one direction tvåtusentjugo

Kapitel 18

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
- Så Felicia, du kan lägga dig ner. sa barnmorskan och Felicia la sig ner i stolen.
- Är du nervös älskling? Frågade Felicia mig och tog min hand.
- Nej nej, Vi har gjort det här förut. svarade jag.
Felicia log och rös till när barnmorskan klämde ut gél på hennes lilla bebismage. Plötsligt hörde vi små, små hjärtslag. Jag kände tårarna tränga fram av lycka. Det var helt otroligt att kunna höra vårt barns hjärta slå.
- Så hur långt har jag gått i tiden? frågade Felicia.
- Jadu, ungefär 6 veckor. Svarade vår barnmorska som hette Laila.
- 6 veckor?! Oj, Harry då måste jag blivit gravid precis när ni kommit hem från er turné. sa Felicia.
- Haha ja. Wow 6 veckor. Detta är helt otroligt! Sa jag.
- Haha jag älskar att se dig såhär glad Harry. Sa Felicia och jag luta mig fram mot henne och gav henne en kyss.
- Felicia, du är beräknad till att föda den 21 Januari. Sa barnmorskan.
- Det känns som hen hel evighet. Sa jag.
- Nädå älskling, det kommer att gå fort ska du se. Sa Felicia.
Vi åkte hem igen till Julia och Mamma. Innan vi hann gå genom dörren så kom mamma med alla frågor.
- Hur gick det? Hur långt har du gått? När ska det lilla änglabarnet komma? Sa mamma.
- Lugna dig mamma. Sa jag och skrattade.
- Men hon vill ju veta, och jag förstår henne. Sa Felicia.
- Tack Felicia, kom nu! jag har gjort te. Sa mamma och drog in oss i köket.
- Så berätta allt. Sa hon och log.
- Jag har gått 6 veckor och barnet är beräknat till den 21 Januari. Sa Felicia och log.
- Åh gud vad härligt! Jag ska bli farmor igen. Felicia jag måste ringa din mamma! Sa hon.
- Haha men varför det? frågade Felicia.
- Mormor- Farmor snack duvet! Sa hon.
- Hahaha det var något nytt. Skrattade jag.
- Har ni berättat killarna än? Har ni ens berättat för Julia? Frågade mamma.
- Nej, vi ville kolla hur det gick hos barnmorskan först innan vi berättade för dem. Sa jag.
Julia kom in i köket.
- Berätta vad pappa? frågade hon. Felicia kollade på mig och nickade.
- Julia, Jag och mamma har något att berätta för dig. sa jag.
- vad, vad? sa Julia glatt.
- Jo, det är såhär att mamma har en liten bebis i sin mage. Så du ska bli storasyster Julia. sa jag.
- Vaaaa!? Hur kom bebisen in i mammas mage? Sa julia förvånat.
Alla började skratta.
- Jadu, det kan man undra. Sa mamma.
- Mamma, ska jag verkligen bli storasyster? Frågade Julia och log.
- Ja gumman. Sa Felicia och log.
- JAAAAAAA!!! Skrek Julia och började hoppa runt i köket.
Det var så härligt att se hur glad hon blev. Tänk att min lilla flicka skulle få en syster eller bror.
På kvällen åkte jag, Felicia och Julia hem till Liam och Danielle för att träffa alla och berätta vår nyhet. Alla var samlade och Mathilda var också där med Niall.
- Hallå, Jag och Felicia har något vi måste berätta för er. Sa jag och tog Felicias hand.
- Vad är det nu? Frågade Zayn och tittade oroligt på oss.
- Ska ni flytta???? Frågade Liam.
- Till Sverige??? Frågade Eleanor.
-Lugna er så ska vi berätta. Sa Felicia och log.
- Berätta nu då! Sa Niall.
- Jag är gravid. Sa Felicia. Det blev tyst en sekund, sen hoppade alla upp av glädje.
- Åhhh Felicia det är så fantastisk! Sa Danielle och kramade om henne.
- Bra jobbar bro. Sa Louis och kramade mig.
- Danielle, vi ligger ett steg bakom nu. Sa liam.
Alla började skratta och Danielle gav Liam en sur blick.
- Tänk killar! Vi ska bli farbröder igen! Skrek Zayn och började dansa runt. Jag och de andra killarna hängde på honom och vi dansade runt.
- Killar, nu får ni allt lugna er! Sa Eleanor.
- Ja stackars Mathilda, hon ser helt vettskrämd ut. Sa Danielle.
- Haha allt är lugnt med mig. Grattis Felicia! Sa Mathilda och gav henne en kram.
- Tack vännen. Sa Felicia och log.
När alla lugnat ner sig berättade vi hur allt låg till i tiden. Alla var glada för vår skull. Men ingen var nog så glad som jag. Eller jo, kanske Felicia. Detta hade jag väntat på länge. Jag skulle bli pappa igen. Det finns inget bättre än att få veta att man ska bli pappa. Jag tittade bort mot Felicia och Julia som satt och prata med Mathilda. Mina favorit flickor. De gör mig så lycklig. De är mitt liv, mitt allt.
Harrys perspektiv
- Så Felicia, du kan lägga dig ner. sa barnmorskan och Felicia la sig ner i stolen.
- Är du nervös älskling? Frågade Felicia mig och tog min hand.
- Nej nej, Vi har gjort det här förut. svarade jag.
Felicia log och rös till när barnmorskan klämde ut gél på hennes lilla bebismage. Plötsligt hörde vi små, små hjärtslag. Jag kände tårarna tränga fram av lycka. Det var helt otroligt att kunna höra vårt barns hjärta slå.
- Så hur långt har jag gått i tiden? frågade Felicia.
- Jadu, ungefär 6 veckor. Svarade vår barnmorska som hette Laila.
- 6 veckor?! Oj, Harry då måste jag blivit gravid precis när ni kommit hem från er turné. sa Felicia.
- Haha ja. Wow 6 veckor. Detta är helt otroligt! Sa jag.
- Haha jag älskar att se dig såhär glad Harry. Sa Felicia och jag luta mig fram mot henne och gav henne en kyss.
- Felicia, du är beräknad till att föda den 21 Januari. Sa barnmorskan.
- Det känns som hen hel evighet. Sa jag.
- Nädå älskling, det kommer att gå fort ska du se. Sa Felicia.
Vi åkte hem igen till Julia och Mamma. Innan vi hann gå genom dörren så kom mamma med alla frågor.
- Hur gick det? Hur långt har du gått? När ska det lilla änglabarnet komma? Sa mamma.
- Lugna dig mamma. Sa jag och skrattade.
- Men hon vill ju veta, och jag förstår henne. Sa Felicia.
- Tack Felicia, kom nu! jag har gjort te. Sa mamma och drog in oss i köket.
- Så berätta allt. Sa hon och log.
- Jag har gått 6 veckor och barnet är beräknat till den 21 Januari. Sa Felicia och log.
- Åh gud vad härligt! Jag ska bli farmor igen. Felicia jag måste ringa din mamma! Sa hon.
- Haha men varför det? frågade Felicia.
- Mormor- Farmor snack duvet! Sa hon.
- Hahaha det var något nytt. Skrattade jag.
- Har ni berättat för killarna än? Har ni ens berättat för Julia? Frågade mamma.
- Nej, vi ville kolla hur det gick hos barnmorskan först innan vi berättade för dem. Sa jag.
Julia kom in i köket.
- Berätta vad pappa? frågade hon. Felicia kollade på mig och nickade.
- Julia, Jag och mamma har något att berätta för dig. sa jag.
- vad, vad? sa Julia glatt.
- Jo, det är såhär att mamma har en liten bebis i sin mage. Så du ska bli storasyster Julia. sa jag.
- Vaaaa!? Hur kom bebisen in i mammas mage? Sa julia förvånat.
Alla började skratta.
- Jadu, det kan man undra. Sa mamma.
- Mamma, ska jag verkligen bli storasyster? Frågade Julia och log.
- Ja gumman. Sa Felicia och log.
- JAAAAAAA!!! Skrek Julia och började hoppa runt i köket.
Det var så härligt att se hur glad hon blev. Tänk att min lilla flicka skulle få en syster eller bror.
På kvällen åkte jag, Felicia och Julia hem till Liam och Danielle för att träffa alla och berätta vår nyhet. Alla var samlade och Mathilda var också där med Niall.
- Hallå, Jag och Felicia har något vi måste berätta för er. Sa jag och tog Felicias hand.
- Vad är det nu? Frågade Zayn och tittade oroligt på oss.
- Ska ni flytta???? Frågade Liam.
- Till Sverige??? Frågade Eleanor.
-Lugna er så ska vi berätta. Sa Felicia och log.
- Berätta nu då! Sa Niall.
- Jag är gravid. Sa Felicia. Det blev tyst en sekund, sen hoppade alla upp av glädje.
- Åhhh Felicia det är så fantastisk! Sa Danielle och kramade om henne.
- Bra jobbat bro. Sa Louis och kramade mig.
- Danielle, vi ligger ett steg bakom nu. Sa liam.
Alla började skratta och Danielle gav Liam en sur blick.
- Tänk killar! Vi ska bli farbröder igen! Skrek Zayn och började dansa runt. Jag och de andra killarna hängde på honom och vi dansade runt.
- Killar, nu får ni allt lugna er! Sa Eleanor.
- Ja stackars Mathilda, hon ser helt vettskrämd ut. Sa Danielle.
- Haha allt är lugnt med mig. Grattis Felicia! Sa Mathilda och gav henne en kram.
- Tack vännen. Sa Felicia och log.
När alla lugnat ner sig berättade vi hur allt låg till i tiden. Alla var glada för vår skull. Men ingen var nog så glad som jag. Eller jo, kanske Felicia. Detta hade jag väntat på länge. Jag skulle bli pappa igen. Det finns inget bättre än att få veta att man ska bli pappa. Jag tittade bort mot Felicia och Julia som satt och prata med Mathilda. Mina favorit flickor. De gör mig så lycklig. De är mitt liv, mitt allt.

Kapitel 17

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
- Wow, Niall har verkligen hittat en toppentjej. Sa jag till Felicia när vi gick och la oss.
- Ja verkligen. Hon var hur gullig somhelst! De är som gjorda för varandra. svarade Felicia.
- Precis som du och jag. Svarade jag och log samtidigt som jag la mig bredvid henne i sängen.
- Haha ja men precis. Svarade hon.
Jag la min arm om henne och började leka med hennes hår. Hon la sitt huvud på min bringa. Men plötsligt satte hon sig upp men händerna för munnen.
- Älskling vad är det? Svarade jag oroligt.
Hon svarade inte utan reste sig upp och sprang ut ur rummet.
- Felicia, vart ska du? Sa jag och reste mig upp och sprang efter henne.
Felicia hade sprungit in i badrummet och stängt dörren. Jag hörde henne spy i toaletten.
- Älskling, hur mår du? Sa jag och knackade på dörren. Jag kände på handtaget och dörren var öppen.
- Kom inte in Harry. Jag vill inte att du ska se mig såhär! Sa hon.
- Och det tror du på själv. Sa jag och gick fram till henne för att hålla upp hennes hår. Jag satte mig bredvid henne och strök henne längs ryggen medans hon fortsatte att spy. Efter ett tag satte hon sig upp.
- Hur mår du Felicia? Sa jag och gav henne tandborsten med tandkräm på.
- Usch, jag vet inte. Måste vara något jag ätit. Svarade hon.
- Behöver du spy mer? Frågade jag.
- Nä inte just nu. Älskling, vill du hämta ett glas vatten till mig? sa Felicia.
- Ja absolut. Gå och lägg dig igen så kommer jag. Sa jag och kysste henne på pannan innan jag gick för att hämta vatten.
När jag kom in i sovrummet så hade Felicia redan somnat. Jag ställde vattnet på hennes nattduksbord och la mig sedan ner bredvid henne.
Mitt i natten vaknade jag av ljud från badrummet igen. Jag sprang dit. Jag började bli orolig när jag såg Felicia för andra gången ligga och spy i toan. Återigen gick jag fram till henne och tog hand om henne.
När jag vaknade på morgonen sov Felicia fortfarande, så jag lät henne sova. Jag gick upp för att ta hand om Julia. När jag gick in på Juilas rum satt hon och lekte på golvet.
- Godmorgon sötnos. Sa jag samtidigt som jag satte mig bredvid henne och gav henne en puss på kinden.
- Pappa, jag har väntat på er jättelänge! Skrek Julia och hoppade i min famn.
- Men varför har du inte kommit in till oss då? Sa jag och log.
- För mamma lät konstigt inne i badrummet. Sa Julia och satte sig ner igen.
Jag insåg att hon hade hört Felicia spy. Och jag hade bara varit med henne två gånger inatt så hon måste ha spytt nu på morgonen också. Vi gick till köket och jag gjorde frukost åt Julia samtidigt som jag ringde mamma.
- Hej gubben, Hur är det? Svarade mamma.
- Hej mamma, Jodå det är bra med mig. Men Felicia har blivit magsjuk eller något. Så jag undrar om du kunde ta Julia i någon timme nu på morgonen så Felicia kan sova. Hon har varit uppe hela natten och jag vill inte att Julia ska bli smittad heller.
- Jadå jag kommer om 30 minuten. Svarade mamma.
- Tack så mycket! Då ses vi snart. Sa jag och la på.
Felicias Perspektiv!
Jag vaknade upp och såg att Harry inte låg bredvid mig. Troligen hade han gått upp för att ta hand om Julia. Jag hörde hur min mage kurrade. Ja det var nog inte något kvar i den efter att jag hade varit uppe och spytt 4 gånger inatt. Kanske det var dags att berätta för Harry. Men jag visste inte hur han skulle reagera. Glad, Ledsen? Det är jobbigt att berätta såna här saker.
Jag gick ner i köket för att ta något att äta. Harry satt vi köksbordet och kollade ut genom fönstret. När jag kom in kollade han upp på mig och log.
- Hur mår du idag Felicia? Frågade han.
- Hungrig. Svarade jag och log.
- Haha ja det kan jag tro. Hur många gånger va du uppe inatt? Sätt dig ner så ska jag fixa te och smörgås. sa Harry.
- Jag var uppe 4 gånger... Men vänta var är Julia? Frågade jag.
- Mamma var här och hämta henne. Jag sa att du va sjuk och inte ville smitta Julia. Svarade Harry.
Oh nej. Dags att berätta! tänkte jag för mig själv.
- Varsågod. sa Harry och gav mig frukost och kysste mig på pannan.
- Älskling... Sätt dig ner. Det är något jag måste berätta för dig. Sa jag nervöst.
- Vadå? Har det hänt något? Frågade Harry oroligt och satte sig på stolen bredvid mig.
- Emm...Ja det kan man väl säga. Sa jag och log.
- Felicia. Berätta nu innan jag blir för orolig. Sa Harry och tog min hand.
- Harry.....J...Jag. Emm jag vet inte hur jag ska säga det men...J.... *Jag tog ett djupt andetag* Jag är gravid Harry.
Harry glodde på mig som om han inte förstod vad jag sa. Nej nej nej, han vill nog inte ha ett barn till. Men sen brast ett stort leende upp i hand ansikte.
- FELICIA!! DET ÄR JU HELT OTROLIGT! VI SKA BLI FÖRÄLDRAR IGEN. Skrek han samtidigt som han hoppade upp från stolen. Han lyfte upp mig och snurrade runt mig.
- Harry, akta! Illamående du vet! Sa jag och skrattade.
Harry släppte ner mig och tog mitt ansikte mellan sina händer.
- Älskling, när hade du tänkt berätta detta! Hur långt har du gått? Frågade han med fortfarande sitt stora leende i ansiktet.
- Jag är inte riktigt säker. Syns det något? Frågade jag och drog upp tröjan.
Harry kände på min mage med sina varma händer.
- Du är så vacker Felicia. Och tänk att om några månader så kommer det komma en ny familjemedlem. Jag älskar dig såååå mycket. Sa Harry samtidigt som han lyfte upp mig och kysste mig.
- Harry, vi kanske borde vänta någon vecka till innan vi berättar för alla. Men vi kan berätta för våra föräldrar. Sa jag när han släppte ner mig.
- Ja som du vill gumman. Jag ska ringa till mamma och säga att hon kan komma hem med Julia igen. Sa Harry.
- Jag ska till barnmorskan imorgon. Vill du följa med? Frågade jag.
- Det är klart jag vill följa med! Mamma får passa Julia då. Sa Harry och log stort.
- Bra, ring nu Anne så jag kan få hem min lilla flicka. Sa jag och log tillbaka.
Harrys perspektiv
- Wow, Niall har verkligen hittat en toppentjej. Sa jag till Felicia när vi gick och la oss.
- Ja verkligen. Hon var hur gullig somhelst! De är som gjorda för varandra. svarade Felicia.
- Precis som du och jag. Svarade jag och log samtidigt som jag la mig bredvid henne i sängen.
- Haha ja men precis. Svarade hon.
Jag la min arm om henne och började leka med hennes hår. Hon la sitt huvud på min bringa. Men plötsligt satte hon sig upp men händerna för munnen.
- Älskling vad är det? Svarade jag oroligt.
Hon svarade inte utan reste sig upp och sprang ut ur rummet.
- Felicia, vart ska du? Sa jag och reste mig upp och sprang efter henne.
Felicia hade sprungit in i badrummet och stängt dörren. Jag hörde henne spy i toaletten.
- Älskling, hur mår du? Sa jag och knackade på dörren. Jag kände på handtaget och dörren var öppen.
- Kom inte in Harry. Jag vill inte att du ska se mig såhär! Sa hon.
- Och det tror du på själv. Sa jag och gick fram till henne för att hålla upp hennes hår. Jag satte mig bredvid henne och strök henne längs ryggen medans hon fortsatte att spy. Efter ett tag satte hon sig upp.
- Hur mår du Felicia? Sa jag och gav henne tandborsten med tandkräm på.
- Usch, jag vet inte. Måste vara något jag ätit. Svarade hon.
- Behöver du spy mer? Frågade jag.
- Nä inte just nu. Älskling, vill du hämta ett glas vatten till mig? sa Felicia.
- Ja absolut. Gå och lägg dig igen så kommer jag. Sa jag och kysste henne på pannan innan jag gick för att hämta vatten.
När jag kom in i sovrummet så hade Felicia redan somnat. Jag ställde vattnet på hennes nattduksbord och la mig sedan ner bredvid henne.
Mitt i natten vaknade jag av ljud från badrummet igen. Jag sprang dit. Jag började bli orolig när jag såg Felicia för andra gången ligga och spy i toan. Återigen gick jag fram till henne och tog hand om henne.
När jag vaknade på morgonen sov Felicia fortfarande, så jag lät henne sova. Jag gick upp för att ta hand om Julia. När jag gick in på Juilas rum satt hon och lekte på golvet.
- Godmorgon sötnos. Sa jag samtidigt som jag satte mig bredvid henne och gav henne en puss på kinden.
- Pappa, jag har väntat på er jättelänge! Skrek Julia och hoppade i min famn.
- Men varför har du inte kommit in till oss då? Sa jag och log.
- För mamma lät konstigt inne i badrummet. Sa Julia och satte sig ner igen.
Jag insåg att hon hade hört Felicia spy. Och jag hade bara varit med henne två gånger inatt så hon måste ha spytt nu på morgonen också. Vi gick till köket och jag gjorde frukost åt Julia samtidigt som jag ringde mamma.
- Hej gubben, Hur är det? Svarade mamma.
- Hej mamma, Jodå det är bra med mig. Men Felicia har blivit magsjuk eller något. Så jag undrar om du kunde ta Julia i någon timme nu på morgonen så Felicia kan sova. Hon har varit uppe hela natten och jag vill inte att Julia ska bli smittad heller.
- Jadå jag kommer om 30 minuten. Svarade mamma.
- Tack så mycket! Då ses vi snart. Sa jag och la på.
Felicias Perspektiv!
Jag vaknade upp och såg att Harry inte låg bredvid mig. Troligen hade han gått upp för att ta hand om Julia. Jag hörde hur min mage kurrade. Ja det var nog inte något kvar i den efter att jag hade varit uppe och spytt 4 gånger inatt. Kanske det var dags att berätta för Harry. Men jag visste inte hur han skulle reagera. Glad, Ledsen? Det är jobbigt att berätta såna här saker.
Jag gick ner i köket för att ta något att äta. Harry satt vi köksbordet och kollade ut genom fönstret. När jag kom in kollade han upp på mig och log.
- Hur mår du idag Felicia? Frågade han.
- Hungrig. Svarade jag och log.
- Haha ja det kan jag tro. Hur många gånger va du uppe inatt? Sätt dig ner så ska jag fixa te och smörgås. sa Harry.
- Jag var uppe 4 gånger... Men vänta var är Julia? Frågade jag.
- Mamma var här och hämta henne. Jag sa att du va sjuk och inte ville smitta Julia. Svarade Harry.
Oh nej. Dags att berätta! tänkte jag för mig själv.
- Varsågod. sa Harry och gav mig frukost och kysste mig på pannan.
- Älskling... Sätt dig ner. Det är något jag måste berätta för dig. Sa jag nervöst.
- Vadå? Har det hänt något? Frågade Harry oroligt och satte sig på stolen bredvid mig.
- Emm...Ja det kan man väl säga. Sa jag och log.
- Felicia. Berätta nu innan jag blir för orolig. Sa Harry och tog min hand.
- Harry.....J...Jag. Emm jag vet inte hur jag ska säga det men...J.... *Jag tog ett djupt andetag* Jag är gravid Harry.
Harry glodde på mig som om han inte förstod vad jag sa. Nej nej nej, han vill nog inte ha ett barn till. Men sen brast ett stort leende upp i hand ansikte.
- FELICIA!! DET ÄR JU HELT OTROLIGT! VI SKA BLI FÖRÄLDRAR IGEN. Skrek han samtidigt som han hoppade upp från stolen. Han lyfte upp mig och snurrade runt mig.
- Harry, akta! Illamående du vet! Sa jag och skrattade.
Harry släppte ner mig och tog mitt ansikte mellan sina händer.
- Älskling, när hade du tänkt berätta detta! Hur långt har du gått? Frågade han med fortfarande sitt stora leende i ansiktet.
- Jag är inte riktigt säker. Syns det något? Frågade jag och drog upp tröjan.
Harry kände på min mage med sina varma händer.
- Du är så vacker Felicia. Och tänk att om några månader så kommer det komma en ny familjemedlem. Jag älskar dig såååå mycket. Sa Harry samtidigt som han lyfte upp mig och kysste mig.
- Harry, vi kanske borde vänta någon vecka till innan vi berättar för alla. Men vi kan berätta för våra föräldrar. Sa jag när han släppte ner mig.
- Ja som du vill gumman. Jag ska ringa till mamma och säga att hon kan komma hem med Julia igen. Sa Harry.
- Jag ska till barnmorskan imorgon. Vill du följa med? Frågade jag.
- Det är klart jag vill följa med! Mamma får passa Julia då. Sa Harry och log stort.
- Bra, ring nu Anne så jag kan få hem min lilla flicka. Sa jag och log tillbaka.

