade hon. Felicia kollade på mig och nickade.
- Julia, Jag och mamma har något att berätta för dig. sa jag.
- vad, vad? sa Julia glatt.
- Jo, det är såhär att mamma har en liten bebis i sin mage. Så du ska bli storasyster Julia. sa jag.
- Vaaaa!? Hur kom bebisen in i mammas mage? Sa julia förvånat.
Alla började skratta.
- Jadu, det kan man undra. Sa mamma.
- Mamma, ska jag verkligen bli storasyster? Frågade Julia och log.
- Ja gumman. Sa Felicia och log.
- JAAAAAAA!!! Skrek Julia och började hoppa runt i köket.
Det var så härligt att se hur glad hon blev. Tänk att min lilla flicka skulle få en syster eller bror.
På kvällen åkte jag, Felicia och Julia hem till Liam och Danielle för att träffa alla och berätta vår nyhet. Alla var samlade och Mathilda var också där med Niall.
- Hallå, Jag och Felicia har något vi måste berätta för er. Sa jag och tog Felicias hand.
- Vad är det nu? Frågade Zayn och tittade oroligt på oss.
- Ska ni flytta???? Frågade Liam.
- Till Sverige??? Frågade Eleanor.
-Lugna er så ska vi berätta. Sa Felicia och log.
- Berätta nu då! Sa Niall.
- Jag är gravid. Sa Felicia. Det blev tyst en sekund, sen hoppade alla upp av glädje.
- Åhhh Felicia det är så fantastisk! Sa Danielle och kramade om henne.
- Bra jobbat bro. Sa Louis och kramade mig.
- Danielle, vi ligger ett steg bakom nu. Sa liam.
Alla började skratta och Danielle gav Liam en sur blick.
- Tänk killar! Vi ska bli farbröder igen! Skrek Zayn och började dansa runt. Jag och de andra killarna hängde på honom och vi dansade runt.
- Killar, nu får ni allt lugna er! Sa Eleanor.
- Ja stackars Mathilda, hon ser helt vettskrämd ut. Sa Danielle.
- Haha allt är lugnt med mig. Grattis Felicia! Sa Mathilda och gav henne en kram.
- Tack vännen. Sa Felicia och log.
När alla lugnat ner sig berättade vi hur allt låg till i tiden. Alla var glada för vår skull. Men ingen var nog så glad som jag. Eller jo, kanske Felicia. Detta hade jag väntat på länge. Jag skulle bli pappa igen. Det finns inget bättre än att få veta att man ska bli pappa. Jag tittade bort mot Felicia och Julia som satt och prata med Mathilda. Mina favorit flickor. De gör mig så lycklig. De är mitt liv, mitt allt.

Kapitel 17

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
- Wow, Niall har verkligen hittat en toppentjej. Sa jag till Felicia när vi gick och la oss.
- Ja verkligen. Hon var hur gullig somhelst! De är som gjorda för varandra. svarade Felicia.
- Precis som du och jag. Svarade jag och log samtidigt som jag la mig bredvid henne i sängen.
- Haha ja men precis. Svarade hon.
Jag la min arm om henne och började leka med hennes hår. Hon la sitt huvud på min bringa. Men plötsligt satte hon sig upp men händerna för munnen.
- Älskling vad är det? Svarade jag oroligt.
Hon svarade inte utan reste sig upp och sprang ut ur rummet.
- Felicia, vart ska du? Sa jag och reste mig upp och sprang efter henne.
Felicia hade sprungit in i badrummet och stängt dörren. Jag hörde henne spy i toaletten.
- Älskling, hur mår du? Sa jag och knackade på dörren. Jag kände på handtaget och dörren var öppen.
- Kom inte in Harry. Jag vill inte att du ska se mig såhär! Sa hon.
- Och det tror du på själv. Sa jag och gick fram till henne för att hålla upp hennes hår. Jag satte mig bredvid henne och strök henne längs ryggen medans hon fortsatte att spy. Efter ett tag satte hon sig upp.
- Hur mår du Felicia? Sa jag och gav henne tandborsten med tandkräm på.
- Usch, jag vet inte. Måste vara något jag ätit. Svarade hon.
- Behöver du spy mer? Frågade jag.
- Nä inte just nu. Älskling, vill du hämta ett glas vatten till mig? sa Felicia.
- Ja absolut. Gå och lägg dig igen så kommer jag. Sa jag och kysste henne på pannan innan jag gick för att hämta vatten.
När jag kom in i sovrummet så hade Felicia redan somnat. Jag ställde vattnet på hennes nattduksbord och la mig sedan ner bredvid henne.
Mitt i natten vaknade jag av ljud från badrummet igen. Jag sprang dit. Jag började bli orolig när jag såg Felicia för andra gången ligga och spy i toan. Återigen gick jag fram till henne och tog hand om henne.
När jag vaknade på morgonen sov Felicia fortfarande, så jag lät henne sova. Jag gick upp för att ta hand om Julia. När jag gick in på Juilas rum satt hon och lekte på golvet.
- Godmorgon sötnos. Sa jag samtidigt som jag satte mig bredvid henne och gav henne en puss på kinden.
- Pappa, jag har väntat på er jättelänge! Skrek Julia och hoppade i min famn.
- Men varför har du inte kommit in till oss då? Sa jag och log.
- För mamma lät konstigt inne i badrummet. Sa Julia och satte sig ner igen.
Jag insåg att hon hade hört Felicia spy. Och jag hade bara varit med henne två gånger inatt så hon måste ha spytt nu på morgonen också. Vi gick till köket och jag gjorde frukost åt Julia samtidigt som jag ringde mamma.
- Hej gubben, Hur är det? Svarade mamma.
- Hej mamma, Jodå det är bra med mig. Men Felicia har blivit magsjuk eller något. Så jag undrar om du kunde ta Julia i någon timme nu på morgonen så Felicia kan sova. Hon har varit uppe hela natten och jag vill inte att Julia ska bli smittad heller.
- Jadå jag kommer om 30 minuten. Svarade mamma.
- Tack så mycket! Då ses vi snart. Sa jag och la på.
Felicias Perspektiv!
Jag vaknade upp och såg att Harry inte låg bredvid mig. Troligen hade han gått upp för att ta hand om Julia. Jag hörde hur min mage kurrade. Ja det var nog inte något kvar i den efter att jag hade varit uppe och spytt 4 gånger inatt. Kanske det var dags att berätta för Harry. Men jag visste inte hur han skulle reagera. Glad, Ledsen? Det är jobbigt att berätta såna här saker.
Jag gick ner i köket för att ta något att äta. Harry satt vi köksbordet och kollade ut genom fönstret. När jag kom in kollade han upp på mig och log.
- Hur mår du idag Felicia? Frågade han.
- Hungrig. Svarade jag och log.
- Haha ja det kan jag tro. Hur många gånger va du uppe inatt? Sätt dig ner så ska jag fixa te och smörgås. sa Harry.
- Jag var uppe 4 gånger... Men vänta var är Julia? Frågade jag.
- Mamma var här och hämta henne. Jag sa att du va sjuk och inte ville smitta Julia. Svarade Harry.
Oh nej. Dags att berätta! tänkte jag för mig själv.
- Varsågod. sa Harry och gav mig frukost och kysste mig på pannan.
- Älskling... Sätt dig ner. Det är något jag måste berätta för dig. Sa jag nervöst.
- Vadå? Har det hänt något? Frågade Harry oroligt och satte sig på stolen bredvid mig.
- Emm...Ja det kan man väl säga. Sa jag och log.
- Felicia. Berätta nu innan jag blir för orolig. Sa Harry och tog min hand.
- Harry.....J...Jag. Emm jag vet inte hur jag ska säga det men...J.... *Jag tog ett djupt andetag* Jag är gravid Harry.
Harry glodde på mig som om han inte förstod vad jag sa. Nej nej nej, han vill nog inte ha ett barn till. Men sen brast ett stort leende upp i hand ansikte.
- FELICIA!! DET ÄR JU HELT OTROLIGT! VI SKA BLI FÖRÄLDRAR IGEN. Skrek han samtidigt som han hoppade upp från stolen. Han lyfte upp mig och snurrade runt mig.
- Harry, akta! Illamående du vet! Sa jag och skrattade.
Harry släppte ner mig och tog mitt ansikte mellan sina händer.
- Älskling, när hade du tänkt berätta detta! Hur långt har du gått? Frågade han med fortfarande sitt stora leende i ansiktet.
- Jag är inte riktigt säker. Syns det något? Frågade jag och drog upp tröjan.
Harry kände på min mage med sina varma händer.
- Du är så vacker Felicia. Och tänk att om några månader så kommer det komma en ny familjemedlem. Jag älskar dig såååå mycket. Sa Harry samtidigt som han lyfte upp mig och kysste mig.
- Harry, vi kanske borde vänta någon vecka till innan vi berättar för alla. Men vi kan berätta för våra föräldrar. Sa jag när han släppte ner mig.
- Ja som du vill gumman. Jag ska ringa till mamma och säga att hon kan komma hem med Julia igen. Sa Harry.
- Jag ska till barnmorskan imorgon. Vill du följa med? Frågade jag.
- Det är klart jag vill följa med! Mamma får passa Julia då. Sa Harry och log stort.
- Bra, ring nu Anne så jag kan få hem min lilla flicka. Sa jag och log tillbaka.
Harrys perspektiv
- Wow, Niall har verkligen hittat en toppentjej. Sa jag till Felicia när vi gick och la oss.
- Ja verkligen. Hon var hur gullig somhelst! De är som gjorda för varandra. svarade Felicia.
- Precis som du och jag. Svarade jag och log samtidigt som jag la mig bredvid henne i sängen.
- Haha ja men precis. Svarade hon.
Jag la min arm om henne och började leka med hennes hår. Hon la sitt huvud på min bringa. Men plötsligt satte hon sig upp men händerna för munnen.
- Älskling vad är det? Svarade jag oroligt.
Hon svarade inte utan reste sig upp och sprang ut ur rummet.
- Felicia, vart ska du? Sa jag och reste mig upp och sprang efter henne.
Felicia hade sprungit in i badrummet och stängt dörren. Jag hörde henne spy i toaletten.
- Älskling, hur mår du? Sa jag och knackade på dörren. Jag kände på handtaget och dörren var öppen.
- Kom inte in Harry. Jag vill inte att du ska se mig såhär! Sa hon.
- Och det tror du på själv. Sa jag och gick fram till henne för att hålla upp hennes hår. Jag satte mig bredvid henne och strök henne längs ryggen medans hon fortsatte att spy. Efter ett tag satte hon sig upp.
- Hur mår du Felicia? Sa jag och gav henne tandborsten med tandkräm på.
- Usch, jag vet inte. Måste vara något jag ätit. Svarade hon.
- Behöver du spy mer? Frågade jag.
- Nä inte just nu. Älskling, vill du hämta ett glas vatten till mig? sa Felicia.
- Ja absolut. Gå och lägg dig igen så kommer jag. Sa jag och kysste henne på pannan innan jag gick för att hämta vatten.
När jag kom in i sovrummet så hade Felicia redan somnat. Jag ställde vattnet på hennes nattduksbord och la mig sedan ner bredvid henne.
Mitt i natten vaknade jag av ljud från badrummet igen. Jag sprang dit. Jag började bli orolig när jag såg Felicia för andra gången ligga och spy i toan. Återigen gick jag fram till henne och tog hand om henne.
När jag vaknade på morgonen sov Felicia fortfarande, så jag lät henne sova. Jag gick upp för att ta hand om Julia. När jag gick in på Juilas rum satt hon och lekte på golvet.
- Godmorgon sötnos. Sa jag samtidigt som jag satte mig bredvid henne och gav henne en puss på kinden.
- Pappa, jag har väntat på er jättelänge! Skrek Julia och hoppade i min famn.
- Men varför har du inte kommit in till oss då? Sa jag och log.
- För mamma lät konstigt inne i badrummet. Sa Julia och satte sig ner igen.
Jag insåg att hon hade hört Felicia spy. Och jag hade bara varit med henne två gånger inatt så hon måste ha spytt nu på morgonen också. Vi gick till köket och jag gjorde frukost åt Julia samtidigt som jag ringde mamma.
- Hej gubben, Hur är det? Svarade mamma.
- Hej mamma, Jodå det är bra med mig. Men Felicia har blivit magsjuk eller något. Så jag undrar om du kunde ta Julia i någon timme nu på morgonen så Felicia kan sova. Hon har varit uppe hela natten och jag vill inte att Julia ska bli smittad heller.
- Jadå jag kommer om 30 minuten. Svarade mamma.
- Tack så mycket! Då ses vi snart. Sa jag och la på.
Felicias Perspektiv!
Jag vaknade upp och såg att Harry inte låg bredvid mig. Troligen hade han gått upp för att ta hand om Julia. Jag hörde hur min mage kurrade. Ja det var nog inte något kvar i den efter att jag hade varit uppe och spytt 4 gånger inatt. Kanske det var dags att berätta för Harry. Men jag visste inte hur han skulle reagera. Glad, Ledsen? Det är jobbigt att berätta såna här saker.
Jag gick ner i köket för att ta något att äta. Harry satt vi köksbordet och kollade ut genom fönstret. När jag kom in kollade han upp på mig och log.
- Hur mår du idag Felicia? Frågade han.
- Hungrig. Svarade jag och log.
- Haha ja det kan jag tro. Hur många gånger va du uppe inatt? Sätt dig ner så ska jag fixa te och smörgås. sa Harry.
- Jag var uppe 4 gånger... Men vänta var är Julia? Frågade jag.
- Mamma var här och hämta henne. Jag sa att du va sjuk och inte ville smitta Julia. Svarade Harry.
Oh nej. Dags att berätta! tänkte jag för mig själv.
- Varsågod. sa Harry och gav mig frukost och kysste mig på pannan.
- Älskling... Sätt dig ner. Det är något jag måste berätta för dig. Sa jag nervöst.
- Vadå? Har det hänt något? Frågade Harry oroligt och satte sig på stolen bredvid mig.
- Emm...Ja det kan man väl säga. Sa jag och log.
- Felicia. Berätta nu innan jag blir för orolig. Sa Harry och tog min hand.
- Harry.....J...Jag. Emm jag vet inte hur jag ska säga det men...J.... *Jag tog ett djupt andetag* Jag är gravid Harry.
Harry glodde på mig som om han inte förstod vad jag sa. Nej nej nej, han vill nog inte ha ett barn till. Men sen brast ett stort leende upp i hand ansikte.
- FELICIA!! DET ÄR JU HELT OTROLIGT! VI SKA BLI FÖRÄLDRAR IGEN. Skrek han samtidigt som han hoppade upp från stolen. Han lyfte upp mig och snurrade runt mig.
- Harry, akta! Illamående du vet! Sa jag och skrattade.
Harry släppte ner mig och tog mitt ansikte mellan sina händer.
- Älskling, när hade du tänkt berätta detta! Hur långt har du gått? Frågade han med fortfarande sitt stora leende i ansiktet.
- Jag är inte riktigt säker. Syns det något? Frågade jag och drog upp tröjan.
Harry kände på min mage med sina varma händer.
- Du är så vacker Felicia. Och tänk att om några månader så kommer det komma en ny familjemedlem. Jag älskar dig såååå mycket. Sa Harry samtidigt som han lyfte upp mig och kysste mig.
- Harry, vi kanske borde vänta någon vecka till innan vi berättar för alla. Men vi kan berätta för våra föräldrar. Sa jag när han släppte ner mig.
- Ja som du vill gumman. Jag ska ringa till mamma och säga att hon kan komma hem med Julia igen. Sa Harry.
- Jag ska till barnmorskan imorgon. Vill du följa med? Frågade jag.
- Det är klart jag vill följa med! Mamma får passa Julia då. Sa Harry och log stort.
- Bra, ring nu Anne så jag kan få hem min lilla flicka. Sa jag och log tillbaka.

Kapitel 16

Kategori: Tvåtusentjugo

Nialls perspektiv
Jag åkte mot Mathildas lägenhet för att hämta upp henne för att sedan åka hem till Felicia och Harry. Jag var jätte nervös. Men för vad egentligen? Jag borde vara mer uppspelt över att få träffa Mathilda och alla andra. Jag kommer ihåg första gången jag träffade Danielle, Eleanor och Felicia. Då var inte Liam, Louis och Harry alls nervösa. Jag kanske skulle lugna ner mig när jag fick se Mathilda. Hon får alltid mitt hjärta att dunka snabbt och  mina knän blir svaga när hon kysser mig.
Jag var äntligen framme vid hennes lägenhet. Jag klev ur bilen och gick upp till hennes dörr. Innan jag hann knacka öppnade Mathilda dörren.
- Heeeeeeej! Skrek hon och kasta sig i mina armar.
- Haha wow Hej sötnos. sa jag.
Hon hade en söt svart klänning på sig. Hennes röda hår var flätat och hennes ögon lyste av lycka.
- Är du redo att träffa gänget? frågade jag och tog hennes hand.
- Absolut! Jag ska bara hämta min väska. Hon sprang in och jag stod kvar och väntade på henne. Hon kom tillbaka snabbt och låste dörren. Vi gick ut mot bilen hand i hand. Innan jag lät henne hoppa in i bilen drog jag henne mot mig och gav henne en snabb kyss. Mathilda log mot mig och hoppade sedan in i bilen.
Vi knackade på dörren till Harrys och Felicias lägenhet. Jag hörde röster innifrån och plötsligt öppnade Felicia dörren.
- Hej Niall! Hej du måste vara Mathilda! Sa hon och log stort.
- Ja Hej, och du är Felicia? Harrys fru va? sa Mathilda.
- Ja men precis, Också Julias mamma. Kom in, kom in, alla väntar på er. Sa hon och log stort.
- Ja just det, Julias mamma! Vad fint ni har det här. Sa mathilda och gick in.
- Tack så mycket. sa Felicia. Felicia kollade sen på mig och viskade "så söt". Jag bara log och vi gick alla in i storarummet.
- Hej allihopa! Det här är Mathilda. Sa jag.
- Hej Mathilda. Harry. Välkommen! Sa Harry och skakade hennes hand.
Alla gick sedan fram och hälsade på Mathilda. Jag kände mig stolt när jag visade upp min nya flickvän.
- Så Mathilda, Hur träffades du och vår lilla Nialler? Frågade Harry. Jag glodde surt på Harry. "vår lilla Nialler" ville han skämma ut mig totalt?! Felicia såg dock detta, så hon boxa till honom på armen.
- Hahaha Nialler va det ja. Skrattade Mathilda.
- Men seriöst Niall. Vi alla undrar hur ni träffades. Sa Danielle.
- Jag och Mathilda träffades på leklandet när jag och Zayn va där med Julli och Willli. Mathilda va där med hennes syster dotter och ja... vi började snacka och sen fick jag hennes nummer och sen dess har vi gått ut med varandra. sa jag.
- Vad trevligt. Sa Louis och log stort.
- Men var är Julli och Willi? frågade Mathilda.
- Ah de är hos Harrys mamma. Svarade Liam.
- Jaha okay. Det hade varit kul att träffa dem igen. Sa Mathilda.
- Det kommer du säker att få göra. Eftersom Niall är den bästa barnvakten i hela världen enlig Julia och William. Sa Felicia och skrattade.
Kvällen var riktigt trevlig. Och jag vet inte riktigt vad jag hade oroat mig för. Mathilda kom jättebra överrens med alla. Hon, Felicia, Danielle och Eleanor pratade med henne i timmar kändes det som. Precis innan vi skulle åka drog alla killarna in mig i Felicias och Harrys sovrum.
- Niall! Du har verkligen hittat en underbar tjej denna gången. Sa Harry.
- Ja verkligen. Håll hårt i henne och såra henne aldrig. sa Liam.
- Ni är som gjorda för varanda. Sa Zayn.
- Bara gift dig med henne! Nästan skrek Louis.
- Wow killar! Lugna er! Haha tack för era snälla ord. Och jag lovar att jag aldrig ska låta henne gå. Det känns verkligen rätt denna gången. Mathilda är underbar och jag...jag älskar henne.
- Niall, vi är så glada för din skull. Vänta va? Sa du precis att du älskar henne? Sa Harry.
- aaa......Ja. Jag älskar henne. sa jag.
- Vet hon om det? frågade Liam.
- Det vet jag inte. Svarade jag.
- Bäst att du berättar det för henne då. Sa Zayn.
Vi gick ner igen till tjejerna.
- Men där är ni ju. Sa Felicia och gick fram till Harry. Harry gav henne en kyss på kinden.
- Är du redo för att åka hem? frågade jag Mathilda.
- Ja det är jag. Tack så jätte mycket för ikväll! Jag har verkligen haft jätteroligt! Sa Mathilda och kramade om alla.
- Tack själv Mathilda. Hoppas vi ses snart igen. Sa Eleanor.
Jag sa också hejdå till alla och sen körde jag hem Mathilda. Jag följde henne upp till hennes dörr.
- Tack för en fin kväll med dina underbara vänner Niall. Sa Mathilda.
- Tack själv du. Sa jag och tog tag i hennes midja och kysste henne. Hon la sina häner om min nacke och jag ville inte släppa henne. Jag avslutade kyssen och kollade djup in i hennes ögon.
- J..Jag älskar dig Mathilda.
Hon tittade på mig och log sitt vackra leende.
- Jag älskar dig också Niall. sa hon.
Nialls perspektiv
Jag åkte mot Mathildas lägenhet för att hämta upp henne för att sedan åka hem till Felicia och Harry. Jag var jätte nervös. Men för vad egentligen? Jag borde vara mer uppspelt över att få träffa Mathilda och alla andra. Jag kommer ihåg första gången jag träffade Danielle, Eleanor och Felicia. Då var inte Liam, Louis och Harry inte alls nervösa. Jag kanske skulle lugna ner mig när jag fick se Mathilda. Hon får alltid mitt hjärta att dunka snabbt och  mina knän blir svaga när hon kysser mig.
Jag var äntligen framme vid hennes lägenhet. Jag klev ur bilen och gick upp till hennes dörr. Innan jag hann knacka öppnade Mathilda dörren.
- Heeeeeeej! Skrek hon och kasta sig i mina armar.
- Haha wow Hej sötnos. sa jag.
Hon hade en söt svart klänning på sig. Hennes röda hår var flätat och hennes ögon lyste av lycka.
- Är du redo att träffa gänget? frågade jag och tog hennes hand.
- Absolut! Jag ska bara hämta min väska. Hon sprang in och jag stod kvar och väntade på henne. Hon kom tillbaka snabbt och låste dörren. Vi gick ut mot bilen hand i hand. Innan jag lät henne hoppa in i bilen drog jag henne mot mig och gav henne en snabb kyss. Mathilda log mot mig och hoppade sedan in i bilen.
Vi knackade på dörren till Harrys och Felicias lägenhet. Jag hörde röster innifrån och plötsligt öppnade Felicia dörren.
- Hej Niall! Hej du måste vara Mathilda! Sa hon och log stort.
- Ja Hej, och du är Felicia? Harrys fru va? sa Mathilda.
- Ja men precis, Också Julias mamma. Kom in, kom in, alla väntar på er. Sa hon och log stort.
- Ja just det, Julias mamma! Vad fint ni har det här. Sa mathilda och gick in.
- Tack så mycket. sa Felicia. Felicia kollade sen på mig och viskade "så söt". Jag bara log och vi gick alla in i storarummet.
- Hej allihopa! Det här är Mathilda. Sa jag.
- Hej Mathilda. Harry. Välkommen! Sa Harry och skakade hennes hand.
Alla gick sedan fram och hälsade på Mathilda. Jag kände mig stolt när jag visade upp min nya flickvän.
- Så Mathilda, Hur träffades du och vår lilla Nialler? Frågade Harry. Jag glodde surt på Harry. "vår lilla Nialler" ville han skämma ut mig totalt?! Felicia såg dock detta, så hon boxa till honom på armen.
- Hahaha Nialler va det ja. Skrattade Mathilda.
- Men seriöst Niall. Vi alla undrar hur ni träffades. Sa Danielle.
- Jag och Mathilda träffades på leklandet när jag och Zayn va där med Julli och Willli. Mathilda va där med hennes syster dotter och ja... vi började snacka och sen fick jag hennes nummer och sen dess har vi gått ut med varandra. sa jag.
- Vad trevligt. Sa Louis och log stort.
- Men var är Julli och Willi? frågade Mathilda.
- Ah de är hos Harrys mamma. Svarade Liam.
- Jaha okay. Det hade varit kul att träffa dem igen. Sa Mathilda.
- Det kommer du säker att få göra. Eftersom Niall är den bästa barnvakten i hela världen enlig Julia och William. Sa Felicia och skrattade.
Kvällen var riktigt trevlig. Och jag vet inte riktigt vad jag hade oroat mig för. Mathilda kom jättebra överrens med alla. Hon, Felicia, Danielle och Eleanor pratade med henne i timmar kändes det som. Precis innan vi skulle åka drog alla killarna in mig i Felicias och Harrys sovrum.
- Niall! Du har verkligen hittat en underbar tjej denna gången. Sa Harry.
- Ja verkligen. Håll hårt i henne och såra henne aldrig. sa Liam.
- Ni är som gjorda för varanda. Sa Zayn.
- Bara gift dig med henne! Nästan skrek Louis.
- Wow killar! Lugna er! Haha tack för era snälla ord. Och jag lovar att jag aldrig ska låta henne gå. Det känns verkligen rätt denna gången. Mathilda är underbar och jag...jag älskar henne.
- Niall, vi är så glada för din skull. Vänta va? Sa du precis att du älskar henne? Sa Harry.
- aaa......Ja. Jag älskar henne. sa jag.
- Vet hon om det? frågade Liam.
- Det vet jag inte. Svarade jag.
- Bäst att du berättar det för henne då. Sa Zayn.
Vi gick ner igen till tjejerna.
- Men där är ni ju. Sa Felicia och gick fram till Harry. Harry gav henne en kyss på kinden.
- Är du redo för att åka hem? frågade jag Mathilda.
- Ja det är jag. Tack så jätte mycket för ikväll! Jag har verkligen haft jätteroligt! Sa Mathilda och kramade om alla.
- Tack själv Mathilda. Hoppas vi ses snart igen. Sa Eleanor.
Jag sa också hejdå till alla och sen körde jag hem Mathilda. Jag följde henne upp till hennes dörr.
- Tack för en fin kväll med dina underbara vänner Niall. Sa Mathilda.
- Tack själv du. Sa jag och tog tag i hennes midja och kysste henne. Hon la sina häner om min nacke och jag ville inte släppa henne. Jag avslutade kyssen och kollade djup in i hennes ögon.
- J..Jag älskar dig Mathilda.
Hon tittade på mig och log sitt vackra leende.
- Jag älskar dig också Niall. sa hon.
Hoppas ni gilla det! Vill ni att vi ska skriva ur någon annans perspektiv? Kommentera iså fall vem! Ni är bäst! :D