Kapitel 16

Kategori: Tvåtusentjugo

Nialls perspektiv
Jag åkte mot Mathildas lägenhet för att hämta upp henne för att sedan åka hem till Felicia och Harry. Jag var jätte nervös. Men för vad egentligen? Jag borde vara mer uppspelt över att få träffa Mathilda och alla andra. Jag kommer ihåg första gången jag träffade Danielle, Eleanor och Felicia. Då var inte Liam, Louis och Harry alls nervösa. Jag kanske skulle lugna ner mig när jag fick se Mathilda. Hon får alltid mitt hjärta att dunka snabbt och  mina knän blir svaga när hon kysser mig.
Jag var äntligen framme vid hennes lägenhet. Jag klev ur bilen och gick upp till hennes dörr. Innan jag hann knacka öppnade Mathilda dörren.
- Heeeeeeej! Skrek hon och kasta sig i mina armar.
- Haha wow Hej sötnos. sa jag.
Hon hade en söt svart klänning på sig. Hennes röda hår var flätat och hennes ögon lyste av lycka.
- Är du redo att träffa gänget? frågade jag och tog hennes hand.
- Absolut! Jag ska bara hämta min väska. Hon sprang in och jag stod kvar och väntade på henne. Hon kom tillbaka snabbt och låste dörren. Vi gick ut mot bilen hand i hand. Innan jag lät henne hoppa in i bilen drog jag henne mot mig och gav henne en snabb kyss. Mathilda log mot mig och hoppade sedan in i bilen.
Vi knackade på dörren till Harrys och Felicias lägenhet. Jag hörde röster innifrån och plötsligt öppnade Felicia dörren.
- Hej Niall! Hej du måste vara Mathilda! Sa hon och log stort.
- Ja Hej, och du är Felicia? Harrys fru va? sa Mathilda.
- Ja men precis, Också Julias mamma. Kom in, kom in, alla väntar på er. Sa hon och log stort.
- Ja just det, Julias mamma! Vad fint ni har det här. Sa mathilda och gick in.
- Tack så mycket. sa Felicia. Felicia kollade sen på mig och viskade "så söt". Jag bara log och vi gick alla in i storarummet.
- Hej allihopa! Det här är Mathilda. Sa jag.
- Hej Mathilda. Harry. Välkommen! Sa Harry och skakade hennes hand.
Alla gick sedan fram och hälsade på Mathilda. Jag kände mig stolt när jag visade upp min nya flickvän.
- Så Mathilda, Hur träffades du och vår lilla Nialler? Frågade Harry. Jag glodde surt på Harry. "vår lilla Nialler" ville han skämma ut mig totalt?! Felicia såg dock detta, så hon boxa till honom på armen.
- Hahaha Nialler va det ja. Skrattade Mathilda.
- Men seriöst Niall. Vi alla undrar hur ni träffades. Sa Danielle.
- Jag och Mathilda träffades på leklandet när jag och Zayn va där med Julli och Willli. Mathilda va där med hennes syster dotter och ja... vi började snacka och sen fick jag hennes nummer och sen dess har vi gått ut med varandra. sa jag.
- Vad trevligt. Sa Louis och log stort.
- Men var är Julli och Willi? frågade Mathilda.
- Ah de är hos Harrys mamma. Svarade Liam.
- Jaha okay. Det hade varit kul att träffa dem igen. Sa Mathilda.
- Det kommer du säker att få göra. Eftersom Niall är den bästa barnvakten i hela världen enlig Julia och William. Sa Felicia och skrattade.
Kvällen var riktigt trevlig. Och jag vet inte riktigt vad jag hade oroat mig för. Mathilda kom jättebra överrens med alla. Hon, Felicia, Danielle och Eleanor pratade med henne i timmar kändes det som. Precis innan vi skulle åka drog alla killarna in mig i Felicias och Harrys sovrum.
- Niall! Du har verkligen hittat en underbar tjej denna gången. Sa Harry.
- Ja verkligen. Håll hårt i henne och såra henne aldrig. sa Liam.
- Ni är som gjorda för varanda. Sa Zayn.
- Bara gift dig med henne! Nästan skrek Louis.
- Wow killar! Lugna er! Haha tack för era snälla ord. Och jag lovar att jag aldrig ska låta henne gå. Det känns verkligen rätt denna gången. Mathilda är underbar och jag...jag älskar henne.
- Niall, vi är så glada för din skull. Vänta va? Sa du precis att du älskar henne? Sa Harry.
- aaa......Ja. Jag älskar henne. sa jag.
- Vet hon om det? frågade Liam.
- Det vet jag inte. Svarade jag.
- Bäst att du berättar det för henne då. Sa Zayn.
Vi gick ner igen till tjejerna.
- Men där är ni ju. Sa Felicia och gick fram till Harry. Harry gav henne en kyss på kinden.
- Är du redo för att åka hem? frågade jag Mathilda.
- Ja det är jag. Tack så jätte mycket för ikväll! Jag har verkligen haft jätteroligt! Sa Mathilda och kramade om alla.
- Tack själv Mathilda. Hoppas vi ses snart igen. Sa Eleanor.
Jag sa också hejdå till alla och sen körde jag hem Mathilda. Jag följde henne upp till hennes dörr.
- Tack för en fin kväll med dina underbara vänner Niall. Sa Mathilda.
- Tack själv du. Sa jag och tog tag i hennes midja och kysste henne. Hon la sina häner om min nacke och jag ville inte släppa henne. Jag avslutade kyssen och kollade djup in i hennes ögon.
- J..Jag älskar dig Mathilda.
Hon tittade på mig och log sitt vackra leende.
- Jag älskar dig också Niall. sa hon.
Nialls perspektiv
Jag åkte mot Mathildas lägenhet för att hämta upp henne för att sedan åka hem till Felicia och Harry. Jag var jätte nervös. Men för vad egentligen? Jag borde vara mer uppspelt över att få träffa Mathilda och alla andra. Jag kommer ihåg första gången jag träffade Danielle, Eleanor och Felicia. Då var inte Liam, Louis och Harry inte alls nervösa. Jag kanske skulle lugna ner mig när jag fick se Mathilda. Hon får alltid mitt hjärta att dunka snabbt och  mina knän blir svaga när hon kysser mig.
Jag var äntligen framme vid hennes lägenhet. Jag klev ur bilen och gick upp till hennes dörr. Innan jag hann knacka öppnade Mathilda dörren.
- Heeeeeeej! Skrek hon och kasta sig i mina armar.
- Haha wow Hej sötnos. sa jag.
Hon hade en söt svart klänning på sig. Hennes röda hår var flätat och hennes ögon lyste av lycka.
- Är du redo att träffa gänget? frågade jag och tog hennes hand.
- Absolut! Jag ska bara hämta min väska. Hon sprang in och jag stod kvar och väntade på henne. Hon kom tillbaka snabbt och låste dörren. Vi gick ut mot bilen hand i hand. Innan jag lät henne hoppa in i bilen drog jag henne mot mig och gav henne en snabb kyss. Mathilda log mot mig och hoppade sedan in i bilen.
Vi knackade på dörren till Harrys och Felicias lägenhet. Jag hörde röster innifrån och plötsligt öppnade Felicia dörren.
- Hej Niall! Hej du måste vara Mathilda! Sa hon och log stort.
- Ja Hej, och du är Felicia? Harrys fru va? sa Mathilda.
- Ja men precis, Också Julias mamma. Kom in, kom in, alla väntar på er. Sa hon och log stort.
- Ja just det, Julias mamma! Vad fint ni har det här. Sa mathilda och gick in.
- Tack så mycket. sa Felicia. Felicia kollade sen på mig och viskade "så söt". Jag bara log och vi gick alla in i storarummet.
- Hej allihopa! Det här är Mathilda. Sa jag.
- Hej Mathilda. Harry. Välkommen! Sa Harry och skakade hennes hand.
Alla gick sedan fram och hälsade på Mathilda. Jag kände mig stolt när jag visade upp min nya flickvän.
- Så Mathilda, Hur träffades du och vår lilla Nialler? Frågade Harry. Jag glodde surt på Harry. "vår lilla Nialler" ville han skämma ut mig totalt?! Felicia såg dock detta, så hon boxa till honom på armen.
- Hahaha Nialler va det ja. Skrattade Mathilda.
- Men seriöst Niall. Vi alla undrar hur ni träffades. Sa Danielle.
- Jag och Mathilda träffades på leklandet när jag och Zayn va där med Julli och Willli. Mathilda va där med hennes syster dotter och ja... vi började snacka och sen fick jag hennes nummer och sen dess har vi gått ut med varandra. sa jag.
- Vad trevligt. Sa Louis och log stort.
- Men var är Julli och Willi? frågade Mathilda.
- Ah de är hos Harrys mamma. Svarade Liam.
- Jaha okay. Det hade varit kul att träffa dem igen. Sa Mathilda.
- Det kommer du säker att få göra. Eftersom Niall är den bästa barnvakten i hela världen enlig Julia och William. Sa Felicia och skrattade.
Kvällen var riktigt trevlig. Och jag vet inte riktigt vad jag hade oroat mig för. Mathilda kom jättebra överrens med alla. Hon, Felicia, Danielle och Eleanor pratade med henne i timmar kändes det som. Precis innan vi skulle åka drog alla killarna in mig i Felicias och Harrys sovrum.
- Niall! Du har verkligen hittat en underbar tjej denna gången. Sa Harry.
- Ja verkligen. Håll hårt i henne och såra henne aldrig. sa Liam.
- Ni är som gjorda för varanda. Sa Zayn.
- Bara gift dig med henne! Nästan skrek Louis.
- Wow killar! Lugna er! Haha tack för era snälla ord. Och jag lovar att jag aldrig ska låta henne gå. Det känns verkligen rätt denna gången. Mathilda är underbar och jag...jag älskar henne.
- Niall, vi är så glada för din skull. Vänta va? Sa du precis att du älskar henne? Sa Harry.
- aaa......Ja. Jag älskar henne. sa jag.
- Vet hon om det? frågade Liam.
- Det vet jag inte. Svarade jag.
- Bäst att du berättar det för henne då. Sa Zayn.
Vi gick ner igen till tjejerna.
- Men där är ni ju. Sa Felicia och gick fram till Harry. Harry gav henne en kyss på kinden.
- Är du redo för att åka hem? frågade jag Mathilda.
- Ja det är jag. Tack så jätte mycket för ikväll! Jag har verkligen haft jätteroligt! Sa Mathilda och kramade om alla.
- Tack själv Mathilda. Hoppas vi ses snart igen. Sa Eleanor.
Jag sa också hejdå till alla och sen körde jag hem Mathilda. Jag följde henne upp till hennes dörr.
- Tack för en fin kväll med dina underbara vänner Niall. Sa Mathilda.
- Tack själv du. Sa jag och tog tag i hennes midja och kysste henne. Hon la sina häner om min nacke och jag ville inte släppa henne. Jag avslutade kyssen och kollade djup in i hennes ögon.
- J..Jag älskar dig Mathilda.
Hon tittade på mig och log sitt vackra leende.
- Jag älskar dig också Niall. sa hon.
Hoppas ni gilla det! Vill ni att vi ska skriva ur någon annans perspektiv? Kommentera iså fall vem! Ni är bäst! :D