Kapitel 15

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
Vi hade precis kommit av flygplanet och börjat förbereda oss för den långa bilresan till mamma bär vi såg att mamma och Julia stod och väntade på oss. När Julia fick syn på oss började hon springa vilket resulterade i att även mamma började springa. Vi möttes, alla fyra, i en gruppkram med Julia i mitten.
- Hej min lilla sockersmula! Gud vad jag har saknat dig! Hörde jag Felicia säga till Julia.
- Hej mamma! Har det gått bra med Julia? Frågade jag mamma.
- Ja det har gått jättebra, det tog bara två dagar sen var hon frisk igen. Vi har haft det hur kul som helst så ni får gärna åka iväg igen och lämna henne hos mig. Svarade mamma.
- Haha det kan vi säkert ordna. Svarade jag innan jag vände mig om för att lyfta upp Julia.
- Heeeeeej pappas lilla busfrö! Har det varit roligt att vara hos farmor? Frågade jag Julia.
- Hej pappa! Det har varit jättekul men jag sakna dig och mamma. Svarade hon.
Efter att alla hade sagt hej till varandra och jag och Felicia hade fått våra väskor bestämde vi oss för att åka hem till vår lägenhet. På vägen hem ringde Niall till mig.
- Hej Nialler! Svarade jag
- Hej Harry, jag har saknat dig! Har ni kommit hem nu?
- Ja det har vi, du kan komma till oss senare om du vill?
- Kan inte alla komma till er ikväll? Det var längesedan vi träffades nu! Sa Niall.
- Vänta lite, jag ska fråga Felicia. Svarade jag.
-Felicia, kan killarna komma till oss ikväll? Frågade jag Felicia.
- Jo det är väl klart att de kan. Svarade hon.
- Kan inte jag få va med farmor och Willi då? Snäääälla. Frågade Julia.
- Klart vi kan gumman! Svarade mamma Julia.
- Okej, jag ska bara prata klart med Niall. Svarade jag.
- Det blir super. Blir det bara killarna eller kommer Danielle och Eleanor med? Frågade jag Niall.
- Jo asså jag har träffat en tjej, så jag tänkte att hon kanske kunde följa med? Frågade han.
- Vad kul Niall, så du har äntligen träffat den rätta? Frågade jag honom lite finurligt.
- Ja, jag tror det. Hon är helt underbar. Ni måste verkligen träffa henne! Sa han och man kunde verkligen höra på hans röst hur lycklig han var.
- Ja, vi får ju träffa henne snart! Men jag ska ringa Liam nu. Vi hörs senare. Sa jag.
- Okej jag ringer till de andra, hörs senare bestie. Svarade han.
Jag ringde till Liam direkt för att kolla om de hade några planer inför kvällen.
- Hej Harry! Är ni hemma nu? VI har saknat er!
- Hej Liam, ja vi är hemma nu och vi har saknat er med. Så därför undrar vi om ni vill hitta på något ikväll.
- Ja det vill vi, antar att ni redan har en plan? Sa Liam och skrattade.
- Haha ja.. Planen är att Willi ska vara med Julia och mamma, så vi andra ska vara hemma hos oss. Har du hört om den stora nyheten? Frågade jag.
- Haha, låter bra du. Att Niall äntligen hittat sin prinsessa eller? Ska vi kanske få träffa henne ikväll? Frågade Liam.
- Helt rätt! Men kommer ni snart eller? Julia saknar Willi. Sa jag.
- Ja, vi kommer om en halvtimme. Ses då! Sa Liam innan han la på.
Precis när jag hade pratat klart med Liam kom vi hem. När vi hade kommit upp i lägenheten gick Felicia och duschade medans jag och mamma fixade lite fika tills Liam, Danielle och Willi skulle komma. Julia sprang direkt upp på sitt rum och började leka. Precis när vi hade plockat fram fika och Felicia hade duschat ringde det på dörren och Julia kom springandes nerför trappan för att öppna. När vi alla hade sagt hej till varandra bestämde vi oss för att sätta oss och fika, vi kom in på samtalsämnet kring Nialls tjej.
- Så är det någon som har träffat henne? Frågade Danielle.
- Nej jag tror inte det.. Men jag antar att det är den tjejen han träffade när han och Zayn var på leklandet med Willi och Julia. Sa Felicia en aning fundersamt.
- Men då har jo vi träffat henne! Hon heter Mathilda och hon var jätterolig! Sa Willi.
- Vad bra då, för ni kommer ju inte få träffa henne idag. Ni ska ju leka med farmor. Sa Danielle.
- Ja och vi kommer ha mycket roligare än er ändå! Sa Julia självsäkert. Men kan inte vi få gå upp på mitt rum och leka nu istället? NI är inte roliga.
- Gör ni det, men vi ska snart åka iväg så ni får packa ner några leksaker ni vill ta med er. Sa mamma. Just det Danielle och Liam, vi kan väl vara i er lägenhet?
- Såklart ni kan vara hos oss! Sa Liam.
- Okej, men gå upp och packa ner några leksaker nu då så åker vi sen mina busfrön! Sa mamma.
En kvart senare åkte de och vi började förbereda för en myskväll. Det skulle bli så kul att äntligen få träffa den tjejen som fått Niall på fall. Hon måste verkligen vara något speciellt.













Harrys perspektiv
Vi hade precis kommit av flygplanet och börjat förbereda oss för den långa bilresan till mamma när vi såg att mamma och Julia stod och väntade på oss. När Julia fick syn på oss började hon springa vilket resulterade i att även mamma började springa. Vi möttes, alla fyra, i en gruppkram med Julia i mitten.
- Hej min lilla sockersmula! Gud vad jag har saknat dig! Hörde jag Felicia säga till Julia.
- Hej mamma! Har det gått bra med Julia? Frågade jag mamma.
- Ja det har gått jättebra, det tog bara två dagar sen var hon frisk igen. Vi har haft det hur kul som helst så ni får gärna åka iväg igen och lämna henne hos mig. Svarade mamma.
- Haha det kan vi säkert ordna. Svarade jag innan jag vände mig om för att lyfta upp Julia.
- Heeeeeej pappas lilla busfrö! Har det varit roligt att vara hos farmor? Frågade jag Julia.
- Hej pappa! Det har varit jättekul men jag sakna dig och mamma. Svarade hon.
Efter att alla hade sagt hej till varandra och jag och Felicia hade fått våra väskor bestämde vi oss för att åka hem till vår lägenhet. På vägen hem ringde Niall till mig.
- Hej Nialler! Svarade jag
- Hej Harry, jag har saknat dig! Har ni kommit hem nu?
- Ja det har vi, du kan komma till oss senare om du vill?
- Kan inte alla komma till er ikväll? Det var längesedan vi träffades nu! Sa Niall.
- Vänta lite, jag ska fråga Felicia. Svarade jag.
-Felicia, kan killarna komma till oss ikväll? Frågade jag Felicia.
- Jo det är väl klart att de kan. Svarade hon.
- Kan inte jag få va med farmor och Willi då? Snäääälla. Frågade Julia.
- Klart vi kan gumman! Svarade mamma Julia.
- Okej, jag ska bara prata klart med Niall. Svarade jag.
- Det blir super. Blir det bara killarna eller kommer Danielle och Eleanor med? Frågade jag Niall.
- Jo asså jag har träffat en tjej, så jag tänkte att hon kanske kunde följa med? Frågade han.
- Vad kul Niall, så du har äntligen träffat den rätta? Frågade jag honom lite finurligt.
- Ja, jag tror det. Hon är helt underbar. Ni måste verkligen träffa henne! Sa han och man kunde verkligen höra på hans röst hur lycklig han var.
- Ja, vi får ju träffa henne snart! Men jag ska ringa Liam nu. Vi hörs senare. Sa jag.
- Okej jag ringer till de andra, hörs senare bestie. Svarade han.
Jag ringde till Liam direkt för att kolla om de hade några planer inför kvällen.
- Hej Harry! Är ni hemma nu? VI har saknat er!
- Hej Liam, ja vi är hemma nu och vi har saknat er med. Så därför undrar vi om ni vill hitta på något ikväll.
- Ja det vill vi, antar att ni redan har en plan? Sa Liam och skrattade.
- Haha ja.. Planen är att Willi ska vara med Julia och mamma, så vi andra ska vara hemma hos oss. Har du hört om den stora nyheten? Frågade jag.
- Haha, låter bra du. Att Niall äntligen hittat sin prinsessa eller? Ska vi kanske få träffa henne ikväll? Frågade Liam.
- Helt rätt! Men kommer ni snart eller? Julia saknar Willi. Sa jag.
- Ja, vi kommer om en halvtimme. Ses då! Sa Liam innan han la på.
Precis när jag hade pratat klart med Liam kom vi hem. När vi hade kommit upp i lägenheten gick Felicia och duschade medans jag och mamma fixade lite fika tills Liam, Danielle och Willi skulle komma. Julia sprang direkt upp på sitt rum och började leka. Precis när vi hade plockat fram fika och Felicia hade duschat ringde det på dörren och Julia kom springandes nerför trappan för att öppna. När vi alla hade sagt hej till varandra bestämde vi oss för att sätta oss och fika, vi kom in på samtalsämnet kring Nialls tjej.
- Så är det någon som har träffat henne? Frågade Danielle.
- Nej jag tror inte det.. Men jag antar att det är den tjejen han träffade när han och Zayn var på leklandet med Willi och Julia. Sa Felicia en aning fundersamt.
- Men då har jo vi träffat henne! Hon heter Mathilda och hon var jätterolig! Sa Willi.
- Vad bra då, för ni kommer ju inte få träffa henne idag. Ni ska ju leka med farmor. Sa Danielle.
- Ja och vi kommer ha mycket roligare än er ändå! Sa Julia självsäkert. Men kan inte vi få gå upp på mitt rum och leka nu istället? NI är inte roliga.
- Gör ni det, men vi ska snart åka iväg så ni får packa ner några leksaker ni vill ta med er. Sa mamma. Just det Danielle och Liam, vi kan väl vara i er lägenhet?
- Såklart ni kan vara hos oss! Sa Liam.
- Okej, men gå upp och packa ner några leksaker nu då så åker vi sen mina busfrön! Sa mamma.
En kvart senare åkte de och vi började förbereda för en myskväll. Det skulle bli så kul att äntligen få träffa den tjejen som fått Niall på fall. Hon måste verkligen vara något speciellt.