Kapitel 15

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
Vi hade precis kommit av flygplanet och börjat förbereda oss för den långa bilresan till mamma bär vi såg att mamma och Julia stod och väntade på oss. När Julia fick syn på oss började hon springa vilket resulterade i att även mamma började springa. Vi möttes, alla fyra, i en gruppkram med Julia i mitten.
- Hej min lilla sockersmula! Gud vad jag har saknat dig! Hörde jag Felicia säga till Julia.
- Hej mamma! Har det gått bra med Julia? Frågade jag mamma.
- Ja det har gått jättebra, det tog bara två dagar sen var hon frisk igen. Vi har haft det hur kul som helst så ni får gärna åka iväg igen och lämna henne hos mig. Svarade mamma.
- Haha det kan vi säkert ordna. Svarade jag innan jag vände mig om för att lyfta upp Julia.
- Heeeeeej pappas lilla busfrö! Har det varit roligt att vara hos farmor? Frågade jag Julia.
- Hej pappa! Det har varit jättekul men jag sakna dig och mamma. Svarade hon.
Efter att alla hade sagt hej till varandra och jag och Felicia hade fått våra väskor bestämde vi oss för att åka hem till vår lägenhet. På vägen hem ringde Niall till mig.
- Hej Nialler! Svarade jag
- Hej Harry, jag har saknat dig! Har ni kommit hem nu?
- Ja det har vi, du kan komma till oss senare om du vill?
- Kan inte alla komma till er ikväll? Det var längesedan vi träffades nu! Sa Niall.
- Vänta lite, jag ska fråga Felicia. Svarade jag.
-Felicia, kan killarna komma till oss ikväll? Frågade jag Felicia.
- Jo det är väl klart att de kan. Svarade hon.
- Kan inte jag få va med farmor och Willi då? Snäääälla. Frågade Julia.
- Klart vi kan gumman! Svarade mamma Julia.
- Okej, jag ska bara prata klart med Niall. Svarade jag.
- Det blir super. Blir det bara killarna eller kommer Danielle och Eleanor med? Frågade jag Niall.
- Jo asså jag har träffat en tjej, så jag tänkte att hon kanske kunde följa med? Frågade han.
- Vad kul Niall, så du har äntligen träffat den rätta? Frågade jag honom lite finurligt.
- Ja, jag tror det. Hon är helt underbar. Ni måste verkligen träffa henne! Sa han och man kunde verkligen höra på hans röst hur lycklig han var.
- Ja, vi får ju träffa henne snart! Men jag ska ringa Liam nu. Vi hörs senare. Sa jag.
- Okej jag ringer till de andra, hörs senare bestie. Svarade han.
Jag ringde till Liam direkt för att kolla om de hade några planer inför kvällen.
- Hej Harry! Är ni hemma nu? VI har saknat er!
- Hej Liam, ja vi är hemma nu och vi har saknat er med. Så därför undrar vi om ni vill hitta på något ikväll.
- Ja det vill vi, antar att ni redan har en plan? Sa Liam och skrattade.
- Haha ja.. Planen är att Willi ska vara med Julia och mamma, så vi andra ska vara hemma hos oss. Har du hört om den stora nyheten? Frågade jag.
- Haha, låter bra du. Att Niall äntligen hittat sin prinsessa eller? Ska vi kanske få träffa henne ikväll? Frågade Liam.
- Helt rätt! Men kommer ni snart eller? Julia saknar Willi. Sa jag.
- Ja, vi kommer om en halvtimme. Ses då! Sa Liam innan han la på.
Precis när jag hade pratat klart med Liam kom vi hem. När vi hade kommit upp i lägenheten gick Felicia och duschade medans jag och mamma fixade lite fika tills Liam, Danielle och Willi skulle komma. Julia sprang direkt upp på sitt rum och började leka. Precis när vi hade plockat fram fika och Felicia hade duschat ringde det på dörren och Julia kom springandes nerför trappan för att öppna. När vi alla hade sagt hej till varandra bestämde vi oss för att sätta oss och fika, vi kom in på samtalsämnet kring Nialls tjej.
- Så är det någon som har träffat henne? Frågade Danielle.
- Nej jag tror inte det.. Men jag antar att det är den tjejen han träffade när han och Zayn var på leklandet med Willi och Julia. Sa Felicia en aning fundersamt.
- Men då har jo vi träffat henne! Hon heter Mathilda och hon var jätterolig! Sa Willi.
- Vad bra då, för ni kommer ju inte få träffa henne idag. Ni ska ju leka med farmor. Sa Danielle.
- Ja och vi kommer ha mycket roligare än er ändå! Sa Julia självsäkert. Men kan inte vi få gå upp på mitt rum och leka nu istället? NI är inte roliga.
- Gör ni det, men vi ska snart åka iväg så ni får packa ner några leksaker ni vill ta med er. Sa mamma. Just det Danielle och Liam, vi kan väl vara i er lägenhet?
- Såklart ni kan vara hos oss! Sa Liam.
- Okej, men gå upp och packa ner några leksaker nu då så åker vi sen mina busfrön! Sa mamma.
En kvart senare åkte de och vi började förbereda för en myskväll. Det skulle bli så kul att äntligen få träffa den tjejen som fått Niall på fall. Hon måste verkligen vara något speciellt.













Harrys perspektiv
Vi hade precis kommit av flygplanet och börjat förbereda oss för den långa bilresan till mamma när vi såg att mamma och Julia stod och väntade på oss. När Julia fick syn på oss började hon springa vilket resulterade i att även mamma började springa. Vi möttes, alla fyra, i en gruppkram med Julia i mitten.
- Hej min lilla sockersmula! Gud vad jag har saknat dig! Hörde jag Felicia säga till Julia.
- Hej mamma! Har det gått bra med Julia? Frågade jag mamma.
- Ja det har gått jättebra, det tog bara två dagar sen var hon frisk igen. Vi har haft det hur kul som helst så ni får gärna åka iväg igen och lämna henne hos mig. Svarade mamma.
- Haha det kan vi säkert ordna. Svarade jag innan jag vände mig om för att lyfta upp Julia.
- Heeeeeej pappas lilla busfrö! Har det varit roligt att vara hos farmor? Frågade jag Julia.
- Hej pappa! Det har varit jättekul men jag sakna dig och mamma. Svarade hon.
Efter att alla hade sagt hej till varandra och jag och Felicia hade fått våra väskor bestämde vi oss för att åka hem till vår lägenhet. På vägen hem ringde Niall till mig.
- Hej Nialler! Svarade jag
- Hej Harry, jag har saknat dig! Har ni kommit hem nu?
- Ja det har vi, du kan komma till oss senare om du vill?
- Kan inte alla komma till er ikväll? Det var längesedan vi träffades nu! Sa Niall.
- Vänta lite, jag ska fråga Felicia. Svarade jag.
-Felicia, kan killarna komma till oss ikväll? Frågade jag Felicia.
- Jo det är väl klart att de kan. Svarade hon.
- Kan inte jag få va med farmor och Willi då? Snäääälla. Frågade Julia.
- Klart vi kan gumman! Svarade mamma Julia.
- Okej, jag ska bara prata klart med Niall. Svarade jag.
- Det blir super. Blir det bara killarna eller kommer Danielle och Eleanor med? Frågade jag Niall.
- Jo asså jag har träffat en tjej, så jag tänkte att hon kanske kunde följa med? Frågade han.
- Vad kul Niall, så du har äntligen träffat den rätta? Frågade jag honom lite finurligt.
- Ja, jag tror det. Hon är helt underbar. Ni måste verkligen träffa henne! Sa han och man kunde verkligen höra på hans röst hur lycklig han var.
- Ja, vi får ju träffa henne snart! Men jag ska ringa Liam nu. Vi hörs senare. Sa jag.
- Okej jag ringer till de andra, hörs senare bestie. Svarade han.
Jag ringde till Liam direkt för att kolla om de hade några planer inför kvällen.
- Hej Harry! Är ni hemma nu? VI har saknat er!
- Hej Liam, ja vi är hemma nu och vi har saknat er med. Så därför undrar vi om ni vill hitta på något ikväll.
- Ja det vill vi, antar att ni redan har en plan? Sa Liam och skrattade.
- Haha ja.. Planen är att Willi ska vara med Julia och mamma, så vi andra ska vara hemma hos oss. Har du hört om den stora nyheten? Frågade jag.
- Haha, låter bra du. Att Niall äntligen hittat sin prinsessa eller? Ska vi kanske få träffa henne ikväll? Frågade Liam.
- Helt rätt! Men kommer ni snart eller? Julia saknar Willi. Sa jag.
- Ja, vi kommer om en halvtimme. Ses då! Sa Liam innan han la på.
Precis när jag hade pratat klart med Liam kom vi hem. När vi hade kommit upp i lägenheten gick Felicia och duschade medans jag och mamma fixade lite fika tills Liam, Danielle och Willi skulle komma. Julia sprang direkt upp på sitt rum och började leka. Precis när vi hade plockat fram fika och Felicia hade duschat ringde det på dörren och Julia kom springandes nerför trappan för att öppna. När vi alla hade sagt hej till varandra bestämde vi oss för att sätta oss och fika, vi kom in på samtalsämnet kring Nialls tjej.
- Så är det någon som har träffat henne? Frågade Danielle.
- Nej jag tror inte det.. Men jag antar att det är den tjejen han träffade när han och Zayn var på leklandet med Willi och Julia. Sa Felicia en aning fundersamt.
- Men då har jo vi träffat henne! Hon heter Mathilda och hon var jätterolig! Sa Willi.
- Vad bra då, för ni kommer ju inte få träffa henne idag. Ni ska ju leka med farmor. Sa Danielle.
- Ja och vi kommer ha mycket roligare än er ändå! Sa Julia självsäkert. Men kan inte vi få gå upp på mitt rum och leka nu istället? NI är inte roliga.
- Gör ni det, men vi ska snart åka iväg så ni får packa ner några leksaker ni vill ta med er. Sa mamma. Just det Danielle och Liam, vi kan väl vara i er lägenhet?
- Såklart ni kan vara hos oss! Sa Liam.
- Okej, men gå upp och packa ner några leksaker nu då så åker vi sen mina busfrön! Sa mamma.
En kvart senare åkte de och vi började förbereda för en myskväll. Det skulle bli så kul att äntligen få träffa den tjejen som fått Niall på fall. Hon måste verkligen vara något speciellt.

Kapitel 14

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys Perspektiv
Vi hade ett några underbara dagar i Sverige men sen var vi tvugna att åka hem till England igen. Fast det skulle bli skönt att komma hem igen och få träffa Julia och de andra. Vi satt just nu i en taxi påväg till flygplatsen och jag kunde se på Felicia hur jobbigt hon tyckte det var att behöva åka tillbaka igen. Ibland undrar jag hur hon orkar bo så långt ifrån sin familj. Vi måste bli bättre på att åka till Sverige och hälsa på dom.
- Vad skönt det ska bli att äntligen få träffa Julia! Sa Felicia och avbröt mina tankar.
- Ja det ska det verkligen. Jag har verkligen saknat vår lilla sockersmula. sa jag. Felicia log mot mig och tittade ut genom fönstret. Jag kunde se hur gråten var nära på att brista ur henne.
- Felicia, älskling, är du okay? sa jag och tog hennes hand. Hon vände sitt huvud mot mig och tårar började falla längs hennes kind. Jag flyttade mig till mittensätet och la mina armar om henne. Jag kramade henne hårt och hennes tårar bara fortsatte att falla. Jag hatade att se henne såhär. Hon la sitt huvud mot min axel och jag kände att min t-shirt blev blöt av hennes tårar. Jag kysste hennes panna.
- Älskling, jag vet att det är svårt att lämna din familj. Men jag lovar att vi åker hit snart igen. Och då tar vi med oss Julia. sa jag. Felicia fick inte fram några ord genom gråten.
- Shhuu, du behöver inte säga något.  jag och kysste hennes kind. Jag fick hennes tårar på mina läppar.
Hela bilresan satt jag och kramade om Felicia och när vi kom fram till flygplatsen torkade jag hennes tårar och kysste henne.
- Nu är vi snart hemma och du har en underbar dotter som väntar på dig. Sa jag till henne.
- Du har rätt Harry. Jag har min familj i London nu. Sa Felicia och snyftade.
- Nej du har familj både i London och Sverige. sa jag och tog tag i hennes midja och drog henne närmre mig. Felicia tittade upp på mig och log.
- Jag älskar dig. sa Felicia.
- Jag älskar dig med. sa jag och kramade henne. När jag släppte henne börja hon småskratta.
- Vad? frågade jag.
- Hehe, förlåt Harry men du har en stor mascarafläck på din vita tröja. sa hon.
- Det gör inget. Sa jag och log.
Vi gick på flygplanet och åkte hem för att få träffa vår dotter igen. Vår fina Julia Darcy Styles. Jag satt och tänkte på Julia när Felicia hade somnat på flyget. Jag hade velat ha ett barn till. Men jag vet hur mycket jobb Felicia har med Julia när jag är iväg. Det hade inte varit rätt mot henne. Vi har ju i örsig inte pratat om fler barn så jag vet inte ifall hon vill ha ett till. Kan man fråga det? "Du älskling, vill du inte ha ett barn till?". Kanske lite konstigt eller? Mina tankar avbröts av piloten som talade om att det var dags att landa. Jag väckte Felicia och vi var äntligen hemma.
Harrys Perspektiv
Vi hade ett några underbara dagar i Sverige men sen var vi tvugna att åka hem till England igen. Fast det skulle bli skönt att komma hem igen och få träffa Julia och de andra. Vi satt just nu i en taxi påväg till flygplatsen och jag kunde se på Felicia hur jobbigt hon tyckte det var att behöva åka tillbaka igen. Ibland undrar jag hur hon orkar bo så långt ifrån sin familj. Vi måste bli bättre på att åka till Sverige och hälsa på dom.
- Vad skönt det ska bli att äntligen få träffa Julia! Sa Felicia och avbröt mina tankar.
- Ja det ska det verkligen. Jag har verkligen saknat vår lilla sockersmula. sa jag. Felicia log mot mig och tittade ut genom fönstret. Jag kunde se hur gråten var nära på att brista ur henne.
- Felicia, älskling, är du okay? sa jag och tog hennes hand. Hon vände sitt huvud mot mig och tårar började falla längs hennes kind. Jag flyttade mig till mittensätet och la mina armar om henne. Jag kramade henne hårt och hennes tårar bara fortsatte att falla. Jag hatade att se henne såhär. Hon la sitt huvud mot min axel och jag kände att min t-shirt blev blöt av hennes tårar. Jag kysste hennes panna.
- Älskling, jag vet att det är svårt att lämna din familj. Men jag lovar att vi åker hit snart igen. Och då tar vi med oss Julia. sa jag. Felicia fick inte fram några ord genom gråten.
- Shhuu, du behöver inte säga något. sa jag och kysste hennes kind. Jag fick hennes tårar på mina läppar.
Hela bilresan satt jag och kramade om Felicia och när vi kom fram till flygplatsen torkade jag hennes tårar och kysste henne.
- Nu är vi snart hemma och du har en underbar dotter som väntar på dig. Sa jag till henne.
- Du har rätt Harry. Jag har min familj i London nu. Sa Felicia och snyftade.
- Nej du har familj både i London och Sverige. sa jag och tog tag i hennes midja och drog henne närmre mig. Felicia tittade upp på mig och log.
- Jag älskar dig. sa Felicia.
- Jag älskar dig med. sa jag och kramade henne. När jag släppte henne börja hon småskratta.
- Vad? frågade jag.
- Hehe, förlåt Harry men du har en stor mascarafläck på din vita tröja. sa hon.
- Det gör inget. Sa jag och log.
Vi gick på flygplanet och åkte hem för att få träffa vår dotter igen. Vår fina Julia Darcy Styles. Jag satt och tänkte på Julia när Felicia hade somnat på flyget. Jag hade velat ha ett barn till. Men jag vet hur mycket jobb Felicia har med Julia när jag är iväg. Det hade inte varit rätt mot henne. Vi har ju i försig inte pratat om fler barn så jag vet inte ifall hon vill ha ett till. Kan man fråga det? "Du älskling, vill du inte ha ett barn till?". Kanske lite konstigt eller? Mina tankar avbröts av piloten som talade om att det var dags att landa. Jag väckte Felicia och vi var äntligen hemma.

Kapitel 13

Kategori: Tvåtusentjugo

Harrys perspektiv
Jag vaknade nästa morgon och såg att Felicia fortfarande sov så jag bestämde mig för att låta henne  sova och gå och ta en dusch istället. När jag hade duschat klart såg jag att Felicias mamma stod i köket och gjorde frukost så jag bestämde mig för att gå och väcka Felicia.
-Godmorgon saltpudding! Sa jag.
-Harry, seriöst, du måste sluta kalla mig det!! Svarade Felicia.
-Haha nej det kommer jag aldrig göra, men du måste gå upp nu. Saltpuddingens mamma har gjort frukost. Sa jag samtidigt som jag sprang ut genom rummet innan Felicia skulle hinna slå mig.
Jag bestämde mig för att gå ut i köket och vänta på Felicia.
- Godmorgon! sa jag till Felicias mamma.
- Godmorgon Harry, har du fått liv i Felicia än? frågade hon.
- Haha, ja, det var faktiskt ganska lätt idag. Svarade jag och skrattade.
- Godmorgon på er! Vad skrattar ni åt? Frågade Felicia.
- Dig såklart, haha. Svarade jag.
-Haha, kul Harry. Så ska vi äta frukost nu eller? Frågade Felicia.
- Ja det är klart så det kan vi ju lika gärna göra. Svarade Felicias mamma.
Vi satte oss ner för att börja äta och Felicia frågade mig vad vi skulle göra idag.
- Ska ni inte hälsa på din pappa? frågade Felicias mamma.
- Jo det måste vi göra! Och vi ska checka in på hotellet kl 3 med. svarade Felicia.
- Checka in.... Ni kan ju få bo här över helgen. Sa Felicias mamma.
- Men nä mamma, vi har redan bestämt oss för att bo på hotellet. Men vi kan komma imorgon igen så kan vi hitta på något? sa Felicia.
Jag och Felicia hjälpte till med att plocka undan frukosten och sen gick vi för att packa ihop våra saker.
- Du saltpudding.... Felicia avbröt mig.
- Ooh nej du! sa Felicia och började försöka brotta ner mig. Men hon är inte starkare än mig, så jag tog tag i hennes armar och brottade ner henne på sängen. Jag satte mig på henne och höll fast hennes armar och ben.
- Neej, Harry släpp mig. skrattade Felicia.
- Haha nejdu du bad om det. svarade jag och log. Jag började kittla henne för jag vet hur mycket hon hatar det.
- Harrrrry! Sluta! Jag kommer dö! Skrattade Felicia högt.
- Om du säger att jag vinner och att jag är bäst. sa jag.
- Du beter dig som en 3 åring. Sa hon tillbaka.
- Säg det annars så fortsätter jag!
- Okej okej! Du vinner Harry, du vinner! sa hon.
- oooooch.......
- Och du är bäst.
- Tack det var precis det jag ville veta. Sa jag och la mig på mage bredvid henne och log stort. Felicia låg bredvid och kollade surt på mig. Men jag vet att hon inte va sur egentligen så jag gjorde en rolig min som fick henne att skratta.
- Jag hatar att jag aldrig kan spela sur. sa hon.
- Det är bara för att du älskar mig så mycket så att du inte kan vara sur på mig. sa jag. Felicia himlade med ögonen.
- Så vad får jag för pris för att jag vann? Frågade jag.
- Vad vill du ha? svarade hon.
- Dig föralltid. svarade jag. Innan Felicia hann säga något så lutade jag mig mot henne och gav henne en kyss. Hon besvarade kyssen. Hon drog sina händer genom mitt hår. Mitt hår var ganska ruffsigt så hon fastnade med ett finger. För att inte förstöra kyssen så försökte hon lite snyggt dra ut sitt finger men istället drog hon i mitt hår.
- Ajj. Sa jag.
- Förlåt mig krullis. Men ditt hår är verkligen tovigt. Sa hon och skrattade.
- Krullis? verkligen? Sa jag och log.
- Du kallar mig saltpudding, jag kallar dig krullis. Skrattade hon.
Vi reste oss upp från sängen och började packa ihop våra saker igen. Sen gick vi för att säga hejdå till Felicias mamma och åkte hem till hennes pappa istället.
- Hejdå mamma, har du tid att träffa oss imorgon eller? Frågde Felicia.
- Såklart jag har tid att träffa er! Vi kan väl höras ikväll och bestämma vad vi ska hitta på? Frågade Felicias mamma.
- Ja det gör vi. Hejdå mamma. Sa Felicia samtidigt som hon gav sin mamma en kram.
-Hejdå Felicia. Sa Felicias mamma och gav sedan mig en kram och sa hejdå.
Vi gick ut till bilen för att åka och hälsa på Felicias pappa en stund innan vi skulle checka in på hotellet. När vi kom fram hoppade Felicia ur bilen och sprang fram till dörren. Jag låste bilen och gick sedan efter henne.
- HEEEEEEEJ PAPPA! Hörde jag Felicia skrika.
- Hej Felicia! Svarade han och kramade om henne.
- Hej på dig Harry! Sa han sedan när han fick syn på mig.
- Hej! Allt bra? Frågade jag.
- Jadå, själv också? Frågade han.
- Ja det är skönt med lite ledigtid. Svarade jag.
- Ja jag förstår det... Men vad säger ni? Vill ni komma in lite eller har ni fullt upp?
- Haha, nejdå pappa. Vi ska inte iväg förrän vid 3-tiden. Svarade Felicia.
- Okej, men då går vi väl in då. Vill ni hitta på något spreciellt? Frågade han.
När vi kom in såg vi att Adam var hemma så jag gick iväg för att prata med honom. Vi bestämde oss för att spela lite TV-spel. Vi hade riktigt trevligt och när klockan var 1 kom Felicia och frågade om vi ville ha lunch. Det var ritkigt trevligt att umgås med Felicias familj och tiden gick riktigt fort. När klockan var kvart i tre bestämde jag och Felicia oss för att åka till hotelletoch checka in. Innan vi gick lovade vi alla att komma och hälsa på dem snart igen och att vi skulle ta med oss Julia då.
- Så, vad vill du göra ikväll älskning? Frågade Felicia.
- Det kvittar, jag vill bara vara med dig. Sa jag och pussade henne på pannan.
- Jag har en idé. Vi kan ha picknik på stranden, om du vill? Frågade Felicia.
- Ja det blir perfekt! Svarade jag glatt.
Vi åkte till hotellet och checkade in och lämnade våra väskor. Sedan åkte vi iväg till en affär för att handla till vår myskväll på stranden. Jag kände på mig att det skulle bli en riktigt lyckad kväll.
Harrys perspektiv

Jag vaknade nästa morgon och såg att Felicia fortfarande sov så jag bestämde mig för att låta henne  sova och gå och ta en dusch istället. När jag hade duschat klart såg jag att Felicias mamma stod i köket och gjorde frukost så jag bestämde mig för att gå och väcka Felicia.
-Godmorgon saltpudding! Sa jag.
-Harry, seriöst, du måste sluta kalla mig det!! Svarade Felicia.
-Haha nej det kommer jag aldrig göra, men du måste gå upp nu. Saltpuddingens mamma har gjort frukost. Sa jag samtidigt som jag sprang ut genom rummet innan Felicia skulle hinna slå mig.
Jag bestämde mig för att gå ut i köket och vänta på Felicia.
- Godmorgon! sa jag till Felicias mamma.
- Godmorgon Harry, har du fått liv i Felicia än? frågade hon.
- Haha, ja, det var faktiskt ganska lätt idag. Svarade jag och skrattade.
- Godmorgon på er! Vad skrattar ni åt? Frågade Felicia.
- Dig såklart, haha. Svarade jag.
-Haha, kul Harry. Så ska vi äta frukost nu eller? Frågade Felicia.
- Ja det är klart så det kan vi ju lika gärna göra. Svarade Felicias mamma.
Vi satte oss ner för att börja äta och Felicia frågade mig vad vi skulle göra idag.
- Ska ni inte hälsa på din pappa? frågade Felicias mamma.
- Jo det måste vi göra! Och vi ska checka in på hotellet kl 3 med. svarade Felicia.
- Checka in.... Ni kan ju få bo här över helgen. Sa Felicias mamma.
- Men nä mamma, vi har redan bestämt oss för att bo på hotellet. Men vi kan komma imorgon igen så kan vi hitta på något? sa Felicia.
Jag och Felicia hjälpte till med att plocka undan frukosten och sen gick vi för att packa ihop våra saker.
- Du saltpudding.... Felicia avbröt mig.
- Ooh nej du! sa Felicia och började försöka brotta ner mig. Men hon är inte starkare än mig, så jag tog tag i hennes armar och brottade ner henne på sängen. Jag satte mig på henne och höll fast hennes armar och ben.
- Neej, Harry släpp mig. skrattade Felicia.
- Haha nejdu du bad om det. svarade jag och log. Jag började kittla henne för jag vet hur mycket hon hatar det.
- Harrrrry! Sluta! Jag kommer dö! Skrattade Felicia högt.
- Om du säger att jag vinner och att jag är bäst. sa jag.
- Du beter dig som en 3 åring. Sa hon tillbaka.
- Säg det annars så fortsätter jag!
- Okej okej! Du vinner Harry, du vinner! sa hon.
- oooooch.......
- Och du är bäst.
- Tack det var precis det jag ville veta. Sa jag och la mig på mage bredvid henne och log stort. Felicia låg bredvid och kollade surt på mig. Men jag vet att hon inte va sur egentligen så jag gjorde en rolig min som fick henne att skratta.
- Jag hatar att jag aldrig kan spela sur. sa hon.
- Det är bara för att du älskar mig så mycket så att du inte kan vara sur på mig. sa jag. Felicia himlade med ögonen.
- Så vad får jag för pris för att jag vann? Frågade jag.
- Vad vill du ha? svarade hon.
- Dig föralltid. svarade jag. Innan Felicia hann säga något så lutade jag mig mot henne och gav henne en kyss. Hon besvarade kyssen. Hon drog sina händer genom mitt hår. Mitt hår var ganska ruffsigt så hon fastnade med ett finger. För att inte förstöra kyssen så försökte hon lite snyggt dra ut sitt finger men istället drog hon i mitt hår.
- Ajj. Sa jag.
- Förlåt mig krullis. Men ditt hår är verkligen tovigt. Sa hon och skrattade.
- Krullis? verkligen? Sa jag och log.
- Du kallar mig saltpudding, jag kallar dig krullis. Skrattade hon.
Vi reste oss upp från sängen och började packa ihop våra saker igen. Sen gick vi för att säga hejdå till Felicias mamma och åkte hem till hennes pappa istället.
- Hejdå mamma, har du tid att träffa oss imorgon eller? Frågde Felicia.
- Såklart jag har tid att träffa er! Vi kan väl höras ikväll och bestämma vad vi ska hitta på? Frågade Felicias mamma.
- Ja det gör vi. Hejdå mamma. Sa Felicia samtidigt som hon gav sin mamma en kram.
-Hejdå Felicia. Sa Felicias mamma och gav sedan mig en kram och sa hejdå.
Vi gick ut till bilen för att åka och hälsa på Felicias pappa en stund innan vi skulle checka in på hotellet. När vi kom fram hoppade Felicia ur bilen och sprang fram till dörren. Jag låste bilen och gick sedan efter henne.
- HEEEEEEEJ PAPPA! Hörde jag Felicia skrika.
- Hej Felicia! Svarade han och kramade om henne.
- Hej på dig Harry! Sa han sedan när han fick syn på mig.
- Hej! Allt bra? Frågade jag.
- Jadå, själv också? Frågade han.
- Ja det är skönt med lite ledigtid. Svarade jag.
- Ja jag förstår det... Men vad säger ni? Vill ni komma in lite eller har ni fullt upp?
- Haha, nejdå pappa. Vi ska inte iväg förrän vid 3-tiden. Svarade Felicia.
- Okej, men då går vi väl in då. Vill ni hitta på något spreciellt? Frågade han.
När vi kom in såg vi att Adam var hemma så jag gick iväg för att prata med honom. Vi bestämde oss för att spela lite TV-spel. Vi hade riktigt trevligt och när klockan var 1 kom Felicia och frågade om vi ville ha lunch. Det var ritkigt trevligt att umgås med Felicias familj och tiden gick riktigt fort. När klockan var kvart i tre bestämde jag och Felicia oss för att åka till hotelletoch checka in. Innan vi gick lovade vi alla att komma och hälsa på dem snart igen och att vi skulle ta med oss Julia då.
- Så, vad vill du göra ikväll älskning? Frågade Felicia.
- Det kvittar, jag vill bara vara med dig. Sa jag och pussade henne på pannan.
- Jag har en idé. Vi kan ha picknik på stranden, om du vill? Frågade Felicia.
- Ja det blir perfekt! Svarade jag glatt.
Vi åkte till hotellet och checkade in och lämnade våra väskor. Sedan åkte vi iväg till en affär för att handla till vår myskväll på stranden. Jag kände på mig att det skulle bli en riktigt lyckad kväll.

Nytt kapitel ikväll!

Kategori: Allmänt

Hej hopp i lingonskogen! Vi sitter just nu och skriver kapitel 13!! Är ni taggade? Vad händer i Sverige?!
Tack till alla som skrivit till oss i tävlingen! Vi har idag valt två stycken och vi har mejlat er! Alla är värdiga vinnare men vi kunde tyvärr bara välja två. Det kommer kanske fler tävlingar.
Tillsist vill jag bara säga att ni kan följa mig och Julia på twitter! @fellefeliiciia @ju1direction och @felicia_julia

Love Felicia och Julia :)