Kapitel 14

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys Perspektiv
Vi hade ett några underbara dagar i Sverige men sen var vi tvugna att åka hem till England igen. Fast det skulle bli skönt att komma hem igen och få träffa Julia och de andra. Vi satt just nu i en taxi påväg till flygplatsen och jag kunde se på Felicia hur jobbigt hon tyckte det var att behöva åka tillbaka igen. Ibland undrar jag hur hon orkar bo så långt ifrån sin familj. Vi måste bli bättre på att åka till Sverige och hälsa på dom.
- Vad skönt det ska bli att äntligen få träffa Julia! Sa Felicia och avbröt mina tankar.
- Ja det ska det verkligen. Jag har verkligen saknat vår lilla sockersmula. sa jag. Felicia log mot mig och tittade ut genom fönstret. Jag kunde se hur gråten var nära på att brista ur henne.
- Felicia, älskling, är du okay? sa jag och tog hennes hand. Hon vände sitt huvud mot mig och tårar började falla längs hennes kind. Jag flyttade mig till mittensätet och la mina armar om henne. Jag kramade henne hårt och hennes tårar bara fortsatte att falla. Jag hatade att se henne såhär. Hon la sitt huvud mot min axel och jag kände att min t-shirt blev blöt av hennes tårar. Jag kysste hennes panna.
- Älskling, jag vet att det är svårt att lämna din familj. Men jag lovar att vi åker hit snart igen. Och då tar vi med oss Julia. sa jag. Felicia fick inte fram några ord genom gråten.
- Shhuu, du behöver inte säga något.  jag och kysste hennes kind. Jag fick hennes tårar på mina läppar.
Hela bilresan satt jag och kramade om Felicia och när vi kom fram till flygplatsen torkade jag hennes tårar och kysste henne.
- Nu är vi snart hemma och du har en underbar dotter som väntar på dig. Sa jag till henne.
- Du har rätt Harry. Jag har min familj i London nu. Sa Felicia och snyftade.
- Nej du har familj både i London och Sverige. sa jag och tog tag i hennes midja och drog henne närmre mig. Felicia tittade upp på mig och log.
- Jag älskar dig. sa Felicia.
- Jag älskar dig med. sa jag och kramade henne. När jag släppte henne börja hon småskratta.
- Vad? frågade jag.
- Hehe, förlåt Harry men du har en stor mascarafläck på din vita tröja. sa hon.
- Det gör inget. Sa jag och log.
Vi gick på flygplanet och åkte hem för att få träffa vår dotter igen. Vår fina Julia Darcy Styles. Jag satt och tänkte på Julia när Felicia hade somnat på flyget. Jag hade velat ha ett barn till. Men jag vet hur mycket jobb Felicia har med Julia när jag är iväg. Det hade inte varit rätt mot henne. Vi har ju i örsig inte pratat om fler barn så jag vet inte ifall hon vill ha ett till. Kan man fråga det? "Du älskling, vill du inte ha ett barn till?". Kanske lite konstigt eller? Mina tankar avbröts av piloten som talade om att det var dags att landa. Jag väckte Felicia och vi var äntligen hemma.
Harrys Perspektiv
Vi hade ett några underbara dagar i Sverige men sen var vi tvugna att åka hem till England igen. Fast det skulle bli skönt att komma hem igen och få träffa Julia och de andra. Vi satt just nu i en taxi påväg till flygplatsen och jag kunde se på Felicia hur jobbigt hon tyckte det var att behöva åka tillbaka igen. Ibland undrar jag hur hon orkar bo så långt ifrån sin familj. Vi måste bli bättre på att åka till Sverige och hälsa på dom.
- Vad skönt det ska bli att äntligen få träffa Julia! Sa Felicia och avbröt mina tankar.
- Ja det ska det verkligen. Jag har verkligen saknat vår lilla sockersmula. sa jag. Felicia log mot mig och tittade ut genom fönstret. Jag kunde se hur gråten var nära på att brista ur henne.
- Felicia, älskling, är du okay? sa jag och tog hennes hand. Hon vände sitt huvud mot mig och tårar började falla längs hennes kind. Jag flyttade mig till mittensätet och la mina armar om henne. Jag kramade henne hårt och hennes tårar bara fortsatte att falla. Jag hatade att se henne såhär. Hon la sitt huvud mot min axel och jag kände att min t-shirt blev blöt av hennes tårar. Jag kysste hennes panna.
- Älskling, jag vet att det är svårt att lämna din familj. Men jag lovar att vi åker hit snart igen. Och då tar vi med oss Julia. sa jag. Felicia fick inte fram några ord genom gråten.
- Shhuu, du behöver inte säga något. sa jag och kysste hennes kind. Jag fick hennes tårar på mina läppar.
Hela bilresan satt jag och kramade om Felicia och när vi kom fram till flygplatsen torkade jag hennes tårar och kysste henne.
- Nu är vi snart hemma och du har en underbar dotter som väntar på dig. Sa jag till henne.
- Du har rätt Harry. Jag har min familj i London nu. Sa Felicia och snyftade.
- Nej du har familj både i London och Sverige. sa jag och tog tag i hennes midja och drog henne närmre mig. Felicia tittade upp på mig och log.
- Jag älskar dig. sa Felicia.
- Jag älskar dig med. sa jag och kramade henne. När jag släppte henne börja hon småskratta.
- Vad? frågade jag.
- Hehe, förlåt Harry men du har en stor mascarafläck på din vita tröja. sa hon.
- Det gör inget. Sa jag och log.
Vi gick på flygplanet och åkte hem för att få träffa vår dotter igen. Vår fina Julia Darcy Styles. Jag satt och tänkte på Julia när Felicia hade somnat på flyget. Jag hade velat ha ett barn till. Men jag vet hur mycket jobb Felicia har med Julia när jag är iväg. Det hade inte varit rätt mot henne. Vi har ju i försig inte pratat om fler barn så jag vet inte ifall hon vill ha ett till. Kan man fråga det? "Du älskling, vill du inte ha ett barn till?". Kanske lite konstigt eller? Mina tankar avbröts av piloten som talade om att det var dags att landa. Jag väckte Felicia och vi var äntligen hemma.

Kapitel 13

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
Jag vaknade nästa morgon och såg att Felicia fortfarande sov så jag bestämde mig för att låta henne  sova och gå och ta en dusch istället. När jag hade duschat klart såg jag att Felicias mamma stod i köket och gjorde frukost så jag bestämde mig för att gå och väcka Felicia.
-Godmorgon saltpudding! Sa jag.
-Harry, seriöst, du måste sluta kalla mig det!! Svarade Felicia.
-Haha nej det kommer jag aldrig göra, men du måste gå upp nu. Saltpuddingens mamma har gjort frukost. Sa jag samtidigt som jag sprang ut genom rummet innan Felicia skulle hinna slå mig.
Jag bestämde mig för att gå ut i köket och vänta på Felicia.
- Godmorgon! sa jag till Felicias mamma.
- Godmorgon Harry, har du fått liv i Felicia än? frågade hon.
- Haha, ja, det var faktiskt ganska lätt idag. Svarade jag och skrattade.
- Godmorgon på er! Vad skrattar ni åt? Frågade Felicia.
- Dig såklart, haha. Svarade jag.
-Haha, kul Harry. Så ska vi äta frukost nu eller? Frågade Felicia.
- Ja det är klart så det kan vi ju lika gärna göra. Svarade Felicias mamma.
Vi satte oss ner för att börja äta och Felicia frågade mig vad vi skulle göra idag.
- Ska ni inte hälsa på din pappa? frågade Felicias mamma.
- Jo det måste vi göra! Och vi ska checka in på hotellet kl 3 med. svarade Felicia.
- Checka in.... Ni kan ju få bo här över helgen. Sa Felicias mamma.
- Men nä mamma, vi har redan bestämt oss för att bo på hotellet. Men vi kan komma imorgon igen så kan vi hitta på något? sa Felicia.
Jag och Felicia hjälpte till med att plocka undan frukosten och sen gick vi för att packa ihop våra saker.
- Du saltpudding.... Felicia avbröt mig.
- Ooh nej du! sa Felicia och började försöka brotta ner mig. Men hon är inte starkare än mig, så jag tog tag i hennes armar och brottade ner henne på sängen. Jag satte mig på henne och höll fast hennes armar och ben.
- Neej, Harry släpp mig. skrattade Felicia.
- Haha nejdu du bad om det. svarade jag och log. Jag började kittla henne för jag vet hur mycket hon hatar det.
- Harrrrry! Sluta! Jag kommer dö! Skrattade Felicia högt.
- Om du säger att jag vinner och att jag är bäst. sa jag.
- Du beter dig som en 3 åring. Sa hon tillbaka.
- Säg det annars så fortsätter jag!
- Okej okej! Du vinner Harry, du vinner! sa hon.
- oooooch.......
- Och du är bäst.
- Tack det var precis det jag ville veta. Sa jag och la mig på mage bredvid henne och log stort. Felicia låg bredvid och kollade surt på mig. Men jag vet att hon inte va sur egentligen så jag gjorde en rolig min som fick henne att skratta.
- Jag hatar att jag aldrig kan spela sur. sa hon.
- Det är bara för att du älskar mig så mycket så att du inte kan vara sur på mig. sa jag. Felicia himlade med ögonen.
- Så vad får jag för pris för att jag vann? Frågade jag.
- Vad vill du ha? svarade hon.
- Dig föralltid. svarade jag. Innan Felicia hann säga något så lutade jag mig mot henne och gav henne en kyss. Hon besvarade kyssen. Hon drog sina händer genom mitt hår. Mitt hår var ganska ruffsigt så hon fastnade med ett finger. För att inte förstöra kyssen så försökte hon lite snyggt dra ut sitt finger men istället drog hon i mitt hår.
- Ajj. Sa jag.
- Förlåt mig krullis. Men ditt hår är verkligen tovigt. Sa hon och skrattade.
- Krullis? verkligen? Sa jag och log.
- Du kallar mig saltpudding, jag kallar dig krullis. Skrattade hon.
Vi reste oss upp från sängen och började packa ihop våra saker igen. Sen gick vi för att säga hejdå till Felicias mamma och åkte hem till hennes pappa istället.
- Hejdå mamma, har du tid att träffa oss imorgon eller? Frågde Felicia.
- Såklart jag har tid att träffa er! Vi kan väl höras ikväll och bestämma vad vi ska hitta på? Frågade Felicias mamma.
- Ja det gör vi. Hejdå mamma. Sa Felicia samtidigt som hon gav sin mamma en kram.
-Hejdå Felicia. Sa Felicias mamma och gav sedan mig en kram och sa hejdå.
Vi gick ut till bilen för att åka och hälsa på Felicias pappa en stund innan vi skulle checka in på hotellet. När vi kom fram hoppade Felicia ur bilen och sprang fram till dörren. Jag låste bilen och gick sedan efter henne.
- HEEEEEEEJ PAPPA! Hörde jag Felicia skrika.
- Hej Felicia! Svarade han och kramade om henne.
- Hej på dig Harry! Sa han sedan när han fick syn på mig.
- Hej! Allt bra? Frågade jag.
- Jadå, själv också? Frågade han.
- Ja det är skönt med lite ledigtid. Svarade jag.
- Ja jag förstår det... Men vad säger ni? Vill ni komma in lite eller har ni fullt upp?
- Haha, nejdå pappa. Vi ska inte iväg förrän vid 3-tiden. Svarade Felicia.
- Okej, men då går vi väl in då. Vill ni hitta på något spreciellt? Frågade han.
När vi kom in såg vi att Adam var hemma så jag gick iväg för att prata med honom. Vi bestämde oss för att spela lite TV-spel. Vi hade riktigt trevligt och när klockan var 1 kom Felicia och frågade om vi ville ha lunch. Det var ritkigt trevligt att umgås med Felicias familj och tiden gick riktigt fort. När klockan var kvart i tre bestämde jag och Felicia oss för att åka till hotelletoch checka in. Innan vi gick lovade vi alla att komma och hälsa på dem snart igen och att vi skulle ta med oss Julia då.
- Så, vad vill du göra ikväll älskning? Frågade Felicia.
- Det kvittar, jag vill bara vara med dig. Sa jag och pussade henne på pannan.
- Jag har en idé. Vi kan ha picknik på stranden, om du vill? Frågade Felicia.
- Ja det blir perfekt! Svarade jag glatt.
Vi åkte till hotellet och checkade in och lämnade våra väskor. Sedan åkte vi iväg till en affär för att handla till vår myskväll på stranden. Jag kände på mig att det skulle bli en riktigt lyckad kväll.
Harrys perspektiv

Jag vaknade nästa morgon och såg att Felicia fortfarande sov så jag bestämde mig för att låta henne  sova och gå och ta en dusch istället. När jag hade duschat klart såg jag att Felicias mamma stod i köket och gjorde frukost så jag bestämde mig för att gå och väcka Felicia.
-Godmorgon saltpudding! Sa jag.
-Harry, seriöst, du måste sluta kalla mig det!! Svarade Felicia.
-Haha nej det kommer jag aldrig göra, men du måste gå upp nu. Saltpuddingens mamma har gjort frukost. Sa jag samtidigt som jag sprang ut genom rummet innan Felicia skulle hinna slå mig.
Jag bestämde mig för att gå ut i köket och vänta på Felicia.
- Godmorgon! sa jag till Felicias mamma.
- Godmorgon Harry, har du fått liv i Felicia än? frågade hon.
- Haha, ja, det var faktiskt ganska lätt idag. Svarade jag och skrattade.
- Godmorgon på er! Vad skrattar ni åt? Frågade Felicia.
- Dig såklart, haha. Svarade jag.
-Haha, kul Harry. Så ska vi äta frukost nu eller? Frågade Felicia.
- Ja det är klart så det kan vi ju lika gärna göra. Svarade Felicias mamma.
Vi satte oss ner för att börja äta och Felicia frågade mig vad vi skulle göra idag.
- Ska ni inte hälsa på din pappa? frågade Felicias mamma.
- Jo det måste vi göra! Och vi ska checka in på hotellet kl 3 med. svarade Felicia.
- Checka in.... Ni kan ju få bo här över helgen. Sa Felicias mamma.
- Men nä mamma, vi har redan bestämt oss för att bo på hotellet. Men vi kan komma imorgon igen så kan vi hitta på något? sa Felicia.
Jag och Felicia hjälpte till med att plocka undan frukosten och sen gick vi för att packa ihop våra saker.
- Du saltpudding.... Felicia avbröt mig.
- Ooh nej du! sa Felicia och började försöka brotta ner mig. Men hon är inte starkare än mig, så jag tog tag i hennes armar och brottade ner henne på sängen. Jag satte mig på henne och höll fast hennes armar och ben.
- Neej, Harry släpp mig. skrattade Felicia.
- Haha nejdu du bad om det. svarade jag och log. Jag började kittla henne för jag vet hur mycket hon hatar det.
- Harrrrry! Sluta! Jag kommer dö! Skrattade Felicia högt.
- Om du säger att jag vinner och att jag är bäst. sa jag.
- Du beter dig som en 3 åring. Sa hon tillbaka.
- Säg det annars så fortsätter jag!
- Okej okej! Du vinner Harry, du vinner! sa hon.
- oooooch.......
- Och du är bäst.
- Tack det var precis det jag ville veta. Sa jag och la mig på mage bredvid henne och log stort. Felicia låg bredvid och kollade surt på mig. Men jag vet att hon inte va sur egentligen så jag gjorde en rolig min som fick henne att skratta.
- Jag hatar att jag aldrig kan spela sur. sa hon.
- Det är bara för att du älskar mig så mycket så att du inte kan vara sur på mig. sa jag. Felicia himlade med ögonen.
- Så vad får jag för pris för att jag vann? Frågade jag.
- Vad vill du ha? svarade hon.
- Dig föralltid. svarade jag. Innan Felicia hann säga något så lutade jag mig mot henne och gav henne en kyss. Hon besvarade kyssen. Hon drog sina händer genom mitt hår. Mitt hår var ganska ruffsigt så hon fastnade med ett finger. För att inte förstöra kyssen så försökte hon lite snyggt dra ut sitt finger men istället drog hon i mitt hår.
- Ajj. Sa jag.
- Förlåt mig krullis. Men ditt hår är verkligen tovigt. Sa hon och skrattade.
- Krullis? verkligen? Sa jag och log.
- Du kallar mig saltpudding, jag kallar dig krullis. Skrattade hon.
Vi reste oss upp från sängen och började packa ihop våra saker igen. Sen gick vi för att säga hejdå till Felicias mamma och åkte hem till hennes pappa istället.
- Hejdå mamma, har du tid att träffa oss imorgon eller? Frågde Felicia.
- Såklart jag har tid att träffa er! Vi kan väl höras ikväll och bestämma vad vi ska hitta på? Frågade Felicias mamma.
- Ja det gör vi. Hejdå mamma. Sa Felicia samtidigt som hon gav sin mamma en kram.
-Hejdå Felicia. Sa Felicias mamma och gav sedan mig en kram och sa hejdå.
Vi gick ut till bilen för att åka och hälsa på Felicias pappa en stund innan vi skulle checka in på hotellet. När vi kom fram hoppade Felicia ur bilen och sprang fram till dörren. Jag låste bilen och gick sedan efter henne.
- HEEEEEEEJ PAPPA! Hörde jag Felicia skrika.
- Hej Felicia! Svarade han och kramade om henne.
- Hej på dig Harry! Sa han sedan när han fick syn på mig.
- Hej! Allt bra? Frågade jag.
- Jadå, själv också? Frågade han.
- Ja det är skönt med lite ledigtid. Svarade jag.
- Ja jag förstår det... Men vad säger ni? Vill ni komma in lite eller har ni fullt upp?
- Haha, nejdå pappa. Vi ska inte iväg förrän vid 3-tiden. Svarade Felicia.
- Okej, men då går vi väl in då. Vill ni hitta på något spreciellt? Frågade han.
När vi kom in såg vi att Adam var hemma så jag gick iväg för att prata med honom. Vi bestämde oss för att spela lite TV-spel. Vi hade riktigt trevligt och när klockan var 1 kom Felicia och frågade om vi ville ha lunch. Det var ritkigt trevligt att umgås med Felicias familj och tiden gick riktigt fort. När klockan var kvart i tre bestämde jag och Felicia oss för att åka till hotelletoch checka in. Innan vi gick lovade vi alla att komma och hälsa på dem snart igen och att vi skulle ta med oss Julia då.
- Så, vad vill du göra ikväll älskning? Frågade Felicia.
- Det kvittar, jag vill bara vara med dig. Sa jag och pussade henne på pannan.
- Jag har en idé. Vi kan ha picknik på stranden, om du vill? Frågade Felicia.
- Ja det blir perfekt! Svarade jag glatt.
Vi åkte till hotellet och checkade in och lämnade våra väskor. Sedan åkte vi iväg till en affär för att handla till vår myskväll på stranden. Jag kände på mig att det skulle bli en riktigt lyckad kväll.