Kapitel 12

Kategori: Tvåtusentjugo

Några dagar senare var det dags för vår resa till Sverige. Det skulle bli jättekul att få träffa mina föräldrar och syskon igen. Men de blev lite besvikna att Julia inte skulle följa med när jag ringde och berättade att jag och Harry skulle komma. Min mamma ville att vi skulle sova hos dem när vi är där men eftersom jag och Harry ville ha lite egen tid också så bestämde vi oss för att sova en natt hos min mamma och resten på hotellet vid stranden.
- Har du packat färdigt älskling? Fråga Harry när han kom in i sovrummet.
- Jag är färdig precis nu. Svarade jag.
- Bra för vi måste åka och lämna Julia om 10 minuter. Sa han.
- Var är Julia? frågade jag.
- Jag trodde att hon var med dig.
- Harry, har vi tappat bort vår egen dotter?!
Då hoppade Julia ut från vår garderob och skrek BUUUU!! Både jag och Harry hoppade till lite.
- Din lille skitunge. Sa Harry skrattande samtidigt som han lyfte upp Julia och började kittla henne. Jag började skratta.
- Nej, nu måste vi åka. sa jag och fortsatte skratta.
Harry tog väskorna och började gå ut till bilen. Jag bar upp Julia och gick ut efter Harry. När vi kom till Anne så stod hon i köket och bakade. Hon såg ut som en riktig hemmafru.
- Vad söt du är mamma. Du ser verkligen ut som en farmor idag. Sa Harry samtidigt som han gick fram och gav Anne en puss på kinden.
- Vad bakar du farmor? frågade Julia. Hon sköt fram en stol bredvid Anne och hoppade upp på den.
- Julia lilla gumman. Stå inte här vid spisen. Det är varmt och du kan bränna dig. Sa Anne och tog ner Julia från stolen.
- Men jag vill se vad du bakar farmor.
- Julia lyssna nu på farmor. sa jag.
- Meeeen faaarmor! Vad bakar du?
- Haha jag bakar hallonpaj gumman. svarade Anne.
- mums! Pappa och Mamma får inte smaka.
- Snäll du är då sockersmulan. Kom så går vi upp med din väska på ditt rum. Sa Harry.
Jag stannade kvar i köket med Anne och vi stod och prata ett bra tag. Jag kollade på klockan.
- oj, vi måste ju åka nu! annars vissar vi flyget. Var tog dem vägen? sa jag.
Jag och Anne gick upp och kollade in i Harrys barndoms rum som nu va omgjort till Julias rum när hon var där. På golvet satt Harry och Julia. Julia hade dukat upp till tekalas. Harry satt bland hennes gosedjur och drack "te" ur en rosa liten prinsesskopp.
- Mer te pappa? frågade Julia.
Jag och Anne började skratta. Vi tog upp våra mobiler och tog foto på dem.
- Haha vad söta ni är! Detta blir min nya kontaktbild på dig Harry. Sa jag och skrattade.
Harry började också skratta. Han kollade på klockan och sen fick vi brått. Vi skyndade oss ner i hallen och sa hejdå till Julia och Anne. Harry började köra mot flygplatsen. Inne på flygplatsen var det fullt av paparatzzis. Harry tog min hand och vi gick förbi alla. Jag hörde folk skrika "var ska ni någonstans?" "Var har ni lämnat er dotter?" "Felicia är det skönt att Harry är hemma igen?" "Ska ni åka och hälsa på dina föräldrar Felicia?" "var är resten av one direction?". Vi ignorerade alla och bara gick förbi. Äntligen kom vi på flygplanet och vi satte oss ner och vi kunde börja koppla av.
- Äntligen påväg. Sa jag och log stort.
- Äntligen påväg. Sa Harry och kysste mig.
- hruuumm. sa en röst och vi vände oss om.
- Kan vi hjälpa till med något? Frågade Harry flygvärdinnan.
-Ja förlåt att jag stör. Men min dotter är ett riktigt stort fan av er båda och jag undrar ifall ni skulle vilja skriva en autograf till henne? frågade flygvärdinnan.
- Absolut. Sa Harry och tog pennan och pappret ur hennes händer. Vad heter hon?
- Mandy. svarade flygvärdinnan.
Både jag och harry skrv våra namnteckningar och flygvärdinnan gick sedan vidare. Jag kände att mina ögonlock bli tyngre så jag la mitt huvud mot Harrys axel och han la en filt över mig och jag somnade.
- Älskling, dags att vakna. Vi landar om 5 minuter. viskade harry i mitt öra och kysste mig sedan på pannan.
- Är vi redan framme? frågade jag yrvaken.
- Ja du har sovit hela flygresan och snarkat som en gris. svarade Harry.
- Va!? nästan skrek jag. Snarkade jag så högt?!
- Hahahaha neej jag bara skoja. Jag har inte hört ett ljud från dig. skrattade Harry.
Planet landade och vi gick för att hämta våra väskor och sen gick vidare ut för att mötas av min familj. Men vi möttes av flera hundra blixtar istället. Jag tog Harrys hand och vi gick förbi alla. Jag försökte hålla utkik efter någon från min familj. Då såg jag plötsligt min lillasyster stå vid entrén och vänta på oss. Jag släppte Harrys hand och sprang fram till henne och gav henne en lång kram. Jag kände hur mina tårar började pressa fram. Gud vad jag hade saknat henne. Efter ett tag släppte vi varandra och Harry kom fram och gav Elvira också en kram.
- Vad skönt att ni äntligen är här! Vi har saknat er enormt mycket! Sa Elvira.
- Vi har saknat er med! Sa jag och kände fortfarande tårarna som ville komma ut.
- Kom jag hjälper er med väskorna. Esmeralda sitter ute i bilen och väntar. Sa Elvira och tog en av mina väskor.
- Är Esmeralda också här? frågade jag och log.
- Ja hon sitter och väntar på er. kom igen.
Esmeralda är min 16 åriga lillasyster och Elvira är 22 år. Jag vet inte vad jag hade gjort utan mina systrar. De har varit mina stöttepelare genom hela livet. Harry tyckte med väldigt mycket om dem.
Esmeralda hoppade ur bilen och sprang fram till mig. Hon gav mig en jättekram. Sen vände hon sig om och gav Harry en kram.
- Det är så kul att äntligen se er igen. Sa Esmeralda och log.
- Det är kul att vara här. svarade Harry.
Vi hoppade in i bilen och Elvira började köra oss hem till Åhus. Bilresan va jätterolig. Alla skrattade och sjöng till svenska låtar. Till och med Harry kunde någon av de svenska låtarna vi satt och sjöng. När vi stannade utanför mammas hus så hjälpte Elvira oss ut med väskorna.
-Jag följer tyvärr inte med in för jag ska träffa Viktor. Sa Elvira.
- oooooh ny kille? frågade jag med en retande röst.
- Felicia, jag har ju berättat om Viktor. svarade Elvira.
- Aa just det. glömde bort det.
Vi sa hejdå till Elvira och sen gick jag, Harry och Esmeralda in.
- Hallå mamma vi är här. skrek Esmeralda.
Mamma kom springade ur badrummet.
- Åååh Felicia! Harry! Ni är äntligen här! Sa hon samtidigt som hon kramade oss båda. Jag mötte Harrys bilck och han bara log. Jag tror att han trivs ganska bra i Sverige han med. Mamma släppte oss så att vi kunde klä av oss ytterkläderna. Men när jag tagit av mig ytterkläderna kom yttligare en kram.
- Mamma, jag kan inte andas. sa jag.
- Haha förlåt gumman, men jag har saknat dig! Kom in nu så ska ni får lite kvällsfika.
Jag och Harry gick in efter min syster och mamma. På bordet hade hon dukat fram med kakor och te.
- Har du med stått i köket och bakat hela dagen? Frågade Harry.
- Haha neja nästan. Vem har mer bakat idag? frågade mamma.
- Anne stod och bakade när vi släppte av Julia. Svarade jag.
- Aha, jag pratade med Anne senast igår. Sa mamma.
- Jaha du, vad trevligt. Sa Harry.
- Jaja... Men hur mår Julia!? Och varför fick inte hon följa med er? Frågade Esmeralda.
- Julia mår jättebra. Hon har haft lite feber i veckan men nu är hon frisk igen. Och hon fick inte följa med för jag och Harry ville ha lite ensam tid. Svarade jag.
- Men det hade ni ju kunnat få iaf! Jag hade kunnat passa Julli. Sa Esmeralda.
- Det hade du säkert kunnat... i 2 timmar sen hade du velat sticka ut med dina kompisar. svarade jag och skrattade.
- Det är inte sant!!
- Hahaha jo. sa jag och min mamma i kör.
Vi satt i köket ett bra tag och klockan började närma sig halv 2 på natten. Vi bestämde oss för att gå och lägga oss. Jag och Harry sa godnatt till mamma och Esmeralda och gick ut i mitt barndomsrum som mamma hade sparat precis som det var när jag lämna det. Svart fondvägg med silvriga träd. En rosa matta och rosablommiga gardiner. Harry skrattade lite när vi kom in i rummet.
- Vad skrattar du åt? frågade jag.
- Nej inget. Ditt rum är bara så.....så rosa. Sa han.
- Harry,jag var en tonåring som älskade rosa. Och jag har sytt gardinerna själv. Mobba dem inte!
- Nejdå älsklig, de är jättefina! Sa Harry och tog tag i min midja och kysste mig.
Jag tog av överkastet och kuddarna och vi la oss i sängen. Harry la armen om mig och jag la mitt huvud på hans bröst. Jag kände hans hjärta dunka. Jag tittade upp på honom och han tittade djupt in i mina ögon. Jag blundade och kände hans mjuka läppar pressas mot mina.
- Godnatt älsklig sa Harry.
- Godnatt sa jag och gav honom en sista kyss innan jag släckte lampan.
Några dagar senare var det dags för vår resa till Sverige. Det skulle bli jättekul att få träffa mina föräldrar och syskon igen. Men de blev lite besvikna att Julia inte skulle följa med när jag ringde och berättade att jag och Harry skulle komma. Min mamma ville att vi skulle sova hos dem när vi är där men eftersom jag och Harry ville ha lite egen tid också så bestämde vi oss för att sova en natt hos min mamma och resten på hotellet vid stranden.
- Har du packat färdigt älskling? Fråga Harry när han kom in i sovrummet.
- Jag är färdig precis nu. Svarade jag.
- Bra för vi måste åka och lämna Julia om 10 minuter. Sa han.
- Var är Julia? frågade jag.
- Jag trodde att hon var med dig.
- Harry, har vi tappat bort vår egen dotter?!
Då hoppade Julia ut från vår garderob och skrek BUUUU!! Både jag och Harry hoppade till lite.
- Din lille skitunge. Sa Harry skrattande samtidigt som han lyfte upp Julia och började kittla henne. Jag började skratta.
- Nej, nu måste vi åka. sa jag och fortsatte skratta.
Harry tog väskorna och började gå ut till bilen. Jag bar upp Julia och gick ut efter Harry. När vi kom till Anne så stod hon i köket och bakade. Hon såg ut som en riktig hemmafru.
- Vad söt du är mamma. Du ser verkligen ut som en farmor idag. Sa Harry samtidigt som han gick fram och gav Anne en puss på kinden.
- Vad bakar du farmor? frågade Julia. Hon sköt fram en stol bredvid Anne och hoppade upp på den.
- Julia lilla gumman. Stå inte här vid spisen. Det är varmt och du kan bränna dig. Sa Anne och tog ner Julia från stolen.
- Men jag vill se vad du bakar farmor.
- Julia lyssna nu på farmor. sa jag.
- Meeeen faaarmor! Vad bakar du?
- Haha jag bakar hallonpaj gumman. svarade Anne.
- mums! Pappa och Mamma får inte smaka.
- Snäll du är då sockersmulan. Kom så går vi upp med din väska på ditt rum. Sa Harry.
Jag stannade kvar i köket med Anne och vi stod och prata ett bra tag. Jag kollade på klockan.
- oj, vi måste ju åka nu! annars vissar vi flyget. Var tog dem vägen? sa jag.
Jag och Anne gick upp och kollade in i Harrys barndoms rum som nu va omgjort till Julias rum när hon var där. På golvet satt Harry och Julia. Julia hade dukat upp till tekalas. Harry satt bland hennes gosedjur och drack "te" ur en rosa liten prinsesskopp.
- Mer te pappa? frågade Julia.
Jag och Anne började skratta. Vi tog upp våra mobiler och tog foto på dem.
- Haha vad söta ni är! Detta blir min nya kontaktbild på dig Harry. Sa jag och skrattade.
Harry började också skratta. Han kollade på klockan och sen fick vi brått. Vi skyndade oss ner i hallen och sa hejdå till Julia och Anne. Harry började köra mot flygplatsen. Inne på flygplatsen var det fullt av paparatzzis. Harry tog min hand och vi gick förbi alla. Jag hörde folk skrika "var ska ni någonstans?" "Var har ni lämnat er dotter?" "Felicia är det skönt att Harry är hemma igen?" "Ska ni åka och hälsa på dina föräldrar Felicia?" "var är resten av one direction?". Vi ignorerade alla och bara gick förbi. Äntligen kom vi på flygplanet och vi satte oss ner och vi kunde börja koppla av.
- Äntligen påväg. Sa jag och log stort.
- Äntligen påväg. Sa Harry och kysste mig.
- hruuumm. sa en röst och vi vände oss om.
- Kan vi hjälpa till med något? Frågade Harry flygvärdinnan.
-Ja förlåt att jag stör. Men min dotter är ett riktigt stort fan av er båda och jag undrar ifall ni skulle vilja skriva en autograf till henne? frågade flygvärdinnan.
- Absolut. Sa Harry och tog pennan och pappret ur hennes händer. Vad heter hon?
- Mandy. svarade flygvärdinnan.
Både jag och harry skrv våra namnteckningar och flygvärdinnan gick sedan vidare. Jag kände att mina ögonlock bli tyngre så jag la mitt huvud mot Harrys axel och han la en filt över mig och jag somnade.
- Älskling, dags att vakna. Vi landar om 5 minuter. viskade harry i mitt öra och kysste mig sedan på pannan.
- Är vi redan framme? frågade jag yrvaken.
- Ja du har sovit hela flygresan och snarkat som en gris. svarade Harry.
- Va!? nästan skrek jag. Snarkade jag så högt?!
- Hahahaha neej jag bara skoja. Jag har inte hört ett ljud från dig. skrattade Harry.
Planet landade och vi gick för att hämta våra väskor och sen gick vidare ut för att mötas av min familj. Men vi möttes av flera hundra blixtar istället. Jag tog Harrys hand och vi gick förbi alla. Jag försökte hålla utkik efter någon från min familj. Då såg jag plötsligt min lillasyster stå vid entrén och vänta på oss. Jag släppte Harrys hand och sprang fram till henne och gav henne en lång kram. Jag kände hur mina tårar började pressa fram. Gud vad jag hade saknat henne. Efter ett tag släppte vi varandra och Harry kom fram och gav Elvira också en kram.
- Vad skönt att ni äntligen är här! Vi har saknat er enormt mycket! Sa Elvira.
- Vi har saknat er med! Sa jag och kände fortfarande tårarna som ville komma ut.
- Kom jag hjälper er med väskorna. Esmeralda sitter ute i bilen och väntar. Sa Elvira och tog en av mina väskor.
- Är Esmeralda också här? frågade jag och log.
- Ja hon sitter och väntar på er. kom igen.
Esmeralda är min 16 åriga lillasyster och Elvira är 22 år. Jag vet inte vad jag hade gjort utan mina systrar. De har varit mina stöttepelare genom hela livet. Harry tyckte med väldigt mycket om dem.
Esmeralda hoppade ur bilen och sprang fram till mig. Hon gav mig en jättekram. Sen vände hon sig om och gav Harry en kram.
- Det är så kul att äntligen se er igen. Sa Esmeralda och log.
- Det är kul att vara här. svarade Harry.
Vi hoppade in i bilen och Elvira började köra oss hem till Åhus. Bilresan va jätterolig. Alla skrattade och sjöng till svenska låtar. Till och med Harry kunde någon av de svenska låtarna vi satt och sjöng. När vi stannade utanför mammas hus så hjälpte Elvira oss ut med väskorna.
-Jag följer tyvärr inte med in för jag ska träffa Viktor. Sa Elvira.
- oooooh ny kille? frågade jag med en retande röst.
- Felicia, jag har ju berättat om Viktor. svarade Elvira.
- Aa just det. glömde bort det.
Vi sa hejdå till Elvira och sen gick jag, Harry och Esmeralda in.
- Hallå mamma vi är här. skrek Esmeralda.
Mamma kom springade ur badrummet.
- Åååh Felicia! Harry! Ni är äntligen här! Sa hon samtidigt som hon kramade oss båda. Jag mötte Harrys bilck och han bara log. Jag tror att han trivs ganska bra i Sverige han med. Mamma släppte oss så att vi kunde klä av oss ytterkläderna. Men när jag tagit av mig ytterkläderna kom yttligare en kram.
- Mamma, jag kan inte andas. sa jag.
- Haha förlåt gumman, men jag har saknat dig! Kom in nu så ska ni får lite kvällsfika.
Jag och Harry gick in efter min syster och mamma. På bordet hade hon dukat fram med kakor och te.
- Har du med stått i köket och bakat hela dagen? Frågade Harry.
- Haha neja nästan. Vem har mer bakat idag? frågade mamma.
- Anne stod och bakade när vi släppte av Julia. Svarade jag.
- Aha, jag pratade med Anne senast igår. Sa mamma.
- Jaha du, vad trevligt. Sa Harry.
- Jaja... Men hur mår Julia!? Och varför fick inte hon följa med er? Frågade Esmeralda.
- Julia mår jättebra. Hon har haft lite feber i veckan men nu är hon frisk igen. Och hon fick inte följa med för jag och Harry ville ha lite ensam tid. Svarade jag.
- Men det hade ni ju kunnat få iaf! Jag hade kunnat passa Julli. Sa Esmeralda.
- Det hade du säkert kunnat... i 2 timmar sen hade du velat sticka ut med dina kompisar. svarade jag och skrattade.
- Det är inte sant!!
- Hahaha jo. sa jag och min mamma i kör.
Vi satt i köket ett bra tag och klockan började närma sig halv 2 på natten. Vi bestämde oss för att gå och lägga oss. Jag och Harry sa godnatt till mamma och Esmeralda och gick ut i mitt barndomsrum som mamma hade sparat precis som det var när jag lämna det. Svart fondvägg med silvriga träd. En rosa matta och rosablommiga gardiner. Harry skrattade lite när vi kom in i rummet.
- Vad skrattar du åt? frågade jag.
- Nej inget. Ditt rum är bara så.....så rosa. Sa han.
- Harry,jag var en tonåring som älskade rosa. Och jag har sytt gardinerna själv. Mobba dem inte!
- Nejdå älsklig, de är jättefina! Sa Harry och tog tag i min midja och kysste mig.
Jag tog av överkastet och kuddarna och vi la oss i sängen. Harry la armen om mig och jag la mitt huvud på hans bröst. Jag kände hans hjärta dunka. Jag tittade upp på honom och han tittade djupt in i mina ögon. Jag blundade och kände hans mjuka läppar pressas mot mina.
- Godnatt älsklig sa Harry.
- Godnatt sa jag och gav honom en sista kyss innan jag släckte lampan.

Fina läsare

Kategori: Allmänt

Hej alla!

Nu har vi bestämt oss för att ha en tävling om att få vara med i novellen! Som ni kanske har förstått kommer det bli som Zayn eller Nialls flickvän!

Det vi vill att ni gör är att skicka ett mail till: [email protected]

I mailet ska ni berätta om er själva typ hur ni ser ut, hur ni är som personer och vad ni gör på er fritid. Ni ska även skriva lite varför ni skulle vilja vara med i just denna novellen och hur nu började gilla One Direction. Ni kan också, om ni vill, skriva vilken av killarna ni helst skulle vilja vara "tillsammans med".

Så sätt er framför datorn och skriv ihop ett mail. Vi kommer bestämma vilka 2 tjejer som får vara med på lördag och sen kommer ni få se vilka det blir i ett kapitel. Nytt kapitel kommer imorgon!:)

Ha en bra dag i det fina vädret!