Kapitel 12

Kategori: Tvåtusentjugo

Några dagar senare var det dags för vår resa till Sverige. Det skulle bli jättekul att få träffa mina föräldrar och syskon igen. Men de blev lite besvikna att Julia inte skulle följa med när jag ringde och berättade att jag och Harry skulle komma. Min mamma ville att vi skulle sova hos dem när vi är där men eftersom jag och Harry ville ha lite egen tid också så bestämde vi oss för att sova en natt hos min mamma och resten på hotellet vid stranden.
- Har du packat färdigt älskling? Fråga Harry när han kom in i sovrummet.
- Jag är färdig precis nu. Svarade jag.
- Bra för vi måste åka och lämna Julia om 10 minuter. Sa han.
- Var är Julia? frågade jag.
- Jag trodde att hon var med dig.
- Harry, har vi tappat bort vår egen dotter?!
Då hoppade Julia ut från vår garderob och skrek BUUUU!! Både jag och Harry hoppade till lite.
- Din lille skitunge. Sa Harry skrattande samtidigt som han lyfte upp Julia och började kittla henne. Jag började skratta.
- Nej, nu måste vi åka. sa jag och fortsatte skratta.
Harry tog väskorna och började gå ut till bilen. Jag bar upp Julia och gick ut efter Harry. När vi kom till Anne så stod hon i köket och bakade. Hon såg ut som en riktig hemmafru.
- Vad söt du är mamma. Du ser verkligen ut som en farmor idag. Sa Harry samtidigt som han gick fram och gav Anne en puss på kinden.
- Vad bakar du farmor? frågade Julia. Hon sköt fram en stol bredvid Anne och hoppade upp på den.
- Julia lilla gumman. Stå inte här vid spisen. Det är varmt och du kan bränna dig. Sa Anne och tog ner Julia från stolen.
- Men jag vill se vad du bakar farmor.
- Julia lyssna nu på farmor. sa jag.
- Meeeen faaarmor! Vad bakar du?
- Haha jag bakar hallonpaj gumman. svarade Anne.
- mums! Pappa och Mamma får inte smaka.
- Snäll du är då sockersmulan. Kom så går vi upp med din väska på ditt rum. Sa Harry.
Jag stannade kvar i köket med Anne och vi stod och prata ett bra tag. Jag kollade på klockan.
- oj, vi måste ju åka nu! annars vissar vi flyget. Var tog dem vägen? sa jag.
Jag och Anne gick upp och kollade in i Harrys barndoms rum som nu va omgjort till Julias rum när hon var där. På golvet satt Harry och Julia. Julia hade dukat upp till tekalas. Harry satt bland hennes gosedjur och drack "te" ur en rosa liten prinsesskopp.
- Mer te pappa? frågade Julia.
Jag och Anne började skratta. Vi tog upp våra mobiler och tog foto på dem.
- Haha vad söta ni är! Detta blir min nya kontaktbild på dig Harry. Sa jag och skrattade.
Harry började också skratta. Han kollade på klockan och sen fick vi brått. Vi skyndade oss ner i hallen och sa hejdå till Julia och Anne. Harry började köra mot flygplatsen. Inne på flygplatsen var det fullt av paparatzzis. Harry tog min hand och vi gick förbi alla. Jag hörde folk skrika "var ska ni någonstans?" "Var har ni lämnat er dotter?" "Felicia är det skönt att Harry är hemma igen?" "Ska ni åka och hälsa på dina föräldrar Felicia?" "var är resten av one direction?". Vi ignorerade alla och bara gick förbi. Äntligen kom vi på flygplanet och vi satte oss ner och vi kunde börja koppla av.
- Äntligen påväg. Sa jag och log stort.
- Äntligen påväg. Sa Harry och kysste mig.
- hruuumm. sa en röst och vi vände oss om.
- Kan vi hjälpa till med något? Frågade Harry flygvärdinnan.
-Ja förlåt att jag stör. Men min dotter är ett riktigt stort fan av er båda och jag undrar ifall ni skulle vilja skriva en autograf till henne? frågade flygvärdinnan.
- Absolut. Sa Harry och tog pennan och pappret ur hennes händer. Vad heter hon?
- Mandy. svarade flygvärdinnan.
Både jag och harry skrv våra namnteckningar och flygvärdinnan gick sedan vidare. Jag kände att mina ögonlock bli tyngre så jag la mitt huvud mot Harrys axel och han la en filt över mig och jag somnade.
- Älskling, dags att vakna. Vi landar om 5 minuter. viskade harry i mitt öra och kysste mig sedan på pannan.
- Är vi redan framme? frågade jag yrvaken.
- Ja du har sovit hela flygresan och snarkat som en gris. svarade Harry.
- Va!? nästan skrek jag. Snarkade jag så högt?!
- Hahahaha neej jag bara skoja. Jag har inte hört ett ljud från dig. skrattade Harry.
Planet landade och vi gick för att hämta våra väskor och sen gick vidare ut för att mötas av min familj. Men vi möttes av flera hundra blixtar istället. Jag tog Harrys hand och vi gick förbi alla. Jag försökte hålla utkik efter någon från min familj. Då såg jag plötsligt min lillasyster stå vid entrén och vänta på oss. Jag släppte Harrys hand och sprang fram till henne och gav henne en lång kram. Jag kände hur mina tårar började pressa fram. Gud vad jag hade saknat henne. Efter ett tag släppte vi varandra och Harry kom fram och gav Elvira också en kram.
- Vad skönt att ni äntligen är här! Vi har saknat er enormt mycket! Sa Elvira.
- Vi har saknat er med! Sa jag och kände fortfarande tårarna som ville komma ut.
- Kom jag hjälper er med väskorna. Esmeralda sitter ute i bilen och väntar. Sa Elvira och tog en av mina väskor.
- Är Esmeralda också här? frågade jag och log.
- Ja hon sitter och väntar på er. kom igen.
Esmeralda är min 16 åriga lillasyster och Elvira är 22 år. Jag vet inte vad jag hade gjort utan mina systrar. De har varit mina stöttepelare genom hela livet. Harry tyckte med väldigt mycket om dem.
Esmeralda hoppade ur bilen och sprang fram till mig. Hon gav mig en jättekram. Sen vände hon sig om och gav Harry en kram.
- Det är så kul att äntligen se er igen. Sa Esmeralda och log.
- Det är kul att vara här. svarade Harry.
Vi hoppade in i bilen och Elvira började köra oss hem till Åhus. Bilresan va jätterolig. Alla skrattade och sjöng till svenska låtar. Till och med Harry kunde någon av de svenska låtarna vi satt och sjöng. När vi stannade utanför mammas hus så hjälpte Elvira oss ut med väskorna.
-Jag följer tyvärr inte med in för jag ska träffa Viktor. Sa Elvira.
- oooooh ny kille? frågade jag med en retande röst.
- Felicia, jag har ju berättat om Viktor. svarade Elvira.
- Aa just det. glömde bort det.
Vi sa hejdå till Elvira och sen gick jag, Harry och Esmeralda in.
- Hallå mamma vi är här. skrek Esmeralda.
Mamma kom springade ur badrummet.
- Åååh Felicia! Harry! Ni är äntligen här! Sa hon samtidigt som hon kramade oss båda. Jag mötte Harrys bilck och han bara log. Jag tror att han trivs ganska bra i Sverige han med. Mamma släppte oss så att vi kunde klä av oss ytterkläderna. Men när jag tagit av mig ytterkläderna kom yttligare en kram.
- Mamma, jag kan inte andas. sa jag.
- Haha förlåt gumman, men jag har saknat dig! Kom in nu så ska ni får lite kvällsfika.
Jag och Harry gick in efter min syster och mamma. På bordet hade hon dukat fram med kakor och te.
- Har du med stått i köket och bakat hela dagen? Frågade Harry.
- Haha neja nästan. Vem har mer bakat idag? frågade mamma.
- Anne stod och bakade när vi släppte av Julia. Svarade jag.
- Aha, jag pratade med Anne senast igår. Sa mamma.
- Jaha du, vad trevligt. Sa Harry.
- Jaja... Men hur mår Julia!? Och varför fick inte hon följa med er? Frågade Esmeralda.
- Julia mår jättebra. Hon har haft lite feber i veckan men nu är hon frisk igen. Och hon fick inte följa med för jag och Harry ville ha lite ensam tid. Svarade jag.
- Men det hade ni ju kunnat få iaf! Jag hade kunnat passa Julli. Sa Esmeralda.
- Det hade du säkert kunnat... i 2 timmar sen hade du velat sticka ut med dina kompisar. svarade jag och skrattade.
- Det är inte sant!!
- Hahaha jo. sa jag och min mamma i kör.
Vi satt i köket ett bra tag och klockan började närma sig halv 2 på natten. Vi bestämde oss för att gå och lägga oss. Jag och Harry sa godnatt till mamma och Esmeralda och gick ut i mitt barndomsrum som mamma hade sparat precis som det var när jag lämna det. Svart fondvägg med silvriga träd. En rosa matta och rosablommiga gardiner. Harry skrattade lite när vi kom in i rummet.
- Vad skrattar du åt? frågade jag.
- Nej inget. Ditt rum är bara så.....så rosa. Sa han.
- Harry,jag var en tonåring som älskade rosa. Och jag har sytt gardinerna själv. Mobba dem inte!
- Nejdå älsklig, de är jättefina! Sa Harry och tog tag i min midja och kysste mig.
Jag tog av överkastet och kuddarna och vi la oss i sängen. Harry la armen om mig och jag la mitt huvud på hans bröst. Jag kände hans hjärta dunka. Jag tittade upp på honom och han tittade djupt in i mina ögon. Jag blundade och kände hans mjuka läppar pressas mot mina.
- Godnatt älsklig sa Harry.
- Godnatt sa jag och gav honom en sista kyss innan jag släckte lampan.
Några dagar senare var det dags för vår resa till Sverige. Det skulle bli jättekul att få träffa mina föräldrar och syskon igen. Men de blev lite besvikna att Julia inte skulle följa med när jag ringde och berättade att jag och Harry skulle komma. Min mamma ville att vi skulle sova hos dem när vi är där men eftersom jag och Harry ville ha lite egen tid också så bestämde vi oss för att sova en natt hos min mamma och resten på hotellet vid stranden.
- Har du packat färdigt älskling? Fråga Harry när han kom in i sovrummet.
- Jag är färdig precis nu. Svarade jag.
- Bra för vi måste åka och lämna Julia om 10 minuter. Sa han.
- Var är Julia? frågade jag.
- Jag trodde att hon var med dig.
- Harry, har vi tappat bort vår egen dotter?!
Då hoppade Julia ut från vår garderob och skrek BUUUU!! Både jag och Harry hoppade till lite.
- Din lille skitunge. Sa Harry skrattande samtidigt som han lyfte upp Julia och började kittla henne. Jag började skratta.
- Nej, nu måste vi åka. sa jag och fortsatte skratta.
Harry tog väskorna och började gå ut till bilen. Jag bar upp Julia och gick ut efter Harry. När vi kom till Anne så stod hon i köket och bakade. Hon såg ut som en riktig hemmafru.
- Vad söt du är mamma. Du ser verkligen ut som en farmor idag. Sa Harry samtidigt som han gick fram och gav Anne en puss på kinden.
- Vad bakar du farmor? frågade Julia. Hon sköt fram en stol bredvid Anne och hoppade upp på den.
- Julia lilla gumman. Stå inte här vid spisen. Det är varmt och du kan bränna dig. Sa Anne och tog ner Julia från stolen.
- Men jag vill se vad du bakar farmor.
- Julia lyssna nu på farmor. sa jag.
- Meeeen faaarmor! Vad bakar du?
- Haha jag bakar hallonpaj gumman. svarade Anne.
- mums! Pappa och Mamma får inte smaka.
- Snäll du är då sockersmulan. Kom så går vi upp med din väska på ditt rum. Sa Harry.
Jag stannade kvar i köket med Anne och vi stod och prata ett bra tag. Jag kollade på klockan.
- oj, vi måste ju åka nu! annars vissar vi flyget. Var tog dem vägen? sa jag.
Jag och Anne gick upp och kollade in i Harrys barndoms rum som nu va omgjort till Julias rum när hon var där. På golvet satt Harry och Julia. Julia hade dukat upp till tekalas. Harry satt bland hennes gosedjur och drack "te" ur en rosa liten prinsesskopp.
- Mer te pappa? frågade Julia.
Jag och Anne började skratta. Vi tog upp våra mobiler och tog foto på dem.
- Haha vad söta ni är! Detta blir min nya kontaktbild på dig Harry. Sa jag och skrattade.
Harry började också skratta. Han kollade på klockan och sen fick vi brått. Vi skyndade oss ner i hallen och sa hejdå till Julia och Anne. Harry började köra mot flygplatsen. Inne på flygplatsen var det fullt av paparatzzis. Harry tog min hand och vi gick förbi alla. Jag hörde folk skrika "var ska ni någonstans?" "Var har ni lämnat er dotter?" "Felicia är det skönt att Harry är hemma igen?" "Ska ni åka och hälsa på dina föräldrar Felicia?" "var är resten av one direction?". Vi ignorerade alla och bara gick förbi. Äntligen kom vi på flygplanet och vi satte oss ner och vi kunde börja koppla av.
- Äntligen påväg. Sa jag och log stort.
- Äntligen påväg. Sa Harry och kysste mig.
- hruuumm. sa en röst och vi vände oss om.
- Kan vi hjälpa till med något? Frågade Harry flygvärdinnan.
-Ja förlåt att jag stör. Men min dotter är ett riktigt stort fan av er båda och jag undrar ifall ni skulle vilja skriva en autograf till henne? frågade flygvärdinnan.
- Absolut. Sa Harry och tog pennan och pappret ur hennes händer. Vad heter hon?
- Mandy. svarade flygvärdinnan.
Både jag och harry skrv våra namnteckningar och flygvärdinnan gick sedan vidare. Jag kände att mina ögonlock bli tyngre så jag la mitt huvud mot Harrys axel och han la en filt över mig och jag somnade.
- Älskling, dags att vakna. Vi landar om 5 minuter. viskade harry i mitt öra och kysste mig sedan på pannan.
- Är vi redan framme? frågade jag yrvaken.
- Ja du har sovit hela flygresan och snarkat som en gris. svarade Harry.
- Va!? nästan skrek jag. Snarkade jag så högt?!
- Hahahaha neej jag bara skoja. Jag har inte hört ett ljud från dig. skrattade Harry.
Planet landade och vi gick för att hämta våra väskor och sen gick vidare ut för att mötas av min familj. Men vi möttes av flera hundra blixtar istället. Jag tog Harrys hand och vi gick förbi alla. Jag försökte hålla utkik efter någon från min familj. Då såg jag plötsligt min lillasyster stå vid entrén och vänta på oss. Jag släppte Harrys hand och sprang fram till henne och gav henne en lång kram. Jag kände hur mina tårar började pressa fram. Gud vad jag hade saknat henne. Efter ett tag släppte vi varandra och Harry kom fram och gav Elvira också en kram.
- Vad skönt att ni äntligen är här! Vi har saknat er enormt mycket! Sa Elvira.
- Vi har saknat er med! Sa jag och kände fortfarande tårarna som ville komma ut.
- Kom jag hjälper er med väskorna. Esmeralda sitter ute i bilen och väntar. Sa Elvira och tog en av mina väskor.
- Är Esmeralda också här? frågade jag och log.
- Ja hon sitter och väntar på er. kom igen.
Esmeralda är min 16 åriga lillasyster och Elvira är 22 år. Jag vet inte vad jag hade gjort utan mina systrar. De har varit mina stöttepelare genom hela livet. Harry tyckte med väldigt mycket om dem.
Esmeralda hoppade ur bilen och sprang fram till mig. Hon gav mig en jättekram. Sen vände hon sig om och gav Harry en kram.
- Det är så kul att äntligen se er igen. Sa Esmeralda och log.
- Det är kul att vara här. svarade Harry.
Vi hoppade in i bilen och Elvira började köra oss hem till Åhus. Bilresan va jätterolig. Alla skrattade och sjöng till svenska låtar. Till och med Harry kunde någon av de svenska låtarna vi satt och sjöng. När vi stannade utanför mammas hus så hjälpte Elvira oss ut med väskorna.
-Jag följer tyvärr inte med in för jag ska träffa Viktor. Sa Elvira.
- oooooh ny kille? frågade jag med en retande röst.
- Felicia, jag har ju berättat om Viktor. svarade Elvira.
- Aa just det. glömde bort det.
Vi sa hejdå till Elvira och sen gick jag, Harry och Esmeralda in.
- Hallå mamma vi är här. skrek Esmeralda.
Mamma kom springade ur badrummet.
- Åååh Felicia! Harry! Ni är äntligen här! Sa hon samtidigt som hon kramade oss båda. Jag mötte Harrys bilck och han bara log. Jag tror att han trivs ganska bra i Sverige han med. Mamma släppte oss så att vi kunde klä av oss ytterkläderna. Men när jag tagit av mig ytterkläderna kom yttligare en kram.
- Mamma, jag kan inte andas. sa jag.
- Haha förlåt gumman, men jag har saknat dig! Kom in nu så ska ni får lite kvällsfika.
Jag och Harry gick in efter min syster och mamma. På bordet hade hon dukat fram med kakor och te.
- Har du med stått i köket och bakat hela dagen? Frågade Harry.
- Haha neja nästan. Vem har mer bakat idag? frågade mamma.
- Anne stod och bakade när vi släppte av Julia. Svarade jag.
- Aha, jag pratade med Anne senast igår. Sa mamma.
- Jaha du, vad trevligt. Sa Harry.
- Jaja... Men hur mår Julia!? Och varför fick inte hon följa med er? Frågade Esmeralda.
- Julia mår jättebra. Hon har haft lite feber i veckan men nu är hon frisk igen. Och hon fick inte följa med för jag och Harry ville ha lite ensam tid. Svarade jag.
- Men det hade ni ju kunnat få iaf! Jag hade kunnat passa Julli. Sa Esmeralda.
- Det hade du säkert kunnat... i 2 timmar sen hade du velat sticka ut med dina kompisar. svarade jag och skrattade.
- Det är inte sant!!
- Hahaha jo. sa jag och min mamma i kör.
Vi satt i köket ett bra tag och klockan började närma sig halv 2 på natten. Vi bestämde oss för att gå och lägga oss. Jag och Harry sa godnatt till mamma och Esmeralda och gick ut i mitt barndomsrum som mamma hade sparat precis som det var när jag lämna det. Svart fondvägg med silvriga träd. En rosa matta och rosablommiga gardiner. Harry skrattade lite när vi kom in i rummet.
- Vad skrattar du åt? frågade jag.
- Nej inget. Ditt rum är bara så.....så rosa. Sa han.
- Harry,jag var en tonåring som älskade rosa. Och jag har sytt gardinerna själv. Mobba dem inte!
- Nejdå älsklig, de är jättefina! Sa Harry och tog tag i min midja och kysste mig.
Jag tog av överkastet och kuddarna och vi la oss i sängen. Harry la armen om mig och jag la mitt huvud på hans bröst. Jag kände hans hjärta dunka. Jag tittade upp på honom och han tittade djupt in i mina ögon. Jag blundade och kände hans mjuka läppar pressas mot mina.
- Godnatt älsklig sa Harry.
- Godnatt sa jag och gav honom en sista kyss innan jag släckte lampan.

Kapitel 11

Kategori: Tvåtusentjugo

Harry körde upp på uppfarten utanför Annes hus. När vi hoppade ur bilen kom Anne springade mot oss. Hon hade ju inte heller sett Harry på flera veckor. Men det var inte Harry hon krama först. Utan det var mig hon gav en stor kram.
- Mamma, det är mig du inte sett på flera månader. Sa Harry
- Haha förlåt gubben, jag såg dig inte, sa hon och skrattade.
- Jag hoppas att du skämtar. sa Harry lite irriterat.
- Haha kom här krullis så får mamma ge dig en kram.
Jag började skratta. Älskade verkligen när Anne kallade Harry krullis så att han blir jätte generad.
- Mamma, kalla mig inte det. sa han generat.
- Gubben du vet att jag bara skojar med dig. Så var är mitt busfrö till barnbarn.
- Hon och Willi sitter i baksätet och sover. Men du får gärna vecka dem. sa jag.
Anne stack in huvudet i baksätet och jag hörde hur hon börja prata med sin bebisröst. Anne backade ut och efter henne hoppade Willi och Julia ut.
- Kom och följ med farmor in nu så ska ni få se vad jag har köpt till er. Sa Anne och tog Julli och Willi i varsin hand.
Dem ungarna blev verkligen bortskämda. Harry stängde dörrarna till bilden och jag började gå mot huset. Men jag kom inte så långt innan Harry hade tagit tag i min arm och drog mig tillbaka mot sig. Han lyfte upp mig på bilens motorhuv och började kyssa mig. Jag glömde bort allt omkring oss. Men underbara stunder varar inte förevigt. Harrys syster hade kommit ut utan att vi märkt det.
- Get a room. Sa Gemma och skrattade.
- Är ditt ledigt eller? Svarade Harry med ett flin.
Han vände sig om och gav Gemma en kram.
- What's up bro? Sa Gemma.
- Det är bara bra sis, hur är det med dig? svarade Harry.
Jag hoppade net från moterhuven och gick fram till Gemma och gav henne en kram.
- Ska du redan iväg? Vi har ju precis kommit. Sa jag.
- Jag ska på en kompis möhippa, så jag måste tyvärr sticka nu. Svarade hon.
- Skit i oss bara. Sa Harry skämtsamt.
- Ja det är precis det jag gör. Haha, nej jag måste sticka nu. Men vi kan väl höras i veckan. Sa Gemma och kollade på Harry.
- Ja absolut! Ha det så kul ikväll och ta det nu lugnt! Skrek Harry efter henne.
Harry kom fram till mig och gav mig ännu en kyss.
- Nädu Krullis, det är nog bäst att vi går in nu innan ungarna har rivit huset. sa jag
- KALLA MIG INTE KRULLIS! Skrek Harry och både han och jag började skratta.
Vi gick in i köket och där satt redan alla på plats för att börja äta. Jag och Harry satte oss ner och jag såg att Anne hade gjort köttbullar med potatis och brunsås.
- Men, vad är det här? Svensk mat? sa jag.
- Ja, Harry sa att du saknade Sverige lite, så jag har fixat lite svensk mat till er. Sa Anne och log stort.
- Aww vad gullig du är. Sa jag och kollade på Anne.
- Det va å lite så. men börja ät nu innan maten kallnar.
Jag kollade på Harry och mimade "tack". Han log tillbaka.
-Farmor jag orkar inte mer nu. Sa Julia när hon knappt hade rört sin mat.
- Men Julia du har ju inte ätit något? Är du sjuk? frågade jag och kände på hennes panna.
- Hon är lite varm. sa jag lite oroligt.
- Kom får pappa känna på din panna. Sa harry och Julia gick runt bordet och hoppade upp i hans famn.
- Hon ser faktiskt lite blek ut i ansiktet. Jag går och hämtar en temp. Sa Anne och reste sig från bordet.
- Willi, mår du bra? fråga jag och kände på hans panna.
- Jag mår jättebra! Vår jag kolla på film? svarade Willi.
Anne kom tillbaka och stoppade tempen i Julias mun.
- Kom Willi så sätter jag igång en film. sa Anne och tog med Willi in i tv-rummet.
- Hon har 38,4. Sa Harry och kollade på mig.
- Kom Julia så får du lägga dig i soffan ett tag med farmors mysfilt. sa jag och bar in henne i soffan bredvid Willi. Hon somnade nästan direkt. Willi satt och kolla på Lejon Kungen.
När jag kom ut i köket hade Harry och Anne börjat prata om resan till Svergie.
- Felicia, jag passar gärna Julia över en helg om du och Harry vill åka och hälsa på din familj. Sa Anne.
- Men vi kanske inte ska åka nu om Julia är sjuk. sa jag bekymrat.
- Felicia, Vi åker inte idag. Men jag har faktiskt bokat en resa till helgen. sa harry och log.
- Men va? Har du redan bokat resa! När han du det?
- Idag när du var i duschen. Svarade han.
- Men Julia är ju sjuk Harry. sa jag
- Jag tror att jag klarar av att ta hand om ett sjukt barn. Sa Anne
- Det tvivlar jag verkligen inte på. Sa jag och log.
- Då är det bestämt. Julia bor hos mig i helgen och ni åker och hälsar på din familj. Sa Anne.
Båda kollade på mig och väntade på mitt svar.
- Okej då, jag saknar faktiskt min familj. sa jag och log.
- Bra! Då är det bestämt så! Sa Harry.
Jag hade en riktigt trevlig kväll hos Anne även om Julia blev sjuk. Det kanske låter lite hemskt. Men gud vilken underbar person Anne är. Vid 11 tiden bestämde vi oss för att köra hem. Både Julia och William hade somnat så vi bar ut dem i bilen, sa hejdå till Anne och började köra hemåt.
- Tack. sa jag och kollade på Harry.
- Haha för vad? frågade han.
- För att du gör mig så lycklig och resan hem. sa jag och log.
- Skulle göra allt för att göra dig glad. Och jag ser på dig att du saknar dem. Du är världens bästa fru och mamma så du är värd en resa hem. sa han och tog min hand.
- Har jag sagt att jag älskar dig? frågade jag.
- Det var nog några timmar sen nu. Sa han och skrattade.
- Jaha isåfall. Jag älskar dig Harry Styles.
- Och jag älskar dig Felicia.
Harry körde upp på uppfarten utanför Annes hus. När vi hoppade ur bilen kom Anne springade mot oss. Hon hade ju inte heller sett Harry på flera veckor. Men det var inte Harry hon krama först. Utan det var mig hon gav en stor kram.
- Mamma, det är mig du inte sett på flera månader. Sa Harry
- Haha förlåt gubben, jag såg dig inte, sa hon och skrattade.
- Jag hoppas att du skämtar. sa Harry lite irriterat.
- Haha kom här krullis så får mamma ge dig en kram.
Jag började skratta. Älskade verkligen när Anne kallade Harry krullis så att han blir jätte generad.
- Mamma, kalla mig inte det. sa han generat.
- Gubben du vet att jag bara skojar med dig. Så var är mitt busfrö till barnbarn.
- Hon och Willi sitter i baksätet och sover. Men du får gärna vecka dem. sa jag.
Anne stack in huvudet i baksätet och jag hörde hur hon börja prata med sin bebisröst. Anne backade ut och efter henne hoppade Willi och Julia ut.
- Kom och följ med farmor in nu så ska ni få se vad jag har köpt till er. Sa Anne och tog Julli och Willi i varsin hand.
Dem ungarna blev verkligen bortskämda. Harry stängde dörrarna till bilden och jag började gå mot huset. Men jag kom inte så långt innan Harry hade tagit tag i min arm och drog mig tillbaka mot sig. Han lyfte upp mig på bilens motorhuv och började kyssa mig. Jag glömde bort allt omkring oss. Men underbara stunder varar inte förevigt. Harrys syster hade kommit ut utan att vi märkt det.
- Get a room. Sa Gemma och skrattade.
- Är ditt ledigt eller? Svarade Harry med ett flin.
Han vände sig om och gav Gemma en kram.
- What's up bro? Sa Gemma.
- Det är bara bra sis, hur är det med dig? svarade Harry.
Jag hoppade net från moterhuven och gick fram till Gemma och gav henne en kram.
- Ska du redan iväg? Vi har ju precis kommit. Sa jag.
- Jag ska på en kompis möhippa, så jag måste tyvärr sticka nu. Svarade hon.
- Skit i oss bara. Sa Harry skämtsamt.
- Ja det är precis det jag gör. Haha, nej jag måste sticka nu. Men vi kan väl höras i veckan. Sa Gemma och kollade på Harry.
- Ja absolut! Ha det så kul ikväll och ta det nu lugnt! Skrek Harry efter henne.
Harry kom fram till mig och gav mig ännu en kyss.
- Nädu Krullis, det är nog bäst att vi går in nu innan ungarna har rivit huset. sa jag
- KALLA MIG INTE KRULLIS! Skrek Harry och både han och jag började skratta.
Vi gick in i köket och där satt redan alla på plats för att börja äta. Jag och Harry satte oss ner och jag såg att Anne hade gjort köttbullar med potatis och brunsås.
- Men, vad är det här? Svensk mat? sa jag.
- Ja, Harry sa att du saknade Sverige lite, så jag har fixat lite svensk mat till er. Sa Anne och log stort.
- Aww vad gullig du är. Sa jag och kollade på Anne.
- Det va å lite så. men börja ät nu innan maten kallnar.
Jag kollade på Harry och mimade "tack". Han log tillbaka.
-Farmor jag orkar inte mer nu. Sa Julia när hon knappt hade rört sin mat.
- Men Julia du har ju inte ätit något? Är du sjuk? frågade jag och kände på hennes panna.
- Hon är lite varm. sa jag lite oroligt.
- Kom får pappa känna på din panna. Sa harry och Julia gick runt bordet och hoppade upp i hans famn.
- Hon ser faktiskt lite blek ut i ansiktet. Jag går och hämtar en temp. Sa Anne och reste sig från bordet.
- Willi, mår du bra? fråga jag och kände på hans panna.
- Jag mår jättebra! Vår jag kolla på film? svarade Willi.
Anne kom tillbaka och stoppade tempen i Julias mun.
- Kom Willi så sätter jag igång en film. sa Anne och tog med Willi in i tv-rummet.
- Hon har 38,4. Sa Harry och kollade på mig.
- Kom Julia så får du lägga dig i soffan ett tag med farmors mysfilt. sa jag och bar in henne i soffan bredvid Willi. Hon somnade nästan direkt. Willi satt och kolla på Lejon Kungen.
När jag kom ut i köket hade Harry och Anne börjat prata om resan till Svergie.
- Felicia, jag passar gärna Julia över en helg om du och Harry vill åka och hälsa på din familj. Sa Anne.
- Men vi kanske inte ska åka nu om Julia är sjuk. sa jag bekymrat.
- Felicia, Vi åker inte idag. Men jag har faktiskt bokat en resa till helgen. sa harry och log.
- Men va? Har du redan bokat resa! När hann du det?
- Idag när du var i duschen. Svarade han.
- Men Julia är ju sjuk Harry. sa jag
- Jag tror att jag klarar av att ta hand om ett sjukt barn. Sa Anne
- Det tvivlar jag verkligen inte på. Sa jag och log.
- Då är det bestämt. Julia bor hos mig i helgen och ni åker och hälsar på din familj. Sa Anne.
Båda kollade på mig och väntade på mitt svar.
- Okej då, jag saknar faktiskt min familj. sa jag och log.
- Bra! Då är det bestämt så! Sa Harry.
Jag hade en riktigt trevlig kväll hos Anne även om Julia blev sjuk. Det kanske låter lite hemskt. Men gud vilken underbar person Anne är. Vid 11 tiden bestämde vi oss för att köra hem. Både Julia och William hade somnat så vi bar ut dem i bilen, sa hejdå till Anne och började köra hemåt.
- Tack. sa jag och kollade på Harry.
- Haha för vad? frågade han.
- För att du gör mig så lycklig och resan hem. sa jag och log.
- Skulle göra allt för att göra dig glad. Och jag ser på dig att du saknar dem. Du är världens bästa fru och mamma så du är värd en resa hem. sa han och tog min hand.
- Har jag sagt att jag älskar dig? frågade jag.
- Det var nog några timmar sen nu. Sa han och skrattade.
- Jaha isåfall. Jag älskar dig Harry Styles.
- Och jag älskar dig Felicia.