Puss och kram xx

Kapitel 11

Kategori: Tvåtusentjugo

Harry körde upp på uppfarten utanför Annes hus. När vi hoppade ur bilen kom Anne springade mot oss. Hon hade ju inte heller sett Harry på flera veckor. Men det var inte Harry hon krama först. Utan det var mig hon gav en stor kram.
- Mamma, det är mig du inte sett på flera månader. Sa Harry
- Haha förlåt gubben, jag såg dig inte, sa hon och skrattade.
- Jag hoppas att du skämtar. sa Harry lite irriterat.
- Haha kom här krullis så får mamma ge dig en kram.
Jag började skratta. Älskade verkligen när Anne kallade Harry krullis så att han blir jätte generad.
- Mamma, kalla mig inte det. sa han generat.
- Gubben du vet att jag bara skojar med dig. Så var är mitt busfrö till barnbarn.
- Hon och Willi sitter i baksätet och sover. Men du får gärna vecka dem. sa jag.
Anne stack in huvudet i baksätet och jag hörde hur hon börja prata med sin bebisröst. Anne backade ut och efter henne hoppade Willi och Julia ut.
- Kom och följ med farmor in nu så ska ni få se vad jag har köpt till er. Sa Anne och tog Julli och Willi i varsin hand.
Dem ungarna blev verkligen bortskämda. Harry stängde dörrarna till bilden och jag började gå mot huset. Men jag kom inte så långt innan Harry hade tagit tag i min arm och drog mig tillbaka mot sig. Han lyfte upp mig på bilens motorhuv och började kyssa mig. Jag glömde bort allt omkring oss. Men underbara stunder varar inte förevigt. Harrys syster hade kommit ut utan att vi märkt det.
- Get a room. Sa Gemma och skrattade.
- Är ditt ledigt eller? Svarade Harry med ett flin.
Han vände sig om och gav Gemma en kram.
- What's up bro? Sa Gemma.
- Det är bara bra sis, hur är det med dig? svarade Harry.
Jag hoppade net från moterhuven och gick fram till Gemma och gav henne en kram.
- Ska du redan iväg? Vi har ju precis kommit. Sa jag.
- Jag ska på en kompis möhippa, så jag måste tyvärr sticka nu. Svarade hon.
- Skit i oss bara. Sa Harry skämtsamt.
- Ja det är precis det jag gör. Haha, nej jag måste sticka nu. Men vi kan väl höras i veckan. Sa Gemma och kollade på Harry.
- Ja absolut! Ha det så kul ikväll och ta det nu lugnt! Skrek Harry efter henne.
Harry kom fram till mig och gav mig ännu en kyss.
- Nädu Krullis, det är nog bäst att vi går in nu innan ungarna har rivit huset. sa jag
- KALLA MIG INTE KRULLIS! Skrek Harry och både han och jag började skratta.
Vi gick in i köket och där satt redan alla på plats för att börja äta. Jag och Harry satte oss ner och jag såg att Anne hade gjort köttbullar med potatis och brunsås.
- Men, vad är det här? Svensk mat? sa jag.
- Ja, Harry sa att du saknade Sverige lite, så jag har fixat lite svensk mat till er. Sa Anne och log stort.
- Aww vad gullig du är. Sa jag och kollade på Anne.
- Det va å lite så. men börja ät nu innan maten kallnar.
Jag kollade på Harry och mimade "tack". Han log tillbaka.
-Farmor jag orkar inte mer nu. Sa Julia när hon knappt hade rört sin mat.
- Men Julia du har ju inte ätit något? Är du sjuk? frågade jag och kände på hennes panna.
- Hon är lite varm. sa jag lite oroligt.
- Kom får pappa känna på din panna. Sa harry och Julia gick runt bordet och hoppade upp i hans famn.
- Hon ser faktiskt lite blek ut i ansiktet. Jag går och hämtar en temp. Sa Anne och reste sig från bordet.
- Willi, mår du bra? fråga jag och kände på hans panna.
- Jag mår jättebra! Vår jag kolla på film? svarade Willi.
Anne kom tillbaka och stoppade tempen i Julias mun.
- Kom Willi så sätter jag igång en film. sa Anne och tog med Willi in i tv-rummet.
- Hon har 38,4. Sa Harry och kollade på mig.
- Kom Julia så får du lägga dig i soffan ett tag med farmors mysfilt. sa jag och bar in henne i soffan bredvid Willi. Hon somnade nästan direkt. Willi satt och kolla på Lejon Kungen.
När jag kom ut i köket hade Harry och Anne börjat prata om resan till Svergie.
- Felicia, jag passar gärna Julia över en helg om du och Harry vill åka och hälsa på din familj. Sa Anne.
- Men vi kanske inte ska åka nu om Julia är sjuk. sa jag bekymrat.
- Felicia, Vi åker inte idag. Men jag har faktiskt bokat en resa till helgen. sa harry och log.
- Men va? Har du redan bokat resa! När han du det?
- Idag när du var i duschen. Svarade han.
- Men Julia är ju sjuk Harry. sa jag
- Jag tror att jag klarar av att ta hand om ett sjukt barn. Sa Anne
- Det tvivlar jag verkligen inte på. Sa jag och log.
- Då är det bestämt. Julia bor hos mig i helgen och ni åker och hälsar på din familj. Sa Anne.
Båda kollade på mig och väntade på mitt svar.
- Okej då, jag saknar faktiskt min familj. sa jag och log.
- Bra! Då är det bestämt så! Sa Harry.
Jag hade en riktigt trevlig kväll hos Anne även om Julia blev sjuk. Det kanske låter lite hemskt. Men gud vilken underbar person Anne är. Vid 11 tiden bestämde vi oss för att köra hem. Både Julia och William hade somnat så vi bar ut dem i bilen, sa hejdå till Anne och började köra hemåt.
- Tack. sa jag och kollade på Harry.
- Haha för vad? frågade han.
- För att du gör mig så lycklig och resan hem. sa jag och log.
- Skulle göra allt för att göra dig glad. Och jag ser på dig att du saknar dem. Du är världens bästa fru och mamma så du är värd en resa hem. sa han och tog min hand.
- Har jag sagt att jag älskar dig? frågade jag.
- Det var nog några timmar sen nu. Sa han och skrattade.
- Jaha isåfall. Jag älskar dig Harry Styles.
- Och jag älskar dig Felicia.
Harry körde upp på uppfarten utanför Annes hus. När vi hoppade ur bilen kom Anne springade mot oss. Hon hade ju inte heller sett Harry på flera veckor. Men det var inte Harry hon krama först. Utan det var mig hon gav en stor kram.
- Mamma, det är mig du inte sett på flera månader. Sa Harry
- Haha förlåt gubben, jag såg dig inte, sa hon och skrattade.
- Jag hoppas att du skämtar. sa Harry lite irriterat.
- Haha kom här krullis så får mamma ge dig en kram.
Jag började skratta. Älskade verkligen när Anne kallade Harry krullis så att han blir jätte generad.
- Mamma, kalla mig inte det. sa han generat.
- Gubben du vet att jag bara skojar med dig. Så var är mitt busfrö till barnbarn.
- Hon och Willi sitter i baksätet och sover. Men du får gärna vecka dem. sa jag.
Anne stack in huvudet i baksätet och jag hörde hur hon börja prata med sin bebisröst. Anne backade ut och efter henne hoppade Willi och Julia ut.
- Kom och följ med farmor in nu så ska ni få se vad jag har köpt till er. Sa Anne och tog Julli och Willi i varsin hand.
Dem ungarna blev verkligen bortskämda. Harry stängde dörrarna till bilden och jag började gå mot huset. Men jag kom inte så långt innan Harry hade tagit tag i min arm och drog mig tillbaka mot sig. Han lyfte upp mig på bilens motorhuv och började kyssa mig. Jag glömde bort allt omkring oss. Men underbara stunder varar inte förevigt. Harrys syster hade kommit ut utan att vi märkt det.
- Get a room. Sa Gemma och skrattade.
- Är ditt ledigt eller? Svarade Harry med ett flin.
Han vände sig om och gav Gemma en kram.
- What's up bro? Sa Gemma.
- Det är bara bra sis, hur är det med dig? svarade Harry.
Jag hoppade net från moterhuven och gick fram till Gemma och gav henne en kram.
- Ska du redan iväg? Vi har ju precis kommit. Sa jag.
- Jag ska på en kompis möhippa, så jag måste tyvärr sticka nu. Svarade hon.
- Skit i oss bara. Sa Harry skämtsamt.
- Ja det är precis det jag gör. Haha, nej jag måste sticka nu. Men vi kan väl höras i veckan. Sa Gemma och kollade på Harry.
- Ja absolut! Ha det så kul ikväll och ta det nu lugnt! Skrek Harry efter henne.
Harry kom fram till mig och gav mig ännu en kyss.
- Nädu Krullis, det är nog bäst att vi går in nu innan ungarna har rivit huset. sa jag
- KALLA MIG INTE KRULLIS! Skrek Harry och både han och jag började skratta.
Vi gick in i köket och där satt redan alla på plats för att börja äta. Jag och Harry satte oss ner och jag såg att Anne hade gjort köttbullar med potatis och brunsås.
- Men, vad är det här? Svensk mat? sa jag.
- Ja, Harry sa att du saknade Sverige lite, så jag har fixat lite svensk mat till er. Sa Anne och log stort.
- Aww vad gullig du är. Sa jag och kollade på Anne.
- Det va å lite så. men börja ät nu innan maten kallnar.
Jag kollade på Harry och mimade "tack". Han log tillbaka.
-Farmor jag orkar inte mer nu. Sa Julia när hon knappt hade rört sin mat.
- Men Julia du har ju inte ätit något? Är du sjuk? frågade jag och kände på hennes panna.
- Hon är lite varm. sa jag lite oroligt.
- Kom får pappa känna på din panna. Sa harry och Julia gick runt bordet och hoppade upp i hans famn.
- Hon ser faktiskt lite blek ut i ansiktet. Jag går och hämtar en temp. Sa Anne och reste sig från bordet.
- Willi, mår du bra? fråga jag och kände på hans panna.
- Jag mår jättebra! Vår jag kolla på film? svarade Willi.
Anne kom tillbaka och stoppade tempen i Julias mun.
- Kom Willi så sätter jag igång en film. sa Anne och tog med Willi in i tv-rummet.
- Hon har 38,4. Sa Harry och kollade på mig.
- Kom Julia så får du lägga dig i soffan ett tag med farmors mysfilt. sa jag och bar in henne i soffan bredvid Willi. Hon somnade nästan direkt. Willi satt och kolla på Lejon Kungen.
När jag kom ut i köket hade Harry och Anne börjat prata om resan till Svergie.
- Felicia, jag passar gärna Julia över en helg om du och Harry vill åka och hälsa på din familj. Sa Anne.
- Men vi kanske inte ska åka nu om Julia är sjuk. sa jag bekymrat.
- Felicia, Vi åker inte idag. Men jag har faktiskt bokat en resa till helgen. sa harry och log.
- Men va? Har du redan bokat resa! När hann du det?
- Idag när du var i duschen. Svarade han.
- Men Julia är ju sjuk Harry. sa jag
- Jag tror att jag klarar av att ta hand om ett sjukt barn. Sa Anne
- Det tvivlar jag verkligen inte på. Sa jag och log.
- Då är det bestämt. Julia bor hos mig i helgen och ni åker och hälsar på din familj. Sa Anne.
Båda kollade på mig och väntade på mitt svar.
- Okej då, jag saknar faktiskt min familj. sa jag och log.
- Bra! Då är det bestämt så! Sa Harry.
Jag hade en riktigt trevlig kväll hos Anne även om Julia blev sjuk. Det kanske låter lite hemskt. Men gud vilken underbar person Anne är. Vid 11 tiden bestämde vi oss för att köra hem. Både Julia och William hade somnat så vi bar ut dem i bilen, sa hejdå till Anne och började köra hemåt.
- Tack. sa jag och kollade på Harry.
- Haha för vad? frågade han.
- För att du gör mig så lycklig och resan hem. sa jag och log.
- Skulle göra allt för att göra dig glad. Och jag ser på dig att du saknar dem. Du är världens bästa fru och mamma så du är värd en resa hem. sa han och tog min hand.
- Har jag sagt att jag älskar dig? frågade jag.
- Det var nog några timmar sen nu. Sa han och skrattade.
- Jaha isåfall. Jag älskar dig Harry Styles.
- Och jag älskar dig Felicia.

I'm home!

Kategori: Tvåtusentjugo

Hej alla fina läsare! jag är nu hemma från min underbara resa! Vi försöker göra ett kapitel tills imon! Jag blir sjukt glad när jag kommer hem och ser alla era fina kommentarer!! Tack sååååå mycket!! Ni gör mig tårögd! :D
Love Felicia! <3

Bra dag

Kategori: Allmänt

Hej alla! Eftersom det är så grymt fint väder idag så har jag som ni kanske förstår inte skrivit något nytt kapitel idag.. Men Felicia kommer hem idag så imorgon ska vi skriva ett låååångt kapitel till er:)


Fick en fråga om hur ni ska sprida den.. Sprid den på era bloggar om ni har, skriv till andra directioners! Ja hur ni vill! Är säker på att ni har bättre exempel än jag!

Ha en fin eftermiddag nu alla!:) xx

TWITTER ! :)

Kategori: Tvåtusentjugo

Vet inte om ni missade det... men om ni vill så följ vår twitter: felicia_julia ska börja skriva om nya kapitel och sånt där, men känns meningslöst när ingen följer oss där !!!!:(
Iallafall finns kapitel 10 här under !:)

Kapitel 10

Kategori: Tvåtusentjugo

 

 

 

 

Vi satte oss i ett hörn på restaurangen så vi skulle slippa fans, även om jag verkligen älskade alla ”Directioners” och visste hur gärna de ville träffa killarna så kände både jag och Harry att vi behövde lite tid bara för oss själva.  Vi satt på restaurangen i säkert två timmar och pratade och bara hade det allmänt roligt, det gick liksom inte att inte skratta när man var i närheten av Harry. Harry berättade om när de hade varit ute och gått och blivit förföljda. De hade till slut bestämt sig för att fråga varför hon förföljde dem och då började hon skrika ut hur mycket hon älskade dem. När hon gått hade de alla dött av skratt, tänk er en kvinna i 40-års ålder som springer efter One Direction. Haha.

Helt plötsligt började min telefon ringa, jag övervägde att inte svara för att vi hade så trevligt. Men när jag såg att det var Niall som ringde bestämde jag mig för att svara. Tänk om det hade hänt något med Julia eller William?

 

-          Hej Nialler! Sa jag

-          Heeeeej Julia! Svarade han

-          Haha vad vill du Niall? Frågade jag

-          Jooooo, alltså… det är så här att… elller… nej… jag vet inte... MEN ZAYN TYST JAG SKA BERÄTTA!! Jo… Det är såhär att… eller? MEN TYST ZAYN! Sa Niall.

-          Niall! Snälla! Kläm fram det! Har det hänt något med Julia och William? Frågade jag och började känna mig lite orolig.

-          Okej jag ska berätta… Och nej det har inte hänt något med dem, så ta det lugnt… Men jag och Zayn träffade två kompisar på leklandet och vi undrade bara om du och Harry kan hämta Julli och Willi för de undrade om vi ville göra något och Liam och Danielle skulle iväg hela dagen så de kan inte ta dem… Sa Niall, och man kunde höra genom telefonen hur han började rodna när han sa det, antagligen hade de hittat några tjejer.

-          Haha, ojdå...  Är det någon speciell ”vän” eller? Frågade jag nyfiket.

-          EEEH, nej… vad får dig att tro det?? Sa Niall snabbt.

-          Haha nejdå, jag tror dig Niall… Men vänta lite jag ska bara fråga Harry.

-          Vad ska du fråga mig? Frågade Harry

-          Niall frågade om vi kunde hämta upp Julia och Willam för Zayn och Niall hade tydligen hittat några kompisar på leklandet. Svarade jag och Harry ooooh:ade bara.

-          Okej, Niall. Vi kommer och hämtar upp dem om en halvtimme, hälsa dem att de får följa med oss till Anne!

-          Tack Felicia! Ni är bäst, ses sen då! Svarade Niall.

-          Okej, Harry. Jag tror det är bäst att vi åker nu då… Ringer du till Anne och säger att Julia och Willi följer med så går jag och betalar. Jag såg hur Harry nickade när jag reste mig upp för att gå och betala. Så gick det med vår lediga dag… Men det skulle säkert komma fler dagar och jag saknade faktiskt Julia och Willi.

När Harry ringt till Anne och jag betalat gick vi ut från restaurangen hand i hand och utanför stannade Harry mig och kysste mig innan vi gick vidare mot bilen för att hämta de små busfröna.  När vi kom fram till leklandet stod Niall, Zayn, Willi och Julia utanför och väntade på oss. Vi hoppade ur bilen och Harry lyfte upp Julia och Willi innan han satte in dem i bilen och knäppte fast dem. Jag stannade kvar och pratade lite med Niall och Zayn.

-          Sååå killar, är de söta? Frågade jag.

-          Va? vem? sa de samtidigt.

-          Haha ni kan inte ljuga för mig killar. Sa jag.

-          Okej, vi träffade två tjejer där inne. Nöjd? Sa Zayn.

Jättenöjd! Svarade jag med ett stort leende på läpparna och fortsatte: Men vi måste åka vidare nu... Men ha en trevlig kväll nu med era flickvänner!

-          FÖR GUDS SKULL FELICIA DE ÄR INTE VÅRA FLICKVÄNNER! Sa Niall.

-          Haha inte än… men snart så… sa jag innan jag började gå mot bilen innan de hann säga något mer.

När vi började köra iväg sa Julia plötsligt

-          Mamma och pappa, vet ni en sak? Zayn och Niall träffade två tjejer idag!!

-          De var jättesöta och snälla, fortsatte William, vi fick varsin glass av dem!!

-          Haha, vad bra. Var glassen god då? Frågade jag

-          Ja den var jättegod!! Sa de i kör

-          Så bra, var det roligt på leklandet? Frågade jag

-          Än en gång svarade de i kör, JA DET VAR JÄTTEKUL!!

-          Okej, så berättade killarna var vi ska nu? Frågade jag

-          Ja, till farmor. Svarade de samtidigt. Ja, William kallade också Anne för farmor. De kallade alla killarnas föräldrar för farmor, mormor, morfar eller farfar.

-          Just det, så nu får vi åka. Vad ska ni göra nu då? Frågade jag.

-          Kan vi inte få låna din mobil och ringa till Zayn och Niall? Frågade William.

-          Jo såklart ni får, men har ni inte tröttnat på dem efter att ha lekt med dem hela dagen? Frågade jag.

-          Nej, vi tröttnar aldrig på dem!!! De är världens bästa farbröder!! Sa William.

-          Okej, här har ni. Svarade jag och räckte dem mobilen.

Efter det kände jag att Harry tog min hand, jag vände mig mot honom och log och såg att han mimade ”I love you” och jag mimade ett ”I love you too” tillbaka till honom. Efter att vi hade hört Julia och Willis skratt konstant i en halvtimme blev det tyst och jag vände mig om för att se vad som hade hänt. Då såg jag att Julia och Willi hade somnat med huvudena lutade mot varandra. De såg så gulliga ut så jag bestämde mig för att ta en bild på dem och skicka till Danielle. Efter en liten stund fick jag svaret: Dom kommer bli ett sött par i framtiden, eller vad säger du? xx Hahaha ja de kommer de verkligen bli svarade jag och tänkte på hur underbart mitt liv var, jag hade världens finaste och underbaraste familj och massa fina vänner. Tänk, en  gång hade det varit min största dröm att vara tillsammans med Harry och träffa killarna i One Direction varje dag. För mig hade det bara varit en dröm, men drömmar kan faktiskt gå i uppfyllelse. Och jag kunde inte vänta med att få berätta min hemlighet för Harry, Julia och de andra. De skulle bli så glada allihopa.

 

 

 

 

 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Skrev lite blandat om båda, som ni märkte. Vill komma någonstans innan Felicia kom hem då vi har en grym plan på hur vi ska skriva sen. Och det jag skrev om innan, ni kanske anar vilka personer vi vill få in i novellen och jag har bestämt att vi kommer välja två av ER. Så kommentera, sprid den och var så gulliga som bara ni är. You light up my world !

Kapitel 10!!!!

Kategori: Allmänt

Just nu sitter jag på house of bagels med mina kompisar, så det kommer kanske om lite mer än en timme!:) så kika in runt klockan 9:)
PUSS

Taggade?

Kategori: Allmänt

Ska börja skriva på det nya kapitlet nu, så det kommer väl om 2 timmar... Sen har jag lite funderingar på en tävling att få vara med i novellen då vi ska ha in 2 nya personer... Men måste prata med Felicia imorgon när hon kommer hem! Men sprid gärna vår novell och fortsätt kommentera så kan ni få chansen att vara med! :)

PUSS

Kapitel 9

Kategori: Tvåtusentjugo

Hej fina ni! Här kommer bara ett litet kapitel för jag måste verkligen plugga! Eftersom jag inte har skrivit nästa kapitel än tänkte jag låta er vara med Och bestämma vad som ska hända! Så det finns två alternativ, antingen skriver jag om Julias dag med Killarna och Willi eller Felicia och Harrys dag. Kommentera vad ni helst vill läsa om så fixar jag det!:)
Jag stod i fönstret och kollade ut när Zayn, Niall och Julia körde iväg för att hämta William innan de skulle åka till leklandet. Jag var övertygad om att Julia och Willi skulle få en riktigt rolig dag med deras "favvobarnvakter". Fast egentligen tror jag att Niall och Zayn tyckte att det var minst lika kul att springa runt och låtsas va 6 år igen, haha.
När de hade kört iväg vände jag mig om och såg Harry komma gåendes emot mig. Han hade redan hunnit duscha så jag antog att det var lika bra att jag hoppade in i duschen nu så vi kunde åka sen. Jag såg verkligen fram emot att få träffa Anne igen, det var så länge sen vi var där sist. När jag tänkte efter skulle hon antagligen bli väldigt besviken att Julia inte var med, hon älskade verkligen henne. Men kanske kunde vi trösta henne med att låta henne ta hand om Julia nån helg, så kunde jo jag och Harry åka iväg någonstans...
Senare bestämde vi oss för att åka in till stan för att shoppa lite och äta lunch innan vi åkte till Anne. När vi satt i bilen sa Harry
- hade det inte varit mysigt om vi kunde åka iväg en helg bara du och jag? Jag är säker på att mamma skulle bli överlycklig om hon fick skämma bort Julia en helg. Precis som om han hade läst mina tankar....
-jo det hade varit supermysigt.. Vi kan väl prata med Anne om det idag? Frågade jag.
-Haha ja, det kan vi göra men hon kommer garanterat säga ja! Men vart vill du åka älskling?
Jag funderade lite och kom till slut på det..
- kan vi inte åka hem till Sverige? Det var så länge sedan jag var där nu..
-jo det är väl klart vi kan göra det.. Jag har faktiskt saknat dina föräldrar nu när vi har varit iväg.
-när jag tänker efter så saknar jag också dom.. Men jag har det så bra här i London med dig och Julia så jag hinner inte tänka på det så ofta. Svarade jag.
Vi var helt plötsligt inne i stan och bestämde oss för att gå och äta lunch först. Vi hittade en liten mysig restaurang och gick in. Jag visste redan nu att detta skulle bli en supermysig eftermiddag. Det var så länge sedan vi fick tid att vara för oss själva.

Älskade läsare

Kategori: Allmänt

Okej, jag MÅSTE bara berätta! Idag har jag inte skrivit om novellen någonstans och ändå har 40 personer varit inne och kollat! NI ÄR SÅ BÄST! Nytt kapitel kommer garanterat imorgon!

På söndag kommer min fina Felicia hem igen, saknar henne galet mycket! :(

VIKTIGT

Kategori: Allmänt

Okej, så just nu vet jag inte riktigt vad som händer men har märkt att inläggen lägger sig i jättekonstig ordning så om ni antingen scrollar ner lite eller väljer i sidan så borde ni hitta kapitel 8 ! :)
Vi älskar söta kommentarer, bara så ni vet :)

Kapitel 7

Kategori: Tvåtusentjugo

När jag kom ner i köket på morgonen stod Harry och Julia och gjorde pannkakor. Det luktade riktigt gott. Innan hade det alltid varit min pappa som varit bäst på att göra pannkakor, men Harrys slår pappas. De har inte märkt att jag kommit in i köket än så jag sätter mig vid bordet och iaktar dem. Det är ganska konstigt att Julia har fått blonda lockar. Men i för sig så var ju Harry blond när han var liten. Så troligen kommer hennes hår också att bli brunt när hon blir äldre. Hon har ärft Harrys söta smilegropar med. Men mina blåa ögon. Jag tar tidningen som ligger bredvid mig och på förstasidan ser jag med stor text "Harrys och Felicias dotter är en riktig liten prinsessa". Jag blir chockad. Ska nu alla paparazzis jaga runt efter bilder på vår lilla Julia. Jag suckar högt och då vänder sig Harry om.
-Nemen, God morgon älskling. Säger han samtidigt som han går fram till mig och ger mig en kyss.
- God morgon mammi. Säger Julia och ger mig en snabb kram för att sedan återgå till pannkakorna.
- Harry, har du sett detta? frågar jag honom.
- Ja, och det finns tyvärr inget vi kan göra åt det.
- jag vill bara inte att hon ska tycka det är jobbigt att människor följer efter henne och tar foton hela tiden. För då kommer jag bli arg och skalla dem.
- Haha ta det nu lugnt Felicia. Du ska inte skalla någon. Sa Harry med en skrattande ton.
- Nä men jag vill bara att hon ska ha en normal uppväxt.
- Det är nog lite försent att tänka på det nu. Med en pappa som artist och en mamma som jobbar på tv och intervjuar kändisar. Normal uppväxt? Knappast.
- Jaja men så normal som möjligt iallafall. Harry...
- Ja?
- Det luktar bränt!
- Shit!!!
Harry springer bort mot spisen och slänger den brända pannkakan i soperna. Han ställer fram de andra pannkakorna på bordet.
- Ta för er flickor. Säger han
- Julia skynda dig och ät nu. Zayn och Niall är här om en timme! sa jag.
- Ja mamma jag äter ju lika snabbt som Niall! Titta! säger hon och trycker in pannkakan i munnen.
Okej, fattar inte riktigt vad som händer... har försökt lägga ut detta kapitlet jättelänge nu... Hoppas ni kan se det nu.. Ha en bra kväll! ♥

Länkbyte

Kategori: Allmänt

Hej alla fina trogna läsare!

Detta är en av de bästa novellerna jag läser och ni borde verkligen läsa den(även om hon redan skrivit många kapitel!!)


http://harrysnovell.blogg.se/


Om ni kommenterar att ni vill ha ett nytt kapitel kommer det ett, annars imorgon!

PUSS

Kapitel 6 del 2

Kategori: Tvåtusentjugo

Och då knackar det på dörren. William och Julia springer som vilda djur mot dörren.

-          Willi, Julli! Vas Happnin’? skriker Zayn.

-          Zayn akta du kommer att tappa dem. Säger Niall.

Killarna kommer in i vardagsrummet. Båda två hoppar upp och ner.

-          Haha vad är det med er två? Frågar jag.

-          Vad? Vad? Frågar Zayn.

-          Ehh ni hoppar som två små barn. Säger Eleanor

-          Det gör vi inte alls det. Svarar Niall.

-          Haha jo, kolla på de två. Säger Louis.

Bredvid Niall och Zayn står William och Julia och hoppar likadant.

-          Nej men seriöst, varför står ni och hoppar runt som om det vore julafton? Frågade jag.

-          VILL NI VETA?? Skrek Julia och William samtidigt.

-          Haha, ja gärna ni är jo helt galna! sa jag

-          VI SKA TILL ETT LEKLAND MED ZAYN OCH NIALL IMORGON!! Skrek Willam och Julia fortsatte:

-          DOM ÄR VÄRLDENS BÄSTA BARNVAKTER!!

-          Vad kul!! Säger Liam.

-          Ja så kan ni få lite egen tid. Eftersom vi varit iväg ett bra tag nu. Säger Niall.

-          Ni är ju för gulliga. Sa jag.

-          Ska vi stå här hela dagen eller? Frågar Louis.

-          Nej kom igen nu går vi! Vädret är på topp! Ingen tid att förlora. Säger Harry.

Alla packar ihop sakerna och går ut genom dörren. Zayn, Niall och barnen springer i förväg. Harry tar min hand och vi går upp på den soliga backen allihopa. Eleanor börjar packa upp sakerna. Jag och Danielle börjar hjälpa henne. Och som vanligt med killar så springer de hellre och leker med barnen än att hjälpa till. De tar med sig en fotboll och går ner på gräsplanen nedanför backen.  Vi antar att de vill spela ett tag så vi lägger oss ner på filten i solen ett tag. Men efter bara 10 minuter kommer alla rusande upp mot oss. Julia kastar sig i min famn och Harry slänger sig bredvid mig.

-          Jag vann! Skriker Julia.

-          Men du fuskade. Säger Harry.

-          Lyssna inte på honom Julia, han är bara en dålig förlorare. Sa jag.

-          Precis. Så tyst pappa. Jag är bäst och inte du!

Vi började skratta.

-          Så när ska man få någon mat här då? Frågar Niall.

-          Haha Niall ditt matvrak! Vi väntade bara på er. Ta för dig. Svarar Danielle.

Picknicken var helt underbar och det var så kul att umgås igen. Jag hade nästan glömt hur mycket Niall åt och vilka dåliga skämt Louis körde med. Julia hade somnat i bilen hem, så Harry bar upp henne i hennes säng och sen slängde vi oss i soffan och bara satt och prata en lång stund.

När vi hade suttit och pratat ett bra tag bestämde vi oss för att göra något annat. Varken jag eller Harry var trötta så vi bestämde oss för att kolla på en film. Såklart blev det Love Actually. När vi låg i sängen och väntade på att filmen skulle börja så tänkte jag på hur lyckligt lottad jag var. Jag hade världens finaste man, Harry Styles, min drömprins som jag alltid drömt om att jag en dag skulle gifta mig med och få en underbar dotter. Nu hade jag både han och världens finaste dotter. Mitt liv kunde inte bli bättre än såhär. Jag märkte att Harry hade lagt sig vid min sida och jag vände mig mot honom med ett stort leende på läpparna.

 

-          Varför ler du älskling? Frågade Harry.

-          Jag tänkte bara på hur lyckligt lottad jag är som har dig och Julia. NI är det bästa som har hänt mig.

-          Åh, älskling. Du och Julia är det finaste jag har. Jag vet inte vad jag skulle gjort utan er. Att äntligen vara hemma med er igen är det bästa som finns, sa Harry.

Vi märkte att filmen hade startat och jag la mig med huvudet på Harrys mage och kände hur han började pilla i mitt hår. Det var först då jag märkte hur trött jag var och jag somnade med ett leende på läpparna när jag hörde Harry säga: Jag älskar dig, Felicia.

 

 

 

Fick två supergulliga kommentarer på förra kapitlet! Gud vad söta ni är ! Fortsätt kommentera och sprid novellen till andra directioners. Det gör oss sååå taggade när ni gör det! Hoppas ni gillar kapitlet! Ha en superfin kväll, själv ska jag fortsätta mitt arbete så jag kan börja skriva nya kapitel till er !


TWITTER ! :)

Kategori: Allmänt

Så, nu har jag gjort en twitter där vi skriver när det kommer upp nytt kapitel ! så följ: felicia_julia  ! Där finns en snygg bild på oss med från när vi skrev det första kapitlet! Kapitel 6 del 1 finns här under, kommentera så kanske del 2 kommer upp ikväll med! ni va så duktiga på att kommentera i början och det gör oss så glada !

Kapitel 6 del 1

Kategori: Tvåtusentjugo

 

 

Louis öppnade dörren och skrek:

 

-           HEJ MIN PRINSESSA! Samtidigt som han lyfte upp Julia i luften.

-          Och vi är osynliga eller? Sa Harry och flinade mot Louis

-          Haha nej men det var ju så länge sen jag träffade min favoritflicka sa Louis samtidigt som han och Julia gjorde sitt egna handslag som de vägrade lära någon annan.

-          Louis, du träffade henne igår. Svarade jag

-          Jag vet men det är jo nästan ett dygn sen!! Men kom så ska ni också få varsin Louiskram sa han sedan.

 

 

Jag och Harry gick fram till Louis och fick varsin kram, gud vad jag hade saknat honom. Louis, Harry och Julia gick in i vardagsrummet och började leka kurragömma medan jag gick in i köket där Eleanor höll på att förbereda för vår picknick.

 

 

-          Hej Felicia sa Eleanor när hon fick syn på mig och började gå emot mig med sina röda händer, efter att hon hade snoppat jordgubbar, för att ge mig en kram.

-          Haha hej Eleanor! Snälla tvätta dina händer så ska du få en kram sen!

-          Åh nej!! Du ska få en kram nu!! Sa hon och log ett busigt leende.

-          Nej, Eleanor snälla!! sa jag och sprang in i vardagsrummet och satte mig i deras vita soffa. Nu skulle hon aldrig ta mig, aldrig att hon skulle riskera att få röda fläckar på soffan. Enda problemet var att Louis, Harry och Julia insåg vad som pågick och bestämde sig för att hjälpa Eleanor så de lyfte upp mig från soffan och ut på balkongen och höll fast mig så Eleanor kunde kleta ner mig helt och hållet.

 

 

-          Mamma du ser ut som en påskkärring på kinderna. Sa Julia samtidigt som hon skrattade högt.

-          Hahaha det gör jag va. Svarade jag.

 

 

Alla skrattade högt. Jag och Eleanor låg på balkonggolvet och skrattade så att våra magar värkte. Vi hade inte hört knackningarna på dörren så helt plötsligt stod Liam, Danielle och lille William och kollade på oss.

 

 

-          Vad pågår här? Frågade Liam.

-          Något sorts matkrig skulle jag nog kalla det. Svarade Harry.

-          MATKRIG? Jag känner mer ”alla kletar ner Felicia med jordgubbsfärg”. Skrattade jag.

-          Ja, jag undrade precis varför du var helt röd på kinderna. Sa Danielle.

 

 

Julia kom fram till mig och pussade mig på kinden.

 

 

-          Mamma… du smakar som en jordgubbe! Sa hon med ett stort leende.

 

 

Alla började skratta igen. Harry hjälpte mig upp och vi gick in i lägenheten. Nu väntade vi bara på Niall och Zayn.

 

 

-          Varför är det alltid de två som är sist? Frågade Harry.

-          Men du vet ju hur de är. Niall ska väl äta innan han kommer hit och Zayn måste minst kolla sig i spegeln 100 gånger innan han kan åka! Sa Louis.

 

 

 

Kapitel 8

Kategori: Tvåtusentjugo

Harry gick för att öppna dörren. Och Julia sprang efter honom. Jag gick för att hämta Julias lilla väska med saker hon ville ha med sig.
- Hej killar. Sa jag när jag kom ut i hallen.
- Hej Felicia! Nästan skrek Niall.
- Niall och Zayn undrade precis om Julia kunde sova hos dem sen? Sa Harry.
- Mamma snälla, det kan jag väl! Sa Julia samtidigt som hon hoppade upp och ner.
- Ja så kan ni få ett helt dygn för er själva. Sa Zayn med ett retligt flin och kollade på mig och Harry. Harry boxade till honom på armen.
- Aj, det gjorde ont. Förlåt om vi försöker ge er lite fritid utan barn.
- Ja för mig går det bra. Men jag vet inte hur det är med dig Harry. Du har ju ändå inte sett din dotter på väldigt länge. sa jag.
- Nej och jag har inte varit själv med dig heller på väldigt länge. Så Julia kan få sova hos er inatt, om hon vill förståss. svarade Harry.
- Jag vill! Sa Julia glatt.
- Okej, då säger vi så. Jag går upp och hämtar hennes sovkläder. sa jag.
När jag kom ner igen så fick jag knappt en hejdåkram innan Julia sprang ut genom dörren.
- Då lämnar vi av henne vid 12 imorgon då. Sa Zayn.
- Det blir jättebra. Svarade Harry.
- Ha det så kul nu, och jag vill gärna ha hem henne i ett stycke. Skrek jag efter dem.
Det blev väldigt tomt när Julia hade gått. Jag var inte van att inte ha henne hemma.
- Jaha, så vad gör vi idag då. Frågade Harry samtidigt som han tog tag i min midja och drog mig emot sig.
Jag log och tittade in i hans gröna ögen. Mitt ansikte var så nära hans att jag kände hans varma andedräckt mot mitt ansikte. Jag ställde mig på tå och kysste honom. Han trycke mig hårde mot hans kropp. Jag kände att mitt hjärta dunka fortare och fortare. Harry lyfter upp mig och bär mig mot soffan. Han slutade inte kyssa mig. Han lägger sig ner i soffan med mig ovanpå sig. Jag avslutade kyssen och lyfte upp mitt huvud och kollade in i hans ögen.
- Jag tror jag vet vad vi kan göra idag. Sa jag
Harry bara log mot mig och kysste mig åter igen.
Jag vet inte hur länge vi bara låg i soffan och myste innan telefonen ringde. Jag kollade på nummret och såg att det var Harrys mamma.
- Harry, det är till dig. Sa jag och räckte över telefonen till honom.
- Hej mamma. Nej inget speciellt, Julia är inte hemma så vi bara tar det lugnt. Sa han och kollade på mig med ett leende.
- Va sa du?....Ja men det kan vi nog göra, jag ska fråga Felicia. Mamma undrar ifall vi har lust att komma över på middag ikväll? Hon är ensam hemma och har inget att göra.
- Ja men det går väl bra. Sa jag och log tillbaka.
- Ja mamma vi kommer. Vid halv 7? Det blir jättebra. Älskar dig, vi ses, hej. Sa Harry och la på.
- Slipper vi tänka på mat idag då. Sa jag.
- Haha ja det var ju skönt. Så var va vi? Frågade Harry innan han började kyssa mig igen.
Harry gick för att öppna dörren. Och Julia sprang efter honom. Jag gick för att hämta Julias lilla väska med saker hon ville ha med sig.
- Hej killar. Sa jag när jag kom ut i hallen.
- Hej Felicia! Nästan skrek Niall.
- Niall och Zayn undrade precis om Julia kunde sova hos dem sen? Sa Harry.
- Mamma snälla, det kan jag väl! Sa Julia samtidigt som hon hoppade upp och ner.
- Ja så kan ni få ett helt dygn för er själva. Sa Zayn med ett retligt flin och kollade på mig och Harry. Harry boxade till honom på armen.
- Aj, det gjorde ont. Förlåt om vi försöker ge er lite fritid utan barn.
- Ja för mig går det bra. Men jag vet inte hur det är med dig Harry. Du har ju ändå inte sett din dotter på väldigt länge. sa jag.
- Nej och jag har inte varit själv med dig heller på väldigt länge. Så Julia kan få sova hos er inatt, om hon vill förståss. svarade Harry.
- Jag vill! Sa Julia glatt.
- Okej, då säger vi så. Jag går upp och hämtar hennes sovkläder. sa jag.
När jag kom ner igen så fick jag knappt en hejdåkram innan Julia sprang ut genom dörren.
- Då lämnar vi av henne vid 12 imorgon då. Sa Zayn.
- Det blir jättebra. Svarade Harry.
- Ha det så kul nu, och jag vill gärna ha hem henne i ett stycke. Skrek jag efter dem.
Det blev väldigt tomt när Julia hade gått. Jag var inte van att inte ha henne hemma.
- Jaha, så vad gör vi idag då. Frågade Harry samtidigt som han tog tag i min midja och drog mig emot sig.
Jag log och tittade in i hans gröna ögen. Mitt ansikte var så nära hans att jag kände hans varma andedräckt mot mitt ansikte. Jag ställde mig på tå och kysste honom. Han trycke mig hårde mot hans kropp. Jag kände att mitt hjärta började dunka fortare och fortare. Harry lyfte upp mig och bar mig mot soffan. Han slutade inte kyssa mig. Han la sig ner i soffan med mig ovanpå sig. Jag avslutade kyssen och lyfte upp mitt huvud och kollade in i hans ögon.
- Jag tror jag vet vad vi kan göra idag. Sa jag
Harry bara log mot mig och kysste mig åter igen.
Jag vet inte hur länge vi bara låg i soffan och myste innan telefonen ringde. Jag kollade på nummret och såg att det var Harrys mamma.
- Harry, det är till dig. Sa jag och räckte över telefonen till honom.
- Hej mamma. Nej inget speciellt, Julia är inte hemma så vi bara tar det lugnt. Sa han och kollade på mig med ett leende.
- Va sa du?....Ja men det kan vi nog göra, jag ska fråga Felicia. Mamma undrar ifall vi har lust att komma över på middag ikväll? Hon är ensam hemma och har inget att göra.
- Ja men det går väl bra. Sa jag och log tillbaka.
- Ja mamma vi kommer. Vid halv 7? Det blir jättebra. Älskar dig, vi ses, hej. Sa Harry och la på.
- Slipper vi tänka på mat idag då. Sa jag.
- Haha ja det var ju skönt. Så var va vi? Frågade Harry innan han började kyssa mig igen.

kapitel 5

Kategori: Tvåtusentjugo

 

 

 

 

-          Pappa, sätt igång musik. Jag vill dansa! Sa Julia samtidigt som hon hoppade upp ur soffan.