I'm home!

Kategori: Tvåtusentjugo

Hej alla fina läsare! jag är nu hemma från min underbara resa! Vi försöker göra ett kapitel tills imon! Jag blir sjukt glad när jag kommer hem och ser alla era fina kommentarer!! Tack sååååå mycket!! Ni gör mig tårögd! :D
Love Felicia! <3

TWITTER ! :)

Kategori: Tvåtusentjugo

Vet inte om ni missade det... men om ni vill så följ vår twitter: felicia_julia ska börja skriva om nya kapitel och sånt där, men känns meningslöst när ingen följer oss där !!!!:(
Iallafall finns kapitel 10 här under !:)

Kapitel 10

Kategori: Tvåtusentjugo

 

 

 

 

Vi satte oss i ett hörn på restaurangen så vi skulle slippa fans, även om jag verkligen älskade alla ”Directioners” och visste hur gärna de ville träffa killarna så kände både jag och Harry att vi behövde lite tid bara för oss själva.  Vi satt på restaurangen i säkert två timmar och pratade och bara hade det allmänt roligt, det gick liksom inte att inte skratta när man var i närheten av Harry. Harry berättade om när de hade varit ute och gått och blivit förföljda. De hade till slut bestämt sig för att fråga varför hon förföljde dem och då började hon skrika ut hur mycket hon älskade dem. När hon gått hade de alla dött av skratt, tänk er en kvinna i 40-års ålder som springer efter One Direction. Haha.

Helt plötsligt började min telefon ringa, jag övervägde att inte svara för att vi hade så trevligt. Men när jag såg att det var Niall som ringde bestämde jag mig för att svara. Tänk om det hade hänt något med Julia eller William?

 

-          Hej Nialler! Sa jag

-          Heeeeej Julia! Svarade han

-          Haha vad vill du Niall? Frågade jag

-          Jooooo, alltså… det är så här att… elller… nej… jag vet inte... MEN ZAYN TYST JAG SKA BERÄTTA!! Jo… Det är såhär att… eller? MEN TYST ZAYN! Sa Niall.

-          Niall! Snälla! Kläm fram det! Har det hänt något med Julia och William? Frågade jag och började känna mig lite orolig.

-          Okej jag ska berätta… Och nej det har inte hänt något med dem, så ta det lugnt… Men jag och Zayn träffade två kompisar på leklandet och vi undrade bara om du och Harry kan hämta Julli och Willi för de undrade om vi ville göra något och Liam och Danielle skulle iväg hela dagen så de kan inte ta dem… Sa Niall, och man kunde höra genom telefonen hur han började rodna när han sa det, antagligen hade de hittat några tjejer.

-          Haha, ojdå...  Är det någon speciell ”vän” eller? Frågade jag nyfiket.

-          EEEH, nej… vad får dig att tro det?? Sa Niall snabbt.

-          Haha nejdå, jag tror dig Niall… Men vänta lite jag ska bara fråga Harry.

-          Vad ska du fråga mig? Frågade Harry

-          Niall frågade om vi kunde hämta upp Julia och Willam för Zayn och Niall hade tydligen hittat några kompisar på leklandet. Svarade jag och Harry ooooh:ade bara.

-          Okej, Niall. Vi kommer och hämtar upp dem om en halvtimme, hälsa dem att de får följa med oss till Anne!

-          Tack Felicia! Ni är bäst, ses sen då! Svarade Niall.

-          Okej, Harry. Jag tror det är bäst att vi åker nu då… Ringer du till Anne och säger att Julia och Willi följer med så går jag och betalar. Jag såg hur Harry nickade när jag reste mig upp för att gå och betala. Så gick det med vår lediga dag… Men det skulle säkert komma fler dagar och jag saknade faktiskt Julia och Willi.

När Harry ringt till Anne och jag betalat gick vi ut från restaurangen hand i hand och utanför stannade Harry mig och kysste mig innan vi gick vidare mot bilen för att hämta de små busfröna.  När vi kom fram till leklandet stod Niall, Zayn, Willi och Julia utanför och väntade på oss. Vi hoppade ur bilen och Harry lyfte upp Julia och Willi innan han satte in dem i bilen och knäppte fast dem. Jag stannade kvar och pratade lite med Niall och Zayn.

-          Sååå killar, är de söta? Frågade jag.

-          Va? vem? sa de samtidigt.

-          Haha ni kan inte ljuga för mig killar. Sa jag.

-          Okej, vi träffade två tjejer där inne. Nöjd? Sa Zayn.

Jättenöjd! Svarade jag med ett stort leende på läpparna och fortsatte: Men vi måste åka vidare nu... Men ha en trevlig kväll nu med era flickvänner!

-          FÖR GUDS SKULL FELICIA DE ÄR INTE VÅRA FLICKVÄNNER! Sa Niall.

-          Haha inte än… men snart så… sa jag innan jag började gå mot bilen innan de hann säga något mer.

När vi började köra iväg sa Julia plötsligt

-          Mamma och pappa, vet ni en sak? Zayn och Niall träffade två tjejer idag!!

-          De var jättesöta och snälla, fortsatte William, vi fick varsin glass av dem!!

-          Haha, vad bra. Var glassen god då? Frågade jag

-          Ja den var jättegod!! Sa de i kör

-          Så bra, var det roligt på leklandet? Frågade jag

-          Än en gång svarade de i kör, JA DET VAR JÄTTEKUL!!

-          Okej, så berättade killarna var vi ska nu? Frågade jag

-          Ja, till farmor. Svarade de samtidigt. Ja, William kallade också Anne för farmor. De kallade alla killarnas föräldrar för farmor, mormor, morfar eller farfar.

-          Just det, så nu får vi åka. Vad ska ni göra nu då? Frågade jag.

-          Kan vi inte få låna din mobil och ringa till Zayn och Niall? Frågade William.

-          Jo såklart ni får, men har ni inte tröttnat på dem efter att ha lekt med dem hela dagen? Frågade jag.

-          Nej, vi tröttnar aldrig på dem!!! De är världens bästa farbröder!! Sa William.

-          Okej, här har ni. Svarade jag och räckte dem mobilen.

Efter det kände jag att Harry tog min hand, jag vände mig mot honom och log och såg att han mimade ”I love you” och jag mimade ett ”I love you too” tillbaka till honom. Efter att vi hade hört Julia och Willis skratt konstant i en halvtimme blev det tyst och jag vände mig om för att se vad som hade hänt. Då såg jag att Julia och Willi hade somnat med huvudena lutade mot varandra. De såg så gulliga ut så jag bestämde mig för att ta en bild på dem och skicka till Danielle. Efter en liten stund fick jag svaret: Dom kommer bli ett sött par i framtiden, eller vad säger du? xx Hahaha ja de kommer de verkligen bli svarade jag och tänkte på hur underbart mitt liv var, jag hade världens finaste och underbaraste familj och massa fina vänner. Tänk, en  gång hade det varit min största dröm att vara tillsammans med Harry och träffa killarna i One Direction varje dag. För mig hade det bara varit en dröm, men drömmar kan faktiskt gå i uppfyllelse. Och jag kunde inte vänta med att få berätta min hemlighet för Harry, Julia och de andra. De skulle bli så glada allihopa.

 

 

 

 

 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Skrev lite blandat om båda, som ni märkte. Vill komma någonstans innan Felicia kom hem då vi har en grym plan på hur vi ska skriva sen. Och det jag skrev om innan, ni kanske anar vilka personer vi vill få in i novellen och jag har bestämt att vi kommer välja två av ER. Så kommentera, sprid den och var så gulliga som bara ni är. You light up my world !

Kapitel 9

Kategori: Tvåtusentjugo

Hej fina ni! Här kommer bara ett litet kapitel för jag måste verkligen plugga! Eftersom jag inte har skrivit nästa kapitel än tänkte jag låta er vara med Och bestämma vad som ska hända! Så det finns två alternativ, antingen skriver jag om Julias dag med Killarna och Willi eller Felicia och Harrys dag. Kommentera vad ni helst vill läsa om så fixar jag det!:)
Jag stod i fönstret och kollade ut när Zayn, Niall och Julia körde iväg för att hämta William innan de skulle åka till leklandet. Jag var övertygad om att Julia och Willi skulle få en riktigt rolig dag med deras "favvobarnvakter". Fast egentligen tror jag att Niall och Zayn tyckte att det var minst lika kul att springa runt och låtsas va 6 år igen, haha.
När de hade kört iväg vände jag mig om och såg Harry komma gåendes emot mig. Han hade redan hunnit duscha så jag antog att det var lika bra att jag hoppade in i duschen nu så vi kunde åka sen. Jag såg verkligen fram emot att få träffa Anne igen, det var så länge sen vi var där sist. När jag tänkte efter skulle hon antagligen bli väldigt besviken att Julia inte var med, hon älskade verkligen henne. Men kanske kunde vi trösta henne med att låta henne ta hand om Julia nån helg, så kunde jo jag och Harry åka iväg någonstans...
Senare bestämde vi oss för att åka in till stan för att shoppa lite och äta lunch innan vi åkte till Anne. När vi satt i bilen sa Harry
- hade det inte varit mysigt om vi kunde åka iväg en helg bara du och jag? Jag är säker på att mamma skulle bli överlycklig om hon fick skämma bort Julia en helg. Precis som om han hade läst mina tankar....
-jo det hade varit supermysigt.. Vi kan väl prata med Anne om det idag? Frågade jag.
-Haha ja, det kan vi göra men hon kommer garanterat säga ja! Men vart vill du åka älskling?
Jag funderade lite och kom till slut på det..
- kan vi inte åka hem till Sverige? Det var så länge sedan jag var där nu..
-jo det är väl klart vi kan göra det.. Jag har faktiskt saknat dina föräldrar nu när vi har varit iväg.
-när jag tänker efter så saknar jag också dom.. Men jag har det så bra här i London med dig och Julia så jag hinner inte tänka på det så ofta. Svarade jag.
Vi var helt plötsligt inne i stan och bestämde oss för att gå och äta lunch först. Vi hittade en liten mysig restaurang och gick in. Jag visste redan nu att detta skulle bli en supermysig eftermiddag. Det var så länge sedan vi fick tid att vara för oss själva.