-          Vilken låt vill du höra då? Frågade Harry.

-          Up All Night! Up All Night!

-          Ska vi inte kolla klart på filmen? Frågade jag.

-          Nä mamma, jag ska dansa nu. Hämta videokameran!

-          Haha okay sötnos! Jag hämtar den direkt!

 

 

Jag sprang iväg för att hämta videokameran och när jag kom tillbaka hade Julia fullt upp med att dansa. Jag satte mig igen bredvid Harry och han la sin arm om mig. Vi skrattade samtidigt som vi filmade in Julias dans. En riktig teaterapa hade vi fått till dotter. Hon hoppade runt och skrattade sitt urgulliga skratt. Men efter en stund blev hon trött och ville gå och sova.

 

 

-          Grattis, du är hemma nu, varsågod att gå och natta din dotter. Sa jag med en retlig röst.

-          Det gör jag så gärna. Svarade Harry med ett flin.

 

 

Han kysste mig snabbt och sen lyfte han upp Julia och de gick upp på hennes rum. Jag började städa undan i vardagsrummet sen gick jag också upp. Jag sneglade in på Julias rum och såg att båda hade somnat i hennes säng. Jag ville inte väcka dem så jag la en filt över dem sen gick jag in och la mig i vårt rum.

 

 

Mitt i natten kände jag ett par varma händer runt min midja. Jag blev skiträdd och skrek.

-          Schuu, du väcker Julia. Sa Harry med en tyst röst.

-          Harry! Du skrämde skiten ur mig! Hade helt glömt bort att du är hemma.

-          Haha förlåt älskling, det va inte meningen. Somna om nu. Klockan är bara 4.

-          Hur ska jag kunna somna nu. Mitt hjärta dunkar så hårt att det snart hoppar ur bröstkorgen!

-          Jag är verkligen ledsen. Det var inte meningen att skrämma dig sådär. Sa Harry och kysste mig på pannan. Om du vill så kan jag sjunga en vaggvisa för dig.

 

 

Det blev tyst en sekund sen brast vi ut i skratt.

-          Snälla säg aldrig så igen! Det lät jätte konstigt. Och nej tack, du får inte sjunga för mig.

-          Haha okay jag lovar. Jag ska inte. Svarade Harry.

-          Tack jag uppskattar det.

 

 

Vi la oss ner i sängen, ansikte mot ansikte. Harry kysste mig.

-          Vad skulle vi göra imorgon hos Eleanor? Frågade han efter kyssen.

-          Picknick med allihopa. Det var ju så länge sen vi alla sågs.

-          Okay, bäst att sova nu då. Antar att det är jag som får gå upp med Julia imorgonbitti.

-          Det har du helt rätt i. God natt.

-          God natt.

 

 

Han kysste mig en sista gång innan vi somnade.

 

 

 

 

Okej, så här är ett nytt kapitel! Hoppas ni fortsätter läsa och vi gör verkligen vårt bästa för att göra varjer kapitel så bra som möjligt. Varje person som går in och läser betyder otroligt mycket. Ni är BÄST! ♥ Lämna gärna en kommentar vad ni tycker! NU har Felicia åkt till Frankrike men vi har 4 kapitel klara så det kommer antagligen ett varje dag nu så jag får sätta igång och skriva några nya! ha det bäst i Frankrike min fina! saknar dig redan ♥


Ha en fin lördagskväll alla ! ♥

 

 

Kapitel 4

Kategori: Tvåtusentjugo


Harry släppte ner Julia och han började gå mot mig. Han lyfte upp mig och kysste mig mjukt på mina läppar. Plötsligt insåg jag hur mycket jag hade saknat honom och hur mycket han betyder för mig. jag hörde Louis i bakgrunden.

 

 

-          whops Julia! Barnförbjudet!

 

 

Alla började skratta. Inte ens jag och Harry kunde hålla oss för skratt. Han släppte ner mig igen.

 

 

-          Felicia, du anar inte hur mycket jag har saknat er! Sa Harry.

-          Haha, vi har saknat dig med. Din galna dotter tror att hon har magiska krafter och kan prata med allt hon hittar i köket.

-          Hey, hon är väl lika mycket din dotter som min! svarade Harry och skrattade.

 

 

Julia och resten av killarna kom fram till oss.

 

 

-          Har du sett Danielle och William? Frågade Liam

-          Är Willi här? Frågade Julia

-          Nej de kommer. Danielle smsade innan och skrev att de satt i bilkö. Men de är nog här vilken sekund som helst nu. Svarade jag

-          Okay. Jag saknar dem något enormt! Jag tror jag springer till bilkön och…

 

 

Liam hann inte avsluta meningen fören en stor svart bild parkerade vid vägkanten. Danielle och deras son William hoppade ur bilen. Liam sprang till dem.

 

 

-          Så snabbt har jag nog aldrig sett Liam springa. Sa Zayn.

 

 

Alla brast ut i skratt. Julia var nu också påväg mot William. De var bästa vänner. Och eftersom de är lika gamla så håller de ihop väldigt bra.

 

 

-          Är du redo att åka hem. Frågade jag Harry

-          Ja! Snälla ta mig hem nu! Sa han

-          Haha låter bra. Din dotter har bakat till dig.

-          Åh vad söt hon är! Jag är jätte hungrig. Vi ses imorgon killar. Sa Harry medan han slängde in väskorna i bilen.

-          Julia kom nu så åker vi hem, Hey Danielle! Allt bra?

-          Jadå nu är allt bra! Ses vi imorgon hos Eleanor?

-          Absolut! Kom nu Julia!

 

 

Jag gav killarna varsin kram och sen hoppade jag in i förarsätet. Harry stirrade på mig med sina gröna ögon och återigen sitt gulliga leende.

 

 

-          Haha vad Harry?

-          Har jag sagt att jag älskar er? Frågade han med en seriös blick.

-          Jadå pappa. Vi vet det nu. Du älskar oss och vi älskar dig. Sa Julia bestämt

 

 

Nytt kapitel!

Kategori: Tvåtusentjugo

Hej alla fina läsare! Ni anar inte hur glada vi blir när vi ser hur många som faktiskt läser vår novell! Ikväll kommer det ett nytt kapitel, antagligen vid 5-tiden!
Hoppas ni har en fin dag och om ni är i Stockholm för att få träffa killarna- snälla ta det lugnt! Vi vill jo inte att nån ska bli skadad ❤

Och en sak till: om ni vill få reda på när det kommer nytt kapitel kan ni följa oss på twitter. ju1direction och fellefeliiciia :)

PUSS

Ni gör oss så glada!

Kategori: Allmänt

Hej fina läsare! vi ville bara säga att ni kan gå in och läsa en superbra bloggnovell på www.stolemyhearttonight.blogg.se ! gå in och läs den! Den är faktiskt jättebra!!
Bara så att ni vet så blir vi sjukt lyckliga när ni skriver söta kommentarer och ser hur många som är inte och läser vår novell! Jag och Julia hoppar runt som kor på grönbete! Tack så mycket!
Ett nytt kapitel kommer imorgon och där avslöjas vem som är pappan! Är ni taggade?? Julia kommer att lägga upp nytt kapitel sen ungefär varannan dag för jag åker till Frankrike på lördag! Så jag sitter just nu och skriver nya kapitel!

Kapitel 3

Kategori: Tvåtusentjugo

 

 

 

 

 

 

Julia vägrade att ta av sig vingarna när vi skulle åka och möta upp killarna på flygplatsen. Och hon skulle tvunget ha sin rosa prinsessklänning som Zayn hade köpt från deras förra resa. Men det var kanske bra att hon hade den så att jag inte skulle tappa bort henne i folkmassorna. Varje gång vi möter upp dem så är det samma kaos. Så denna gång tar de en annan utgång för att inte småtjejer ska bli skadade. Jag har själv varit där en gång för 8 år sen alltså 2012. Då var allting så stort. One Direction var ett ganska nytt pojkband och alla tjejer i min ålder var djupt förälskade i dem. Jag kommer ihåg den gången på Arlanda, första gången jag såg killarna i verkligheten. Jag och mina kompisar hade åkt från Skåne för att se dem. Det var fullt med folk överallt och efter ett tag tappade jag bort mina kompisar. Jag var sjukt förvirrad och visste inte vart jag skulle ta vägen. I alla fall så hade killarna en mini konsert på Arlanda och jag stod en bit ifrån. När konserten var slut och alla hade nästan åkt hem så stannade jag kvar för mina vänner var fortfarande borta. Jag blev trött och satte mig på en bänk för att vänta på dem. Men ingen hörde av sig och de svarade inte på sina mobiler. Helt plötsligt var det inga människor kvar förutom mini-scenarbetarna.  Plötsligt såg jag fyra välbekanta killar gå emot mig. Jag såg inte riktigt vilka det var för jag hade blivit trött och mina ögon kändes suddiga.

 

 

-          Superman!! Skrek en av dem.

-          Zayn skärp dig! Kom hit nu! Ditt hår ser jättebra ut! Sa en av dem med en gullig irländsk accent.

-          Killar jag kan inte hitta Paul! Sa en med panik i rösten.

 

 

Jag gnuggade mina ögon och såg Louis, Niall, Zayn och Liam från One Direction stå och stirra på mig. jag såg i deras blickar att de övervägde på att börja springa. Men sen insåg de att jag nog var ett fan. Och inte ett sådant jobbigt skrikigt fan, utan mer av den lugna typen.

 

 

-          Hej du, varför sitter du kvar här? Showen var sluta för länge sen. sa Liam men en bekymrande röst.

-          Hej, jag fattar inte ens att jag precis sa hej till er. Jag bara sitter här och… ja och ni bara står där…och ni måste ju undra varför jag sitter här…vänta sa jag hej innan?

-          Oj, hon verkar lite lost just nu, kanske vi borde låta vakterna ta hem henne? Sa Zayn

-          Nej förlåt mig, jag svamlar bara. Det är inte varje dag som stöter på personerna man sitter hemma och stalkar varje kväll. Oj sa jag det där precis. Jag menar inte att jag inte stalkar er men…jag är inte ett crazy fan.

-          Wow hon är borta. Sa Louis

 

 

Niall sätter sig på knä framför mig.

 

 

-          Vad heter du? Och varför är du kvar här?

-          Jag heter Felicia och jag vet inte riktigt varför jag är kvar… jag var här med mina kompisar och nu har jag inte en aning om var de är.

 

 

Bakom Niall ser jag den femte sista bandmedlemmen komma mot oss. Harry. Han hade ett stort leende på sina läppar och…

 

 

Julia avbröt mina tankar när hon sa

 

 

-          Mamma,mamma, mamma, mamma,mamma,mamma,mamma….

-          Ja Julia, vad är det?

-          Nu kommer dom! Titta!

 

 

Jag kollade upp och såg killarna komma ut från dörren.  Julia började springa mot honom och hon kastade sig i hans famn. Han log med sitt fina leende mot mig. jag blev helt varm i kroppen och log tillbaka.


Någon som kan gissa vem pappan är nu?

Svar på kommentar

Kategori: Allmänt



Kapitel 3 är klart och kommer upp imorgon någon gång ! :) Vi ska börja med kapitel 4 nu eftersom Felicia ska åka iväg på lördag skriver vi nu i förtid så lägger jag bara upp dom sen !
Vi kan tyvärr inte komma på flash moben eftersom vi bor i Skåne :( Men hoppas ni lyckas få hit killarna!
Ha en fin kväll alla och Sov gott ! ♥

VEM ÄR DET ?????

Kategori: Allmänt

Jaaaa... vem tror ni nu pappan är ??? Några gissningar????

Vi är så sjukt glada just nu! trodde inte att nån skulle läsa men på 2 timmar har vi 30 unika besökare och nästan 70 visningar!! NI är så grymma! snälla sprid novellen till era kompisar !!

Kapitel 2

Kategori: Allmänt

 

 

Jag fick en kall dusch i ansiktet. Jag öppnade ögonen sakta och såg Julia, min lilla 6 åring sitta på golvet nedanför min säng och spruta vatten i mitt ansikte. När hon såg att jag öppnat ögonen skrek hon

 

-          God morgon mamma!! Jag har gjort frukost!

 

Jag började skratta och tänkte att det var för en gångs skull skönt att slippa göra frukost. Sen slog det mig… Hur har en 6 åring lyckats göra frukost! Jag sprang ner för trappan med morgonrocken halvt på mig. Julia sprang efter mig. Hon skrattade högt och tyckte detta var jätte roligt. Jag gick in i köket och… ja… föreställ er att en hel skolklass av barn har försökt att baka chokladbollar… jag hade choklad i hela…HELA köket.

 

-          Här mamma, smaka!

 

Jag tog en tugga av chokladbollen. Den smakade inte choklad och den smakade inte havregryn. Smör. Smörsmak i hela munnen. Jag försökte le och svälja ner den.

 

-          Den var jättegod sockersmulan men vi måste äta riktig frukost. Vi kan spara dem till pappa istället.

-          Ja!! Han kommej vilja ha dom efter planet.

-          Precis! Vi måste skynda oss nu Julia! Din pappa kommer om två timmar och då måste vi ha städat rent här i köket.

-          Skynda skynda mamma!

 

Julia sprang iväg och hämtade sina änglavingar och trollspö som hon fått av Niall i födelsedagspresent. Hon hoppade runt i köket och sa till disken att ställa sig i diskmaskinen. Jag kunde inte annat än att börja skratta åt henne. Men vad är det man säger? Sådan far sådan dotter?  Jag tog en blid och skickade den till killarna och skrev ”Kolla vad ni gjort med min dotter, hon pratar med disken. Skynda er hem innan hon börjar dansa vals med skedarna! Älskar er // Felicia och Julia <3”

 

 

Ni är så söta

Kategori: Allmänt

Hej alla underbara människor som varit inne och kollat på vårt första inlägg! Kolla också in Maria Shabas novell på http://livemylifewithyouforever.blogg.se/ ! en riktigt fin blogg med en mycket trevlig novell!
BTW! Ett nytt inlägg kommer snart! Glöm inte kommentera det senaste!!

Kapitel 1

Kategori: Tvåtusentjugo

Jag vaknade av ett skrik från rummet intill. Jag tände lampan och sprang snabbt in till rummet. Där satt min älskade lilla Julia och grät så att tårarna sprutade åt alla håll.

 

-          Julia lugna dig, vad har hänt? Sa jag samtidigt som jag lyfte upp henne i min famn.

-          Mamma jag drömde en jättehemsk dröm.

-          Såja lilla älskling det är inget farligt. Det var bara en dröm. Kom så får du sova i min och pappas säng.

-          Var är pappa?! Pappa hoppade mamma!! PAPPA HOPPADE!!

-          Pappa är i LA gumman, han kommer hem imorgon. Det vet du ju.

-          Men mamma jag lovar! Pappa hoppade från London Eye. Vi var också där. Det var massor med fans som jagade oss och vi sprang upp i London Eye för att gömma oss. Sen var pappa tvungen att hoppa för att rädda oss.

 

Julia började gråta igen.

 

-          Lilla gumman det var bara en dröm. Vi är här hemma och pappa är på flygplanet på väg hem snart. Nu går vi och lägger oss igen så ska du se att han kommer hem fortare än vad du tror.

 

Jag tänkte mycket på Julias dröm.  Skulle han gjort detta för oss? Hur vågar jag ens tvivla. Han älskar oss mer än något annat. Han skulle göra allt för oss, och vi allt för han.  Det ska bli skönt att få hem honom i morgon. Han har varit bort i 3 veckor nu och jag ser på Julia hur mycket hon saknar honom.  Jag saknar med honom jättemycket. Det är jobbigt att ta hand om vår 6 åriga dotter samtidigt som jag måste hålla rent i vår stora lägenhet i London.  Och vårt sommarställe i Wolverhampton är inte att snacka om. Det är ett heltidsjobb.

 

Jag kollar på Julia och ser att hon äntligen har somnat.  Inte fören nu ser jag att hon har sin I <3 ONE DIRECTION tröja på sig. Det får mig att le. Jag kollar på klockan och den börjar närma sig 5 på morgonen.  Äntligen är det bara 7 timmar kvar…

Vem är pappan??!!

Vas Happning!?

Kategori: Allmänt

Såå små vänner! Här är vår första novellblogg om One Direction! Hoppas ni kommer att gilla den! Vi kommer lägga ner vår själ i novellerna så att de blir rikgit bra! Första inlägget kommer ikväll! om ni är duktiga på att kommentera så kanske kommer det två kapitel ikväll! Sprid detta vidare till andra directioners!

Välkommen till min nya blogg!

Kategori: Allmänt